Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Ryanair planerar att stänga baserna på Gran Canaria och Teneriffa på Kanarieöarna samt i Girona på det spanska fastlandet. Enligt flygbolagets ledning är skälen den försenade leveransen av Boeing 737 Max-plan, som fick flygförbud av säkerhetsskäl, samt höjda bränslepriser och ökade personalkostnader. Totalt är det runt 300 personer som arbetar på dessa baser och vars jobb nu är i farozonen, även om Ryanair inte har specificerat hur många som kommer att sägas upp.
Beskedet har fått Ryanairs spanska fackförening för kabinpersonal att varsla om en tio dagar lång strejk med start 1 september om flygbolaget inte tar tillbaka planerna, rapporterar Reuters. Det irländska lågprisbolaget har i dag 13 baser i Spanien, och en strejk skulle beröra samtliga.
Hur Ryanairanställda i Sverige kommer att agera i frågan är ännu oklart.
– Det finns en oro bland medlemmarna att samma sak ska hända i Sverige men samtidigt en trötthet på deras urusla vilkor. Strejken i Spanien handlar om att lägga ner baser och Sverige har inte fått något definitivt besked om att några baser ska läggas ner här, även om vi fått varningar om att företaget är i ett pressat läge ekonomiskt, säger Lise Iderström, central ombudsman på Unionen.
Hon poängterar att den sortens strejk som nu är aktuell i Spanien inte är norm i Sverige.
– Vi punktstrejkar normalt inte med ett slutdatum satt på förhand, och inte heller på grund av nedläggning av arbetsplatser. Om vi strejkar är det för att få till ett vettigt kollektivavtal. Vi fortsätter förhandlingarna om ett avtal, och når vi inte fram den vägen så får vi ta ställning till vilka tillvägagångssätt vi ska ha.
Läs mer: Avtal – men ännu inget kollektivavtal med Ryanair
Även brittiska, irländska och portugisiska fackföreningarna på Ryanair har beslutatat att gå ut i strejk. Och piloter i Spanien ska dessutom inom kort hålla en omröstning angående strejkaktioner, dessa strejkhot kommer till följd av att lågprisflygbolaget i slutet av juli meddelat att det kommer skära ned med 1 500 piloter och kabinanställda.
Läs mer: Ryanairs varning uppfattas som hot
Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.
- Jag har jobbat på Systembolaget i 35 år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.
Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.
- Vår uppfattning är att det är Svensk handel – och inte vår ledning – som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.
Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.
- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.
Ja, om du är medlem i ett fackförbund som tar till konflikt, så är du tvungen att strejka när förbundet kräver det. Om du vägrar kan du uteslutas på grund av strejkbryteri.
Du får inte lön av din arbetsgivare under tiden du strejkar. Men Unionen har en strejkkassa och du har rätt till full ersättning för den lön du förlorar under tiden strejken pågår.
Om du är oorganiserad har du ingen skyldighet att strejka utan kan arbeta som vanligt. Men du kan välja att delta i strejken om du vill, utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Deltar du i strejken och inte är med i facket får du dock varken lön från arbetsgivaren eller konfliktersättning från facket. Du kan bli medlem i facket under varseltiden ända fram till att konflikten bryter ut, och då kan du få ersättning.
Det är fackförbundets förtroendevalda och medlemmar som genomför strejken och det är fackklubbens uppdrag att organisera konfliktarbetet på plats. Det kan handla om att ha medlemsmöten, dela ut information eller ha kontakt med fackets regionala kontor.
Nej, i och med att ditt fackförbund står för ersättningen vid en strejk förväntas du också vara tillgänglig för uppgifter som kan bli aktuella, till exempel att stå strejkvakt.
Nej, redan beviljad semester behöver inte avbrytas.
Ja, som chef och medlem berörs du på samma sätt som alla andra om det skulle bli ett strejkvarsel på din arbetsplats.
Källa: Unionen, Svenskt Näringsliv.
