Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Städbolag vill inte kännas vid fackets polisanmälan
Städföretaget Efmab tillbakavisar anklagelserna om dåliga arbetsvillkor för sina anställda och säger att de inte har blivit polisanmälda. Seko pendelklubb försäkrar dock att en anmälan gjorts.
I måndags skrev Kollega om städföretaget Efmab som bland annat anlitas av Unionens förbundskontor i Stockholm. Kollega sökte under fredagen och måndagen företagets vd för att bemöta de uppgifter som Sekotidningen var först att rapportera om – att Efmab polisanmälts för misstankar om människohandel.
Läs mer: Bolag polisanmält för människohandel - städar åt Unionen
–Det är förtal, vi har inte blivit polisanmälda, säger Sebastian Fernandez, vice vd på Efmab.
Rainer Andersson, ordförande på Seko Pendelklubben på MTR försäkrar dock att en anmälan har lämnats in.
– Jag lämnade den personligen, å klubbens vägnar, på polisstationen vid SJ-viadukten. I tisdags satt jag i vittnesförhör och i går morse blev jag uppringd av polisen för att få ta del av vittnesutskriften.
Stockholmspolisens människohandelssektion bekräftar att det finns en anmälan med det diarienummer som Rainer Andersson uppgivit, men är förhindrad att svara på övriga frågor och hänvisar till förundersökningssekretess.
Sebastian Fernandez menar att brottsrubriceringen människohandel kändes som ett slag i magen och dementerar att det förekommer missförhållanden på företaget.
– Det är så långt ifrån vår verksamhet som det går att komma. Vi har 150 anställda från världens alla hörn och är mycket måna om personalen och deras välmående. Vi blev väldigt förundrade när vi såg artikeln för vi har kollektivavtal och följer alla regler och lagar, är noga med att göra allt by the book.
Att de anställda skulle vara rädda för att kräva bättre villkor och att ansluta sig fackligt stämmer inte heller enligt Sebastian Fernandez.
– Det är befängt med tanke på att vi har fackförbund som kunder. Vi varken uppmuntrar eller avråder de anställda från att ansluta sig till facket, det är upp till varje individ att fatta det beslutet.
Enligt Sekotidningen kommer städbolaget i dag torsdag att träffa Seko för en förhandling om kollektivavtal även med Seko.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
