Hoppa till huvudinnehåll
Strejk

Så ofta strejkar Unionen

Under Unionens tio första år har förbundet sammanlagt tagit till strejkvapnet sex gånger vid konflikter med arbetsgivarorganisation och företag. Det innebär att Unionen hamnar på tredje plats om man listar antalet strejker bland de svenska fackförbunden.
Anita Täpp Publicerad 10 januari 2019, kl 16:04
Fredrik Sandberg/TT
Unionen tog ut sina medlemmar på Svensk Bilprovning i strejk under våren 2012. Fredrik Sandberg/TT

Facket kan ta till strejk vid konflikter både på förbundsnivå och lokal nivå. Vid det förstnämnda handlar det om tvist där en arbetsgivarorganisation är motpart. Vid det andra tvistar man i stället med ett företag, oftast beroende på att det inte är med i någon arbetsgivarorganisation.

Under Unionens två första år, efter att det bildades 2008, uppstod inga konflikter som ledde till strejk vare sig på förbundsnivå eller lokal nivå.

2009 resulterade dock en tvist med Almega Tjänsteföretagen, som gällde ett nytt kollektivavtal för Apoteksbranschen, till att ett varsel trädde i kraft. Men det handlade då inte om strejk utan om blockadåtgärder som omfattade ett 80-tal anställda vid Apotekets kundcentrum i Kalmar. Efter nära två och en halv månad var konflikten löst.

Läs mer: Unionen varslar om konflikt mot Apoteket

Först 2012 var det dags att ta till strejkvapnet, och då vid fyra konflikter.

En var med Svenska Flygbranschen och gällde ett nytt branschavtal för kabinpersonal. Strejken innebar att 458 anställda vid tre flygbolag lade ner arbetet. Även om den bara pågick i några dagar blev den kostsam för bolagen. Enligt en beräkning var den direkta ekonomiska förlusten cirka 10 miljoner kronor.

Läs mer: Strejk på Arlanda

En annan var Unionens konflikt med Almega Tjänsteföretagen om ett nytt branschavtal som ledde till att 400 anställda vid 88 av Svensk Bilprovnings stationer lade ner arbetet. Även det blev en kortvarig strejk. Efter två dagar var man överens om ett nytt avtal.

Läs mer: Unionen varslar om strejk

2013 verkställdes ett varsel om strejk på lokal nivå, vid ett callcentret Focus CRS i Fränsta i Medelpad, sedan arbetsgivaren vägrat teckna kollektivavtal åt de anställda. Strejken, som pågick i drygt tre månader, resulterade dock inte i något avtal. I stället beslöt ägaren, investeringsbolaget Peak Partners, att lägga ned företaget.

Läs mer: Fränstastrejken – vad handlade det om?

Sedan dess har det varit lugnt vad gäller strejker bland Unionens medlemmar. Under 2018 utbröt för övrigt endast en strejk på den svenska arbetsmarknaden, när Svensk pilotförening gick ut i strejk vid en tvist mot Ryanair.

Läs också: Måste jag strejka?

Läs också: Lockout – så funkar det

 

Lista över strejker på förbundsnivå 2008 – 2018

SAC Syndikalisterna: 14 utbrutna strejker

Hamnarbetarförbundet: 10 (varav en övertidsblockad)

Unionen: 5

Svensk Pilotförening: 5

Livsmedelsarbetarförbundet: 4

Byggnadsarbetareförbundet: 3

Vårdförbundet: 3

Svenska Elektrikerförbundet: 2

Sjöbefälsföreningen: 2

Transportarbetareförbundet: 2

Teaterförbundet: 2

Kommunalarbetareförbundet: 2

Seko: 2

Handelsanställdas förbund: 1

Målareförbundet: 1

Finansförbundet: 1

Fastighetsanställdas förbund: 1

Pappersarbetarförbundet: 1

Tillägg:

I en kommentar till statistiken om strejker på förbundsnivå påpekar Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet, till GP, Göteborgsposten, att den inte ger någon fulltäckande bild av hur det är med konfliktläget på arbetsmarknaden, exempelvis beroende på att också andra stridsågärder som olika slags blockader kan tas till.

Unionen:

Tvister på förbundsnivå = motparten är ett arbetsgivarförbund

Tvister på lokal =  motparten är ett företag

2008
Ingen tvist med varsel om stridsåtgärder.

2009
Förbundsnivå:  Två tvister med varsel. Ett av dem trädde i kraft men handlade inte om strejk utan om blockadåtgärder.
Lokal nivå: Ingen tvist med varsel.

2010
Förbundsnivå:  Unionen var part i en tvist med varsel som dock inte trädde i kraft.
Lokal nivå: En tvist med varsel, vilket inte trädde ikraft.

2011
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå:  Två tvister med varsel, men inget trädde ikraft.

2012
Förbundsnivå: Fem tvister med varsel, var av fyra resulterade i strejker.
Lokal nivå: Två tvister med varsel, men inget trädde i kraft.

2013
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå: Två tvister med varsel, varav den ena ledde till strejk.

2014
Förbundsnivå: Ingen tvist med varsel.
Lokal nivå: Fem tvister med varsel, inget verkställdes.

2015
Ingen tvist med varsel.

2016
Förbundsnivå: Sju tvister med varsel, men inget trädde i kraft
Lokal nivå: Ingen tvist med varsel

2017
Ingen tvist med varsel.

2018
Ingen tvist med varsel.

Strejk

Avtal klart på Klarna − men inte med Unionen

Det blir ingen strejk på Klarna. Betaltjänstföretaget väljer nu att teckna kollektivavtal med flera fackförbund − men inte med Unionen.
– Det viktiga är att våra medlemmar får kollektivavtal på sin arbetsplats, säger förhandlingschef Martin Wästfelt.
Ola Rennstam Publicerad 4 november 2023, kl 10:43
Avtal och Klarna.
Klarna väljer efter påtryckning att teckna kollektivavtal, men inte med Unionen. Foto: Shutterstock, Simon Rehnström/SvD/TT

Strejken, som skulle brutit ut på Klarna på tisdag, är avblåst. Sent på fredagen accepterade parterna medlarnas bud och facken drog tillbaka de varslade stridsåtgärderna.

Överenskommelsen innebär att Klarna från och med årsskiftet kommer att vara medlemmar i BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation. Det medför att företaget omfattas av kollektivavtal mellan BAO och Finansförbundet, Sveriges Ingenjörer och Akavia. Men inte Unionen, vars klubb på företaget har varit mest drivande i frågan om att få till kollektivavtal.

Konkret innebär det att Unionenmedlemmarna på Klarna nu kommer att byta till Finansförbundet.

− Det är klart att vi gärna hade sett att Klarna hade tecknat ett avtal där vi hade varit part så medlemmarna hade kunnat vara kvar i Unionen men så här är spelets regler. Men det är inte det avtalsförslag som vi lagt fram, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Unionen: Kollektivavtalet en seger

Trots att Unionen inte får kollektivavtal med Klarna ser man utgången av konflikten som en seger.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

− Det är absolut en seger eftersom hela striden har handlat om att få till kollektivavtal. Vi har drivit frågan i många år och det är underordnat vilket avtal det handlar om. Det viktiga är att våra medlemmar på Klarna får kollektivavtal på sin arbetsplats. Och det har vi uppnått nu.

− Vi har fått ett starkt stöd för att ta den här fajten, både av medlemmar och från andra förbund. Det känns jättestort att det här är klart. Det är inte ett litet motstånd som vi har brottat ner.

Unionen har jobbat med att få till ett kollektivavtal på Klarna i närmare åtta år. Parterna har suttit vid förhandlingsbordet sedan i våras men för två veckor sedan avslutade Unionen och Sveriges Ingenjörer förhandlingarna eftersom facken ansåg att man inte kom längre. Några dagar senare lade facken ett strejkvarsel. Flera andra fackförbund anslöt och varslade om sympatistrejk.

Hur ser ni på att Klarna väljer bort Unionen?

− En arbetsgivare måste få ha en uppfattning om var de har sin tillhörighet och det finns flera avtal som kan tillämpas på Klarna. Utifrån hur de driver sin verksamhet är det inte fel med bankavtalet. Vi gör inte anspråk på att finnas på det området och då blir detta en naturlig konsekvens.

Att medlemmar måste byta fackförbund förekommer då och då. Tidigare i år bytte till exempel anställda på Forex från Finansförbundet till Unionen.

− Vi har ordnade relationer med Finansförbundet och eftersom de har avtalsrätten kommer våra medlemmar att byta dit. Det är spelets regler, säger Martin Wästfelt.

Klarna: ”Vi kommer dra nytta av avtalet”

Från Klarna, som under de senaste veckorna lyft fram åtskilliga nackdelar med kollektivavtal för bolagets räkning, hörs nu helt andra tongångar.

Jag är glad att vi träffat ett avtal som kombinerar Klarnas snabbrörlighet med den svenska modellens tydlighet. Vårt fokus i förhandlingarna har varit att säkra operativ frihet, att fortsatt kunna fatta snabba beslut och fortsätta odla vår unika och framgångsrika kultur, som tusentals medarbetare uttryckt sin uppskattning för i veckan. Jag är övertygad om att vi kommer att dra nytta av det här avtalet och att Klarna kan bidra till att göra den svenska modellen starkare från insidan,” säger Sebastian Siemiatkowski, vd på Klarna, i en skriftlig kommentar.

Strejk

Klarnas erbjudande: Försäkring till de som inte strejkar

Medan Klarnastrejken rycker närmare sprids just nu ett erbjudande bland de anställda: inkomstförsäkring från företaget för de som väljer att inte strejka. ”Klarna försöker ge incitament till människor som vill lämna sitt förbund”, säger Unionens klubbordförande Sen Kanner.
Noa Söderberg, David Österberg Publicerad 3 november 2023, kl 09:05
Sen Kanner, flyer från Klarna och Sebastian Siemiatkowski.
Klarna har tidigare delat ut flygblad med budskapet att ett kollektivavtal skulle försämra medarbetarnas villkor. Nu erbjuder de en "inkomstförsäkring" för de som väljer att inte strejka. Foto: Peter Knutson, Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Klarnas vd Sebastian Semiatkowski har tidigare skrivit på sociala medier-plattformen X att anställda blev ”chockade” över strejkvarslet på Klarna. En anledning, enligt vd:n, är att ”facken säger att de blir uteslutna och förlorar sin ersättning om de inte strejkar”.

Nu lanserar Klarnas ledning en ”inkomstförsäkringskompensation”. Den är riktad till de som väljer att gå ur sitt fackförbund och inte delta i strejken. I ett internt dokument, som Kollega tagit del av, beskrivs upplägget: Den som går ur sitt fackförbund och accepterar Klarnas erbjudande påstås få sin inkomst säkrad av Klarna under de 12 månader det tar att kvalificera sig till en annan, privat inkomstförsäkring.

I dokumentet står att ersättningsnivåerna i Unionens inkomstförsäkring har använts som ett riktmärke. Samtidigt listas en rad villkor: Klarnas erbjudande gäller bara den som sägs upp på grund av arbetsbrist, inte den som säger upp sig själv eller accepterar ett avgångsvederlag. De omkring 250 anställda som håller på att utlokaliseras till underleverantörerna Foundever och Accenture omfattas inte. Inte heller frilansar och konsulter.

Bara ett enkelt löfte

Sen Kanner, Unionens klubbordförande på Klarna, bekräftar att erbjudandet just nu sprids bland de anställda. Hon säger samtidigt att den grupp som Sebastian Siemiatkowski pekar ut – personer som gått med i facket för att få inkomstförsäkring och nu inte vill strejka – består av en handfull personer, framför allt högt uppsatta chefer.

– Klarna försöker ge incitament till människor som vill lämna sitt förbund, säger hon och fortsätter:

– Det är inte tydligt hur detta ska funka. Det är bara ett enkelt löfte.

Har det förekommit någon konkret juridisk dokumentation som binder Klarna att genomföra detta i praktiken?

– Inte vad jag har sett. Det finns många frågor som de försöker reda ut. Vilket är väntat – ett företag kan inte besluta att erbjuda en inkomstförsäkring och sedan implementera det över en natt.

Under torsdagen meddelade Unionen att strejkvarslet mot Klarna utökas till två av företagets underleverantörer. I pressmeddelandet nämns inkomstförsäkringskompensationen som en av anledningarna.

John Lapidus är ekonomihistoriker vid Göteborgs universitet och forskar om fackliga inkomstförsäkringar och deras historia. Han säger att han aldrig har stött på ett sådant här agerande tidigare.

– Vi har grottat ned oss ganska mycket, så detta borde man ju ha stött på om det förekommit. Samtidigt är det mycket sådant här som kanske aldrig kommer fram. Det är svårt att säga.

Använder Klarna inkomstförsäkringen som ett slags konfliktvapen?

– Ja, det låter det som.

– Det blir kanske ett problem när facken börjar ta på sig rollen som försäkringsbolag, att arbetsgivarna kommer in och säger att de lika gärna kan vara det.

Enligt Sen Kanner påstår Klarnas ledning också att det finns ett stort internt motstånd mot strejken. Bland annat sprids uppgifter om att 1000 personer har svarat ”nej” i det hårt kritiserade frågeformulär som skickades ut bland de anställda under förra veckan. Men någon konkret data har inte presenterats, enligt Kanner.

– Det är något som arbetsgivaren påstår och inget som vi kan lita på. Till att börja med är formuläret öppet för hela företaget, så jag tvivlar på att det bara är människor från Sverige som har svarat.

Kanner spår också att människor har svarat nej trots att de kommer strejka, eftersom formuläret till en början framstod som obligatoriskt.

– Jag är inte orolig. Jag är säker på att vi kommer få stort stöd på tisdag.

Kollega söker Klarna för en kommentar.