Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stor oro efter branden på Polarbröd

Vad händer med jobbet och lönen om ens arbetsplats försvinner? Det är en högaktuell fråga för de anställda vid Polarbröds stora bageri i Älvsbyn, som förstördes vid en brand i natt.
Anita Täpp Publicerad
Jens Ökvist / TT
Jens Ökvist / TT

Förstämningen är stor på den lilla orten Älvsbyn i Norrbotten i dag, efter att Polarbröds bageri har förstörts av en brand som började sent i går kväll.

Enligt tidningen NSD kom larmet till räddningstjänsten vid 22.30-tiden. Branden ska ha börjat med att ett bröd i en ugn fattade eld vilket ledde till att ett löpande band började brinna.

Även om ingen människa tros har kommit till skada i branden fanns det i förmiddags ännu risk för att ammoniakgas skulle läcka ut från fabriken. Därför uppmanades de cirka 8 000 ortsborna att stanna inomhus och både skolor och förskolor hölls stängda.

Senare framkom också att räddningstjänsten försökte förhindra att tusentals liter med matolja börjar brinna liksom att risken för en explosion var stor.

Företaget, som startades i början av 1970-talet, är ett av Sveriges största bagerier med runt 400 anställda, varav hälften i Älvsbyn. Bageriet har fortsatt gå bra under coronapandemin och skulle just i dag ha invigt en ny produktionslina för 150 miljoner kronor i Älvsbyn, för att öka produktionen där.

I en intervju med SR:s Ekot säger kommunalrådet Tomas Egmark (S) om fabrikens betydelse:

– Den betyder jättemycket, de startade här för jättemånga år sedan och har byggt upp en fantastisk verksamhet som nu står i ljusan låga. Det är en tragedi för företaget och familjen som äger och kommunen i stort. Det är fruktansvärt tragiskt.

Siw Ahlfort, ombudsman på Unionens regionkontor i Norrbotten, som själv är uppvuxen i Älvsbyn vet hur mycket bageriet betyder för hela orten.

– Det är jättehemskt. Det är ju en liten ort där det är otroligt dominerande och viktigt för bygden. Alla har någon slags anknytning till det. Om man inte jobbar eller har jobbat där själv har man någon närstående som gör eller har gjort det, säger hon till Kollega.

Hans Karlström, ledamot i Unionens klubbstyrelse på Polarbröd, som knappt hade sovit en blund sedan branden startade i går kväll berättade i förmiddags:

– Jag jobbar också i räddningstjänsten och kom inte hem förrän vid halv fem i morse efter att ha deltagit i släckningsarbetet. Samtidigt försökte jag då också rädda så många servrar som möjligt genom att få ut dem ur byggnaden. Och nu har jag kört dem hit till Piteå där jag försöker koppla upp dem för att försöka få igång några kärnfunktioner i alla fall.

Har du hunnit prata med några medlemmar?
– Nej, inte än. Och just nu gäller det att försöka se vad vi har kvar. För om vi har kvar företagets ekonomi och bokföring, om sådana bitar är kvar digitalt, så har vi räddat mycket av företagsvärdet faktiskt. Och det tror jag kommer väga ganska tungt i beslutet hur man ska gå vidare. Så att man förhoppningsvis kommer fram till att vi bygger upp och får igång verksamheten igen.

– Men det stora frågetecknet i organisationen just nu är nog, oavsett vad man jobbar med, vad som händer med jobbet och lönen, säger Hans Karlström.

Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen säger:

– Det här är ju en oerhört tragisk händelse där vi ännu inte vet hur arbetsgivaren kommer att agera. Men rent juridiskt är det så att anställningsavtalet fortsätter gälla och då även arbetsgivarens skyldighet att betala lön, så länge man står till förfogande.

– Å andra sidan har arbetsgivaren i ett sådant här läge, när det kan ta lång tid att bygga upp verksamheten igen samtidigt som man inte har några intäkter, möjlighet att säga upp anställningsavtal.

Man har då ändå alltid rätt till lön under uppsägningstiden.

– Nu vet vi ju inget om vilka ekonomiska möjligheter just denne arbetsgivare har. Kanske finns det exempelvis försäkringar som kan täcka upp. Men om man inte får lön under uppsägningstiden ska man som medlem alltid vända sig till Unionen för att få hjälp. Om arbetsgivaren går i konkurs kan det finnas en rätt till statlig lönegaranti, säger Lena Isenstam.

I ett pressmeddelande skriver Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbotten:

”Vilka konsekvenserna blir på sikt går naturligtvis inte att säga i dagsläget. Men helt klart är att vi tillsammans med kommunen, region Norrbotten och Polarbröd ska göra det vi kan för att verksamheten ska komma igång igen så snabbt som möjligt.”

Vid en presskonferens som Polarbröd höll vid lunchtid förklarade företagets vd Karin Bodin att planen just nu är att återuppbygga fabriken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.