Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Städbolag vill inte kännas vid fackets polisanmälan

Städföretaget Efmab tillbakavisar anklagelserna om dåliga arbetsvillkor för sina anställda och säger att de inte har blivit polisanmälda. Seko pendelklubb försäkrar dock att en anmälan gjorts.
Johanna Rovira Publicerad
Daniella backlund / SvD / TT
Att anställda skulle vara rädda att ansluta sig fackligt är enligt vice vd Sebastian Fernandez befängt, eftersom Efmab har fackförbund som kunder. Daniella backlund / SvD / TT

I måndags skrev Kollega om städföretaget Efmab som bland annat anlitas av Unionens förbundskontor i Stockholm. Kollega sökte under fredagen och måndagen företagets vd för att bemöta de uppgifter som Sekotidningen var först att rapportera om – att Efmab polisanmälts för misstankar om människohandel.

Läs mer: Bolag polisanmält för människohandel - städar åt Unionen

–Det är förtal, vi har inte blivit polisanmälda, säger Sebastian Fernandez, vice vd på Efmab.

Rainer Andersson, ordförande på Seko Pendelklubben på MTR försäkrar dock att en anmälan har lämnats in.

– Jag lämnade den personligen, å klubbens vägnar, på polisstationen vid SJ-viadukten. I tisdags satt jag i vittnesförhör och i går morse blev jag uppringd av polisen för att få ta del av vittnesutskriften.

Stockholmspolisens människohandelssektion bekräftar att det finns en anmälan med det diarienummer som Rainer Andersson uppgivit, men är förhindrad att svara på övriga frågor och hänvisar till förundersökningssekretess.

Sebastian Fernandez menar att brottsrubriceringen människohandel kändes som ett slag i magen och dementerar att det förekommer missförhållanden på företaget.

– Det är så långt ifrån vår verksamhet som det går att komma. Vi har 150 anställda från världens alla hörn och är mycket måna om personalen och deras välmående. Vi blev väldigt förundrade när vi såg artikeln för vi har kollektivavtal och följer alla regler och lagar, är noga med att göra allt by the book.

Att de anställda skulle vara rädda för att kräva bättre villkor och att ansluta sig fackligt stämmer inte heller enligt Sebastian Fernandez.

– Det är befängt med tanke på att vi har fackförbund som kunder. Vi varken uppmuntrar eller avråder de anställda från att ansluta sig till facket, det är upp till varje individ att fatta det beslutet.

Enligt Sekotidningen kommer städbolaget i dag torsdag att träffa Seko för en förhandling om kollektivavtal även med Seko.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.