Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sverige har högst sysselsättning i EU

Under 2015 hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad. Men inte nog med det, inget annat EU-land har någonsin haft en större andel av befolkningen i arbete än Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Sverige har störst andel sysselsatt befolkning om någonsin uppmätts av Eurostat. Colourbox

För tre år sedan lovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU till år 2020. Sverige ligger i dag på 12:e plats och har således en del kvar innan statsministerns mål är nått.

Däremot är Sverige bäst i klassen när det kommer till sysselsättningsgraden, det vill säga hur stor del av befolkningen som jobbar. Under 2015 var 80,5 procent av Sveriges befolkning mellan 20 och 64 sysselsatta. Det skriver Europaportalen och hänvisar till siffror från europeiska statistikbyrån Eurostat.

Det är den högsta sysselsättningsgraden som Eurostat uppmätt hittills sedan de började sina mätningar 1993. Även silverplatsen innehas av Sverige där 80,4 procent av befolkningen hade jobb 2008.

Under perioden 1996 till 2015, då Sverige ingått i Eurostats mätningar, har Sveriges haft högst sysselsättningsgrad i EU under 11 av 20 år.

Genomsnittet i EU låg på drygt 70 procent förra året, vilket är den näst högsta siffran under 2000-talet. Grekland hamnade på bottenplaceringen med 54,9 procent av befolkningen i arbete.

EU har som mål att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ska var 75 procent år 2020 och varje medlemsnation har ett eget mål. Redan i dag har Sverige, Tyskland, Estland och Litauen nått upp till sina respektive mål.

Sysselsatt eller arbetslös?

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt (personer i arbetsmarknadsåtgärder, sjukskrivningar etc. inräknade). En person räknas som sysselsatt ifall denne senaste veckan har arbetat minst en timme, varit tillfälligt frånvarande eller haft utbildningsvikariat, beredskapsarbete eller liknande.

Arbetslös är en person som inte har arbetat, som har sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kan ta ett jobb inom två veckor, alternativt att man avvaktar att påbörja ett arbete som börjar inom tre månader.

Eurostats data över både arbetslöshet och sysselsättningsgrad baseras på ILO:s rekommendationer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.