Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Städbolag vill inte kännas vid fackets polisanmälan

Städföretaget Efmab tillbakavisar anklagelserna om dåliga arbetsvillkor för sina anställda och säger att de inte har blivit polisanmälda. Seko pendelklubb försäkrar dock att en anmälan gjorts.
Johanna Rovira Publicerad
Daniella backlund / SvD / TT
Att anställda skulle vara rädda att ansluta sig fackligt är enligt vice vd Sebastian Fernandez befängt, eftersom Efmab har fackförbund som kunder. Daniella backlund / SvD / TT

I måndags skrev Kollega om städföretaget Efmab som bland annat anlitas av Unionens förbundskontor i Stockholm. Kollega sökte under fredagen och måndagen företagets vd för att bemöta de uppgifter som Sekotidningen var först att rapportera om – att Efmab polisanmälts för misstankar om människohandel.

Läs mer: Bolag polisanmält för människohandel - städar åt Unionen

–Det är förtal, vi har inte blivit polisanmälda, säger Sebastian Fernandez, vice vd på Efmab.

Rainer Andersson, ordförande på Seko Pendelklubben på MTR försäkrar dock att en anmälan har lämnats in.

– Jag lämnade den personligen, å klubbens vägnar, på polisstationen vid SJ-viadukten. I tisdags satt jag i vittnesförhör och i går morse blev jag uppringd av polisen för att få ta del av vittnesutskriften.

Stockholmspolisens människohandelssektion bekräftar att det finns en anmälan med det diarienummer som Rainer Andersson uppgivit, men är förhindrad att svara på övriga frågor och hänvisar till förundersökningssekretess.

Sebastian Fernandez menar att brottsrubriceringen människohandel kändes som ett slag i magen och dementerar att det förekommer missförhållanden på företaget.

– Det är så långt ifrån vår verksamhet som det går att komma. Vi har 150 anställda från världens alla hörn och är mycket måna om personalen och deras välmående. Vi blev väldigt förundrade när vi såg artikeln för vi har kollektivavtal och följer alla regler och lagar, är noga med att göra allt by the book.

Att de anställda skulle vara rädda för att kräva bättre villkor och att ansluta sig fackligt stämmer inte heller enligt Sebastian Fernandez.

– Det är befängt med tanke på att vi har fackförbund som kunder. Vi varken uppmuntrar eller avråder de anställda från att ansluta sig till facket, det är upp till varje individ att fatta det beslutet.

Enligt Sekotidningen kommer städbolaget i dag torsdag att träffa Seko för en förhandling om kollektivavtal även med Seko.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten