Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sverige har högst sysselsättning i EU

Under 2015 hade Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad. Men inte nog med det, inget annat EU-land har någonsin haft en större andel av befolkningen i arbete än Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Sverige har störst andel sysselsatt befolkning om någonsin uppmätts av Eurostat. Colourbox

För tre år sedan lovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU till år 2020. Sverige ligger i dag på 12:e plats och har således en del kvar innan statsministerns mål är nått.

Däremot är Sverige bäst i klassen när det kommer till sysselsättningsgraden, det vill säga hur stor del av befolkningen som jobbar. Under 2015 var 80,5 procent av Sveriges befolkning mellan 20 och 64 sysselsatta. Det skriver Europaportalen och hänvisar till siffror från europeiska statistikbyrån Eurostat.

Det är den högsta sysselsättningsgraden som Eurostat uppmätt hittills sedan de började sina mätningar 1993. Även silverplatsen innehas av Sverige där 80,4 procent av befolkningen hade jobb 2008.

Under perioden 1996 till 2015, då Sverige ingått i Eurostats mätningar, har Sveriges haft högst sysselsättningsgrad i EU under 11 av 20 år.

Genomsnittet i EU låg på drygt 70 procent förra året, vilket är den näst högsta siffran under 2000-talet. Grekland hamnade på bottenplaceringen med 54,9 procent av befolkningen i arbete.

EU har som mål att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ska var 75 procent år 2020 och varje medlemsnation har ett eget mål. Redan i dag har Sverige, Tyskland, Estland och Litauen nått upp till sina respektive mål.

Sysselsatt eller arbetslös?

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt (personer i arbetsmarknadsåtgärder, sjukskrivningar etc. inräknade). En person räknas som sysselsatt ifall denne senaste veckan har arbetat minst en timme, varit tillfälligt frånvarande eller haft utbildningsvikariat, beredskapsarbete eller liknande.

Arbetslös är en person som inte har arbetat, som har sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kan ta ett jobb inom två veckor, alternativt att man avvaktar att påbörja ett arbete som börjar inom tre månader.

Eurostats data över både arbetslöshet och sysselsättningsgrad baseras på ILO:s rekommendationer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.