Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Städbolag vill inte kännas vid fackets polisanmälan

Städföretaget Efmab tillbakavisar anklagelserna om dåliga arbetsvillkor för sina anställda och säger att de inte har blivit polisanmälda. Seko pendelklubb försäkrar dock att en anmälan gjorts.
Johanna Rovira Publicerad
Daniella backlund / SvD / TT
Att anställda skulle vara rädda att ansluta sig fackligt är enligt vice vd Sebastian Fernandez befängt, eftersom Efmab har fackförbund som kunder. Daniella backlund / SvD / TT

I måndags skrev Kollega om städföretaget Efmab som bland annat anlitas av Unionens förbundskontor i Stockholm. Kollega sökte under fredagen och måndagen företagets vd för att bemöta de uppgifter som Sekotidningen var först att rapportera om – att Efmab polisanmälts för misstankar om människohandel.

Läs mer: Bolag polisanmält för människohandel - städar åt Unionen

–Det är förtal, vi har inte blivit polisanmälda, säger Sebastian Fernandez, vice vd på Efmab.

Rainer Andersson, ordförande på Seko Pendelklubben på MTR försäkrar dock att en anmälan har lämnats in.

– Jag lämnade den personligen, å klubbens vägnar, på polisstationen vid SJ-viadukten. I tisdags satt jag i vittnesförhör och i går morse blev jag uppringd av polisen för att få ta del av vittnesutskriften.

Stockholmspolisens människohandelssektion bekräftar att det finns en anmälan med det diarienummer som Rainer Andersson uppgivit, men är förhindrad att svara på övriga frågor och hänvisar till förundersökningssekretess.

Sebastian Fernandez menar att brottsrubriceringen människohandel kändes som ett slag i magen och dementerar att det förekommer missförhållanden på företaget.

– Det är så långt ifrån vår verksamhet som det går att komma. Vi har 150 anställda från världens alla hörn och är mycket måna om personalen och deras välmående. Vi blev väldigt förundrade när vi såg artikeln för vi har kollektivavtal och följer alla regler och lagar, är noga med att göra allt by the book.

Att de anställda skulle vara rädda för att kräva bättre villkor och att ansluta sig fackligt stämmer inte heller enligt Sebastian Fernandez.

– Det är befängt med tanke på att vi har fackförbund som kunder. Vi varken uppmuntrar eller avråder de anställda från att ansluta sig till facket, det är upp till varje individ att fatta det beslutet.

Enligt Sekotidningen kommer städbolaget i dag torsdag att träffa Seko för en förhandling om kollektivavtal även med Seko.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen