Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Tina tog sig ur sekten

Tina Nyström väg var tidigt tydligt utstakad. Hon skulle gifta sig och föda barn – allt annat var otänkbart i den religiösa sekten Plymouthbröderna. Men Tina gäckade förväntningarna och är i dag chef inom konsultmäklarbranschen.
Johanna Rovira Publicerad 28 januari 2022, kl 14:55
Tina Nyström
”Jag hade tur som fick gå i vanlig skola även om jag stack ut för att jag alltid gick i kjol och inte fick äta med klasskamraterna”, säger Tina Nyström, som växte upp i sekten Plymouthbröderna. Foto: Mikael Sjöberg

Varje söndag under hela sin uppväxt satt Tina Nyström i ett fönsterlöst rum och väntade på att dö. När som helst skulle Jesus uppenbara sig och världen skulle gå under.

Men Jesus dök aldrig upp.

– Jag kämpar fortfarande med min ångest och väntar på katastrofen som lurar runt hörnet, säger hon.

Lycklig uppväxt

Ändå hade hon ingen dålig barndom. Trots att den präglades av fler förbud och krav än hon kan komma ihåg fanns där en stark gemenskap både inom familjen och med andra medlemmar i den extrema grenen av det kristna samfund, Plymouthbröderna, som hon, hennes syskon och föräldrar fötts in i.

– Inget dåligt hände – vi var oerhört tajta i familjen och är det fortfarande. Där fanns en enorm kraft i gemenskap som man inte ska underskatta.

Listan över saker som var förbjudna för henne var diger. Hon fick inte äta tillsammans med så kallade världsliga, alltså alla utanför sekten – i skolan var hon tvungen att gå hem på lunchrasten. Hon fick inte bära byxor, smycken, ha husdjur, se på tv, lyssna på radio, gå på nöjesfält, ha kort hår, vara med i någon förening eller umgås med andra än Plymouthbröder och -systrar. Det var heller inte tillåtet för henne att utbilda sig, rösta, jobba varsomhelst eller engagera sig fackligt.

Kvinnor tiger i församlingen

Hon fick absolut inte ifrågasätta ledarna och som kvinna var hon underställd männen och skulle tiga i församlingen.

– Som du märker ligger det inte för mig att vara tyst, säger Tina Nyström, som i dag ansvarig för ett team på konsultmäklarbolaget Workforce Logiq.

Att en kvinna basar över män är helt otänkbart i Plymouthbrödernas sinnevärld och fanns inte på världskartan för Tina Nyström i hennes tidigare liv. Det är lite svårt att få ihop bilden av en underdånig yngre Tina, som visserligen smyglyssnade på Bruce Springsteen i en förbjuden Walkman, och läste tjejtidningen Starlet i lönndom, men alltid hade jätteångest efteråt, med den drivna kvinna hon är i dag. Det hon gick miste om under tidiga år kompenserar hon i dag genom mycket smycken, svart nagellack och skinnbyxor.

– Jag minns så väl när jag köpte mitt första halsband, hur stort det var. 

Majoritet av Plymouthbröderna egna företagare

99 procent av medlemmarna i Plymouthbröderna har egna företag som barnen får arbeta i när de slutat grundskolan, men Tina Nyströms pappa hörde till undantagen. Han var tvungen att be om tillstånd från ledarna så att Tina skulle få gå ett år på gymnasiet för att kunna få jobb i Stockholm.

Tina gick en kontorsutbildning och fick sedan jobb på ett företag som samlade pressklipp. Hon trivdes jättebra, men när ledarna började ifrågasätta att hon kom i kontakt med världsliga tidningar, retirerade hon och sade upp sig.

– Jag ville inte vara till besvär, säger hon.

Dator djävulens påfund

På nästa arbetsplats använde Tina Nyström datorer i jobbet. Det gillades efter ett tag inte heller av ledarna – datorer var nämligen djävulens påfund. Hennes pappa och syskon använde även de datorer i arbetet och ledarna krävde till sist att de skulle säga upp sig och ta jobb hos bröderna i stället. Det var droppen som fick familjen att fatta ett livsavgörande beslut.

– Vi samlades hela familjen, pratade och kom överens. Pappa ringde en av ledarna och talade om att vi inte tänkte komma till kvällens möte. Ledarbröderna kom hem till oss och pratade med oss en och en, men vi höll fast vid beslutet.

Om inte alla i familjen varit överens att lämna hade samtliga troligtvis stannat i sekten, menar Tina Nyström. Alla band med familj, släkt och vänner klipps direkt när någon hoppar av eller blir utkastad, och all kontakt med förtappade är strängt förbjuden.

– Många medlemmar som inte passar in ser dessvärre ingen annan utväg ur sekten än att ta sina liv.

Tina Nyström på ett fik med kopp i händerna.
Tina Nyström har kontakt med andra avhoppare från Plymouthbröderna via Facebook. Foto: Mikael Sjöberg

Djävulen missade biobesök

Uppbrottet var odramatiskt, men inte smärtfritt. Familjen kände sig till en början vilsen och Tina var osäker på om djävulen skulle komma och ta henne när hon gick på bio för första gången i sitt 23-åriga liv ett halvår efter avhoppet.

Men djävulen dök aldrig upp.

Hon köpte skivor, klippte håret, piercade öronen och träffade sina morföräldrar, som var med i en öppnare gren av Plymouthbröderna, för första gången, utan att varken Jesus, djävulen eller ledarna i Plymouthbröderna, lade sig i. Hon fick barn, gifte sig, skaffade husdjur och gick med i facket.

– Jag gick med i facket när jag jobbade på Ericsson på nittiotalet. Jag behövde den tryggheten, särskilt när det var som mest turbulent där.

Har försonats med mycket

Trots en del turbulens i sitt yrkesliv och många frivilliga uppbrott från olika arbetsplatser har hon inte varit arbetslös en dag i sitt liv. Hon trivs alltid bra och är lojal tills hon tröttnar och går vidare. Hon landar alltid på fötterna och har försonats med mycket i sin uppväxt– men inte med allt.

– Det är klart man har demoner man kämpar mot. Jag kan känna ilska mot det som var – det handlar om hjärntvätt och indoktrinering. Jag är en världslig själ, som bröderna kallar det och har jättesvårt med kyrkor och hallelujamöten i dag.

Förbud mot sekter

Hennes bakgrund har präglat henne på gott och ont. De starka familjebanden har hon till exempel värnat om. Att äta familjemiddag ihop varje kväll är ett måste. Men förutom det – och ett totalförbud mot att gå med i någon sekt – har Tinas barn en mycket annorlunda uppväxt mot den hon själv hade.  

– Det är viktigt för mig att mina barn ska få växa upp med allt jag inte hade, med frihet att göra vad de vill, säger Tina Nyström.

Även i sin chefsroll är hon en varm förespråkare av frihet under ansvar, på grund av att hon själv varit så hårt styrd i sitt tidigare liv.

– Jag tror stenhårt på mina medarbetare och på att inte detaljstyra dem, för jädrar vad de växer när de själva får ta ansvar. Man märker tydligt att de trivs och att arbetslusten frodas när folk har frihet att styra och ställa hur de vill inom lagens råmärken.

– Mitt 18-åriga jag hade inte kunnat föreställa sig att vara där jag är i dag. Jag känner en enorm stolthet över att ha tagit mig hit från att vara ingenting, med en utstakad framtid till den jag är i dag. Jag är nog ganska driven, även om jag inte ser mig själv så, säger Tina Nyström.

Plymouthbröderna

  • Grundades 1829 i Dublin. Samlade många anhängare i Plymouth, därav namnet.
  • Det finns två grenar av Plymoutbröderna. En öppnare, med färre förbud, som också tar emot nya medlemmar. Den slutna grenen Exclusive Brethren har kallts sekternas sekt. Man föds in i den grenen
  • Exclusive Brethren har funnits i Sverige i 125 år.
  • Det finns runt 40 000 Plymouthbröder i världen varav cirka 400 i Sverige, många bor i Småland.
  • Exclusive Brethren präglas av många förbud. På 50-talet förbjöds även husdjur eftersom de stal fokus från Gud. Alkohol och att spela viss musik är dock tillåtet.
  • Sedan 2007 går barnen till Plymouthbröderna i friskolan OneSchool Global i Hylte.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.