Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tillväxtverkets robot drabbar företag i kris

En nitisk robot på Tillväxtverket har satt krokben för ett mindre Uppsalaföretag som ansökt om krispengar. Företaget har fortfarande efter fem veckor inte fått besked om krisstöd och har nu anmält Tillväxtverket till Justitieombudsmannen, JO.
Johanna Rovira Publicerad
Tillväxtverkets logga på skylt till vänster, sedlar som sticker upp ur plånbok till höger.
Moreganics sökte stöd för korttidspermittering från Tillväxtverket för fem veckor sedan. Foto: Janerik Henriksson / TT, Izabelle Nordfjell / TT

I slutet av mars upptäckte företaget Moreganic, som jobbar med konsultation inom import och export av ekologisk mat, att kunderna drog öronen åt sig på grund av den rådande coronakrisen.

– Till sist stod det skriande klart att vi inte fick några nya uppdrag, så vi lade affärerna på is. Vi är ett nystartat och litet företag utan pengar i kassan, men vi kom fram till att får vi pengar för korttidspermitteringar så grejar vi det, eftersom vi också har en del fasta uppdrag, säger företagets vd Johan Cejie.

Företaget lämnade in en ansökan om stöd till Tillväxtverket i början av april och personalen gick ner till 40 procent, men behöll 92 procent av lönen. Sedan väntade de. Och väntade och väntade.

– Vi försökte få kontakt med någon på Tillväxtverket, men det var stört omöjligt att få någon respons. Samtidigt hör vi att andra företag fått besked inom två dagar och pengar inom två dagar ytterligare.

Efter fem frustrerande veckor får företaget plötsligt en förklaring till tystnaden från Tillväxtverket i onsdags.

– Deras robot har sorterat bort oss!

Anledningen att de blivit ratade av roboten är att företagets arbetsgivardeklaration för januari inte stämmer överens med de löner man sökt stöd för. Och orsaken till det är helt enkelt att januarideklarationen visar lönerna som tjänades in i november i fjol, då vd:n avstod lön och bemanningen var lägre. En ny medarbetare anställdes vid årsskiftet.

– Jag köper den förklaringen, det är okej att roboten reagerar så, men det känns surt att ansökan på grund av detta hamnar i en svart loop där inget händer, där konsekvensen blir att företaget är nära konkurs. Pengarna är slut nu, vi har inte till lönerna, säger Johan Cejie, som i frustration anmälde Tillväxtverket till Justitieombudsmannen, JO.

– Man måste kunna kräva svar från en myndighet, även om den har mycket att göra.

Nu står allt och faller med ett positivt besked. Johan Cejie hoppas att han får en chans att förklara varför det finns en diskrepans mellan januarideklarationen och de löner man sökt stöd för.

– Vi vill göra allt rätt, men just nu vet jag inte hur det blir. Jag får väl försöka ta kontakt med Tillväxtverket återigen i morgon, säger Johan Cejie.

Tillväxtverket uttalar sig inte om enskilda fall.

JO-anmälan

  • Den som anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller av en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan klaga hos Justitieombudsmannen, JO.
  • Drygt två tredjedelar av alla anmälningar skrivs dock av efter en första granskning
  • En större utredning tar normalt cirka sex–tolv månader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.