Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Varje söndag under hela sin uppväxt satt Tina Nyström i ett fönsterlöst rum och väntade på att dö. När som helst skulle Jesus uppenbara sig och världen skulle gå under.
Men Jesus dök aldrig upp.
– Jag kämpar fortfarande med min ångest och väntar på katastrofen som lurar runt hörnet, säger hon.
Ändå hade hon ingen dålig barndom. Trots att den präglades av fler förbud och krav än hon kan komma ihåg fanns där en stark gemenskap både inom familjen och med andra medlemmar i den extrema grenen av det kristna samfund, Plymouthbröderna, som hon, hennes syskon och föräldrar fötts in i.
– Inget dåligt hände – vi var oerhört tajta i familjen och är det fortfarande. Där fanns en enorm kraft i gemenskap som man inte ska underskatta.
Listan över saker som var förbjudna för henne var diger. Hon fick inte äta tillsammans med så kallade världsliga, alltså alla utanför sekten – i skolan var hon tvungen att gå hem på lunchrasten. Hon fick inte bära byxor, smycken, ha husdjur, se på tv, lyssna på radio, gå på nöjesfält, ha kort hår, vara med i någon förening eller umgås med andra än Plymouthbröder och -systrar. Det var heller inte tillåtet för henne att utbilda sig, rösta, jobba varsomhelst eller engagera sig fackligt.
Hon fick absolut inte ifrågasätta ledarna och som kvinna var hon underställd männen och skulle tiga i församlingen.
– Som du märker ligger det inte för mig att vara tyst, säger Tina Nyström, som i dag ansvarig för ett team på konsultmäklarbolaget Workforce Logiq.
Att en kvinna basar över män är helt otänkbart i Plymouthbrödernas sinnevärld och fanns inte på världskartan för Tina Nyström i hennes tidigare liv. Det är lite svårt att få ihop bilden av en underdånig yngre Tina, som visserligen smyglyssnade på Bruce Springsteen i en förbjuden Walkman, och läste tjejtidningen Starlet i lönndom, men alltid hade jätteångest efteråt, med den drivna kvinna hon är i dag. Det hon gick miste om under tidiga år kompenserar hon i dag genom mycket smycken, svart nagellack och skinnbyxor.
– Jag minns så väl när jag köpte mitt första halsband, hur stort det var.
99 procent av medlemmarna i Plymouthbröderna har egna företag som barnen får arbeta i när de slutat grundskolan, men Tina Nyströms pappa hörde till undantagen. Han var tvungen att be om tillstånd från ledarna så att Tina skulle få gå ett år på gymnasiet för att kunna få jobb i Stockholm.
Tina gick en kontorsutbildning och fick sedan jobb på ett företag som samlade pressklipp. Hon trivdes jättebra, men när ledarna började ifrågasätta att hon kom i kontakt med världsliga tidningar, retirerade hon och sade upp sig.
– Jag ville inte vara till besvär, säger hon.
På nästa arbetsplats använde Tina Nyström datorer i jobbet. Det gillades efter ett tag inte heller av ledarna – datorer var nämligen djävulens påfund. Hennes pappa och syskon använde även de datorer i arbetet och ledarna krävde till sist att de skulle säga upp sig och ta jobb hos bröderna i stället. Det var droppen som fick familjen att fatta ett livsavgörande beslut.
– Vi samlades hela familjen, pratade och kom överens. Pappa ringde en av ledarna och talade om att vi inte tänkte komma till kvällens möte. Ledarbröderna kom hem till oss och pratade med oss en och en, men vi höll fast vid beslutet.
Om inte alla i familjen varit överens att lämna hade samtliga troligtvis stannat i sekten, menar Tina Nyström. Alla band med familj, släkt och vänner klipps direkt när någon hoppar av eller blir utkastad, och all kontakt med förtappade är strängt förbjuden.
– Många medlemmar som inte passar in ser dessvärre ingen annan utväg ur sekten än att ta sina liv.
Uppbrottet var odramatiskt, men inte smärtfritt. Familjen kände sig till en början vilsen och Tina var osäker på om djävulen skulle komma och ta henne när hon gick på bio för första gången i sitt 23-åriga liv ett halvår efter avhoppet.
Men djävulen dök aldrig upp.
Hon köpte skivor, klippte håret, piercade öronen och träffade sina morföräldrar, som var med i en öppnare gren av Plymouthbröderna, för första gången, utan att varken Jesus, djävulen eller ledarna i Plymouthbröderna, lade sig i. Hon fick barn, gifte sig, skaffade husdjur och gick med i facket.
– Jag gick med i facket när jag jobbade på Ericsson på nittiotalet. Jag behövde den tryggheten, särskilt när det var som mest turbulent där.
Trots en del turbulens i sitt yrkesliv och många frivilliga uppbrott från olika arbetsplatser har hon inte varit arbetslös en dag i sitt liv. Hon trivs alltid bra och är lojal tills hon tröttnar och går vidare. Hon landar alltid på fötterna och har försonats med mycket i sin uppväxt– men inte med allt.
– Det är klart man har demoner man kämpar mot. Jag kan känna ilska mot det som var – det handlar om hjärntvätt och indoktrinering. Jag är en världslig själ, som bröderna kallar det och har jättesvårt med kyrkor och hallelujamöten i dag.
Hennes bakgrund har präglat henne på gott och ont. De starka familjebanden har hon till exempel värnat om. Att äta familjemiddag ihop varje kväll är ett måste. Men förutom det – och ett totalförbud mot att gå med i någon sekt – har Tinas barn en mycket annorlunda uppväxt mot den hon själv hade.
– Det är viktigt för mig att mina barn ska få växa upp med allt jag inte hade, med frihet att göra vad de vill, säger Tina Nyström.
Även i sin chefsroll är hon en varm förespråkare av frihet under ansvar, på grund av att hon själv varit så hårt styrd i sitt tidigare liv.
– Jag tror stenhårt på mina medarbetare och på att inte detaljstyra dem, för jädrar vad de växer när de själva får ta ansvar. Man märker tydligt att de trivs och att arbetslusten frodas när folk har frihet att styra och ställa hur de vill inom lagens råmärken.
– Mitt 18-åriga jag hade inte kunnat föreställa sig att vara där jag är i dag. Jag känner en enorm stolthet över att ha tagit mig hit från att vara ingenting, med en utstakad framtid till den jag är i dag. Jag är nog ganska driven, även om jag inte ser mig själv så, säger Tina Nyström.
Lotta Vikström startade rekryteringsbolaget Be proud 2016. Ett företag som skulle se människan bakom cv:t och använda sig av personliga möten i stället för automatiserade tester. Hon har tidigare berättat för Kollega att hon inte tycker att personlighetstester är rätt väg att gå i rekrytering och att de snarare skrämmer bort lämpliga kandidater.
Gör: Grundare av Be best som arbetar med utbildningar och rådgivning om arbetsmiljö.
Ålder: 53 år.
Bor: Stockholm.
Nu meddelar Lotta Vikström på Linkedin att hon lägger ned efter att motståndet med både hat och hot blivit för mycket.
– Jag har känt under en tid att rekryteringsbranschen har väldigt stora utmaningar. Det har blivit en ganska bedrövlig bransch. Jag kände att jag inte vill vara en representant för den. Jag fick hat i flöden och kommentarer. Människor har postat bilder på mig och jag har fått skärmdumpar från vänner och andra i branschen, säger hon.
Lotta Vikström berättar att det är människor i samma bransch som skrivit om, och till henne och hon upplever att klimatet har förändrats. Samtidigt vill hon understryka att det också finns många som gör mycket bra i branschen.
– Det är inte som det varit förut när man hjälpte varandra och det fanns en gemensam tanke att vi ska hjälpa våra arbetssökande att hitta ett jobb. Det finns inte alls längre.
De elaka meddelandena och kommentarerna på sociala medier började redan för ett par år sedan när hon skrev inlägg om rekryteringstester och ifrågasatte hur bra de egentligen är. Då var tonen inte lika hård och Lotta Vikström upplevde att det var lättare att föra en diskussion.
På senare tid har hatet eskalerat, hävdar hon. Lotta Vikström berättar att hon fått meddelanden och läst kommentarer som ”hur fan kan hon få plats i media?”, ”hon är en jävla amatör” och ”hon kan ingenting om forskning”.
– Efter jag skrivit en debattkrönika i Arbetsvärlden kände jag att jag inte orkar hålla på och försvara mig längre. En sådan här verksamhet bygger på att man själv vill och att det finns ett engagemang och driv och jag känner att det har tagit slut nu.
Under inlägget på Linkedin har Lotta Vikström fått mycket stöttning i form av positiva kommentarer vilket hon berättar har betytt mycket för henne.
Framåt ska hon arbeta med sitt andra bolag Be best som hon tidigare har jobbat med parallellt med rekrytering. Be best arbetar med rådgivning och utbildningar om arbetsmiljö till chefer, medarbetare, elever och lärare.
