Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I vintras kulminerade den mångåriga konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar. Hamnarbetarförbundet krävde ett eget kollektivavtal medan arbetsgivarna tyckte att det räckte med kollektivavtalet med Transportarbetareförbundet.
Hamnarbetarna lade flera konfliktvarsel. Arbetsgivarna svarade med flera lockouter. Inför hotet om total strejk löstes konflikten till slut och parterna enades om ett ettårigt kollektivavtal som är likadant som det som arbetsgivaren har med Transport.
Läs mer: "Strejkerna ökade trycket"
Konflikten – och andra liknande konflikter – fick regeringen att ta fram en lag om ändrad strejkrätt. Den innebär i korthet att det blir otillåtet att ta till strejk mot en arbetsgivare som redan har kollektivavtal med ett annat fackförbund.
Lagen bygger på en överenskommelse som arbetats fram av LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv. Men när hamnkonflikten löstes tyckte flera LO-förbund att ändringen inte längre behövdes.
– Konflikten är ju löst och man har ju ett avtal, så det finns väl ingen anledning att lagstifta om något som inte kan hända, sa Pappers ordförande Matts Jutterström till Sveriges Radio i mars.
Även Byggnads ordförande, Johan Lindholm, var kritisk.
– Jag själv har funderat och jag har landat i att jag tycker inte att den här lagstiftningen behövs. Och som gammal snickare vet jag att man inte ska försöka reparera sådant som inte är trasigt, sa han till SR.
LO:s styrelse höll dock fast vid överenskommelsen.
Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, tycker att lagändringen är bra.
– Sverige har en relativt oreglerad konflikträtt jämfört med många andra länder. Men den bygger ju på att parterna tar ansvar och använder konflikter för det de är tänkta för: att förhandla fram kollektivavtal. En del andra förbund har använt konflikter i andra syften, exempelvis för att försöka tränga undan ett befintligt kollektivavtal eller för att lösa rättstvister som borde lösas i domstol. Det visar att det har funnits en lucka i lagstiftningen. Nu får de förbunden leva under samma regler som alla andra redan lever under, säger han.
Riksdagen godkände den nya lagen i början av maj och den träder i kraft den 1 augusti i år.
Läs också: Därför strejkar vi så lite
Strejken på Systembolaget närmar sig. Den 10 juni kommer anställda på huvudkontoret och lagerdepåer att lägga ned sitt arbete. Att Unionen, och en rad andra fack, valt att varsla om strejk handlar i huvudsak om butikspersonalens deltidsarbete. Medlemmarnas deltidskontrakt gör att många har svårt att leva på sin lön.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tycker att förbundet driver rätt frågor och då särskilt fokuset på att få bukt med den oplanerade mertiden.
- Jag har jobbat på Systembolaget i 35 år och att höja kontrakten har varit vår viktigaste fråga hela tiden. Vi är glada att det här kommer upp till ytan och uppskattar att Unionens centrala ombudsman har satt sig in i våra frågor.
Unionenklubben och Systembolagets ledning har samsyn kring många av frågorna om deltidskontrakten. De senaste åren har ett partgemensamt arbete pågått som lett till att andelen heltidare i företaget har gått från 13 procent 2022 till 32 procent idag. Motståndet mot mertidsersättningen finns på annat håll, enligt Robert Adrell.
- Vår uppfattning är att det är Svensk handel – och inte vår ledning – som bromsar här. Vi skulle kunna utplåna stor del av mertiden om vi ville, säger han.
Att det är personal på huvudkontoret och depåerna omfattas av strejkvarslet trots att det är personalen i butikerna som har deltidskontrakt är inget konstigt enligt klubbordföranden.
- Det är effekten av varslet som är det viktiga. Vi har glädjen att vara i samma riksklubb allihop, vilket innebär att vi har en väldig solidaritet med varandra. Dessutom har mer än hälften av personalen på huvudkontoret jobbat i butik så de vet hur vi har det, säger Robert Adrell.
Ja, om du är medlem i ett fackförbund som tar till konflikt, så är du tvungen att strejka när förbundet kräver det. Om du vägrar kan du uteslutas på grund av strejkbryteri.
Du får inte lön av din arbetsgivare under tiden du strejkar. Men Unionen har en strejkkassa och du har rätt till full ersättning för den lön du förlorar under tiden strejken pågår.
Om du är oorganiserad har du ingen skyldighet att strejka utan kan arbeta som vanligt. Men du kan välja att delta i strejken om du vill, utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Deltar du i strejken och inte är med i facket får du dock varken lön från arbetsgivaren eller konfliktersättning från facket. Du kan bli medlem i facket under varseltiden ända fram till att konflikten bryter ut, och då kan du få ersättning.
Det är fackförbundets förtroendevalda och medlemmar som genomför strejken och det är fackklubbens uppdrag att organisera konfliktarbetet på plats. Det kan handla om att ha medlemsmöten, dela ut information eller ha kontakt med fackets regionala kontor.
Nej, i och med att ditt fackförbund står för ersättningen vid en strejk förväntas du också vara tillgänglig för uppgifter som kan bli aktuella, till exempel att stå strejkvakt.
Nej, redan beviljad semester behöver inte avbrytas.
Ja, som chef och medlem berörs du på samma sätt som alla andra om det skulle bli ett strejkvarsel på din arbetsplats.
Källa: Unionen, Svenskt Näringsliv.
