Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Varje söndag under hela sin uppväxt satt Tina Nyström i ett fönsterlöst rum och väntade på att dö. När som helst skulle Jesus uppenbara sig och världen skulle gå under.
Men Jesus dök aldrig upp.
– Jag kämpar fortfarande med min ångest och väntar på katastrofen som lurar runt hörnet, säger hon.
Ändå hade hon ingen dålig barndom. Trots att den präglades av fler förbud och krav än hon kan komma ihåg fanns där en stark gemenskap både inom familjen och med andra medlemmar i den extrema grenen av det kristna samfund, Plymouthbröderna, som hon, hennes syskon och föräldrar fötts in i.
– Inget dåligt hände – vi var oerhört tajta i familjen och är det fortfarande. Där fanns en enorm kraft i gemenskap som man inte ska underskatta.
Listan över saker som var förbjudna för henne var diger. Hon fick inte äta tillsammans med så kallade världsliga, alltså alla utanför sekten – i skolan var hon tvungen att gå hem på lunchrasten. Hon fick inte bära byxor, smycken, ha husdjur, se på tv, lyssna på radio, gå på nöjesfält, ha kort hår, vara med i någon förening eller umgås med andra än Plymouthbröder och -systrar. Det var heller inte tillåtet för henne att utbilda sig, rösta, jobba varsomhelst eller engagera sig fackligt.
Hon fick absolut inte ifrågasätta ledarna och som kvinna var hon underställd männen och skulle tiga i församlingen.
– Som du märker ligger det inte för mig att vara tyst, säger Tina Nyström, som i dag ansvarig för ett team på konsultmäklarbolaget Workforce Logiq.
Att en kvinna basar över män är helt otänkbart i Plymouthbrödernas sinnevärld och fanns inte på världskartan för Tina Nyström i hennes tidigare liv. Det är lite svårt att få ihop bilden av en underdånig yngre Tina, som visserligen smyglyssnade på Bruce Springsteen i en förbjuden Walkman, och läste tjejtidningen Starlet i lönndom, men alltid hade jätteångest efteråt, med den drivna kvinna hon är i dag. Det hon gick miste om under tidiga år kompenserar hon i dag genom mycket smycken, svart nagellack och skinnbyxor.
– Jag minns så väl när jag köpte mitt första halsband, hur stort det var.
99 procent av medlemmarna i Plymouthbröderna har egna företag som barnen får arbeta i när de slutat grundskolan, men Tina Nyströms pappa hörde till undantagen. Han var tvungen att be om tillstånd från ledarna så att Tina skulle få gå ett år på gymnasiet för att kunna få jobb i Stockholm.
Tina gick en kontorsutbildning och fick sedan jobb på ett företag som samlade pressklipp. Hon trivdes jättebra, men när ledarna började ifrågasätta att hon kom i kontakt med världsliga tidningar, retirerade hon och sade upp sig.
– Jag ville inte vara till besvär, säger hon.
På nästa arbetsplats använde Tina Nyström datorer i jobbet. Det gillades efter ett tag inte heller av ledarna – datorer var nämligen djävulens påfund. Hennes pappa och syskon använde även de datorer i arbetet och ledarna krävde till sist att de skulle säga upp sig och ta jobb hos bröderna i stället. Det var droppen som fick familjen att fatta ett livsavgörande beslut.
– Vi samlades hela familjen, pratade och kom överens. Pappa ringde en av ledarna och talade om att vi inte tänkte komma till kvällens möte. Ledarbröderna kom hem till oss och pratade med oss en och en, men vi höll fast vid beslutet.
Om inte alla i familjen varit överens att lämna hade samtliga troligtvis stannat i sekten, menar Tina Nyström. Alla band med familj, släkt och vänner klipps direkt när någon hoppar av eller blir utkastad, och all kontakt med förtappade är strängt förbjuden.
– Många medlemmar som inte passar in ser dessvärre ingen annan utväg ur sekten än att ta sina liv.
Uppbrottet var odramatiskt, men inte smärtfritt. Familjen kände sig till en början vilsen och Tina var osäker på om djävulen skulle komma och ta henne när hon gick på bio för första gången i sitt 23-åriga liv ett halvår efter avhoppet.
Men djävulen dök aldrig upp.
Hon köpte skivor, klippte håret, piercade öronen och träffade sina morföräldrar, som var med i en öppnare gren av Plymouthbröderna, för första gången, utan att varken Jesus, djävulen eller ledarna i Plymouthbröderna, lade sig i. Hon fick barn, gifte sig, skaffade husdjur och gick med i facket.
– Jag gick med i facket när jag jobbade på Ericsson på nittiotalet. Jag behövde den tryggheten, särskilt när det var som mest turbulent där.
Trots en del turbulens i sitt yrkesliv och många frivilliga uppbrott från olika arbetsplatser har hon inte varit arbetslös en dag i sitt liv. Hon trivs alltid bra och är lojal tills hon tröttnar och går vidare. Hon landar alltid på fötterna och har försonats med mycket i sin uppväxt– men inte med allt.
– Det är klart man har demoner man kämpar mot. Jag kan känna ilska mot det som var – det handlar om hjärntvätt och indoktrinering. Jag är en världslig själ, som bröderna kallar det och har jättesvårt med kyrkor och hallelujamöten i dag.
Hennes bakgrund har präglat henne på gott och ont. De starka familjebanden har hon till exempel värnat om. Att äta familjemiddag ihop varje kväll är ett måste. Men förutom det – och ett totalförbud mot att gå med i någon sekt – har Tinas barn en mycket annorlunda uppväxt mot den hon själv hade.
– Det är viktigt för mig att mina barn ska få växa upp med allt jag inte hade, med frihet att göra vad de vill, säger Tina Nyström.
Även i sin chefsroll är hon en varm förespråkare av frihet under ansvar, på grund av att hon själv varit så hårt styrd i sitt tidigare liv.
– Jag tror stenhårt på mina medarbetare och på att inte detaljstyra dem, för jädrar vad de växer när de själva får ta ansvar. Man märker tydligt att de trivs och att arbetslusten frodas när folk har frihet att styra och ställa hur de vill inom lagens råmärken.
– Mitt 18-åriga jag hade inte kunnat föreställa sig att vara där jag är i dag. Jag känner en enorm stolthet över att ha tagit mig hit från att vara ingenting, med en utstakad framtid till den jag är i dag. Jag är nog ganska driven, även om jag inte ser mig själv så, säger Tina Nyström.
När man har gjort karriär, barnen är nästan vuxna och man har 15–20 år kvar i yrkeslivet – då kommer ofta tankarna på om det är dags att göra något helt annat i livet. Den stora frågan är bara vad. Det är vad Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap och författare, försöker svara på i sin nya bok Meningen med arbetslivet.
➧ I din bok uppmanar du oss till att vi ska våga drömma. Är vi dåliga på det?
– Många av oss är nog väldigt bra på att drömma och föreställa oss saker. Under en middag kan jag slänga ut frågan: ”Om ni inte jobbade med det ni gör, vad skulle ni göra i stället?” Jag tror att nästan alla skulle kunna svara, för de flesta av oss har en tanke. Vi kan drömma, men vi är också duktiga på att lista hindren och avfärda tankarna som orealistiska – att vi är för gamla och saknar rätt utbildning.
➧ Varför harvar vi på i gamla hjulspår trots drömmarna?
– För att man vet vad man har men inte vad man får. Ibland är det så att det inte är tillräckligt illa för att man ska våga kasta sig ut i något nytt. Även om du är trött på arbetsuppgifterna så trivs du med kollegor och gillar att vara en del av det sammanhang som jobbet ger. Det kan vara skönt att bara komma till jobbet, det trygga som du är duktig på. Det är verkligen inget dåligt med det. Men känner du att suget efter det nya är starkare än rädslan att lämna det gamla kan det vara tecken på att det är dags att söka dig vidare.
➧ Om jag känner så men utan att veta exakt vad jag vill – hur tar jag reda på det?
– Börja med att kartlägga dina önskningar – vad vill du ha mer eller mindre av i ditt arbetsliv? Fler utmaningar eller mindre stress? Jobba friare eller ha färre möten? Fokusera sedan på dina styrkor och tänk brett. Fråga en kollega som du känner förtroende för om vad hen tycker att du är bra på, och det kan vara andra saker än vad du själv tänkt. För att hitta drömjobbet ska du utgå från din passion. Hittar du inte det i jobbet, kolla vad du tycker om utanför jobbet. Gillar du naturen kanske du vill ha mer av det i ditt nästa jobb.
Börja med att kartlägga dina önskningar
➧ Hur ska man våga ta det första steget?
– Titta på delarna som jag just nämnde. Ofta vill man lite för mycket på en gång, ta i stället ett steg i taget. Visualisera målet, men skapa delmål på vägen. Du behöver inte ha bråttom.
➧ Kan man inte bara få vara nöjd, måste man vilja vidare?
– Alla behöver inte byta yrkesbana. Det råder ett slags utvecklingsstress i arbetlivet. Idealet är att du ska vilja vidare inom några år. Och ska du göra karriär är det nästan självklart att slutmålet är att bli chef. Men alla vill ju inte gå den vägen.
– Om man under ett utvecklingssamtal på jobbet får frågan var man ser sig själv om fem år och svarar ”här” kan man nästan få stämpeln som en person helt utan ambitioner. Fast det är lite dubbelt. För egentligen är du drömmen – arbetsgivare vill ju ha lojala och duktiga medarbetare. Man jag upplever ändå att den här normen har börjat bli ifrågasatt, särskilt när man är mitt i livet.
➧ Till sist: Vad är meningen med arbetslivet?
– Det är olika för olika personer. Men många som är mitt i livet börjar ofta fundera på vad som är nästa steg. Vi kan blicka bakåt och ändå ha många år kvar i arbetslivet. I medelåldern är det vanligt med tankar som ”Är detta allt jag ska göra resten av livet? Och gör jag verkligen vad jag vill?”.
– Vi reflekterar ofta kring vad vi vill ha mer eller mindre av i livet. För det är mycket som ändras, vi åldras, barnen blir äldre och flyttar hemifrån och man får mer tid över till annat. Dessutom förväntas vi jobba längre när pensionsåldern höjs. Några extra år i arbetslivet kan ge en möjlighet att studera eller växla karriär. Själv funderar jag som bäst på vad jag vill göra när jag är 60.
GÖR: Författare, kommunikationsrådgivare och doktor i ledarskap.
AKTUELL: Med nya boken ”Meningen med arbetslivet: handbok för dig som vill vidare”.
ANTAL YRKEN GENOM KARRIÄREN: 13.
SÅ MYCKET JOBBAR JAG PER DAG: 6–10 timmar – det varierar eftersom jag är egenföretagare.
➧ Identifiera vad du vill förändra i ditt liv. Vad vill du ha mer eller mindre av? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut?
➧ Skapa en målbild. Hur ser målet ut? Föreställ dig känslan när du är på den plats du drömmer om.
➧ Staka ut vägen till hur du når målet. Vilka hinder ser du och hur tar du dig an dem? Gäller såväl yttre som inre, exempelvis självtvivel.
➧ Ta hjälp av andra – ensam är inte stark. Bygg nätverk.
➧ Inse att du har både styrkan och verktygen som krävs – skaffa dig kunskapen och erfarenheten.