Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Fler söker fakta än jobb på internet

Hälften av alla arbetslösa använder internet dagligen för att söka jobb. Men annars används nätet mest till att söka fakta, hitta adresser och kolla tidtabeller. Det visar årets rapport över Svenskarna och internet, som också ger en bild av att oron för övervakning och integritetskränkningar ökat igen.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Bland de arbetslösa har 95 procent sökt jobb med hjälp av internet åtminstone en gång och 86 procent gör det på veckobasis. Colourbox

Sverige ligger i topp i listan över de länder i världen där internet används flitigast. Nio av tio har tillgång till både internet och dator i Sverige. I åldersgrupperna mellan 12 till 55 år använder nästan alla internet, visar året rapport över Svenskarna och internet som ges ut av Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Ändå är det närmare en miljon i Sverige som inte är inne på nätet regelbundet, framförallt av ointresse, men också för att det anses för svårt, för dyrt eller på grund av handikapp.

Nio av tio av de som använder internet gör det för att söka fakta, kolla adresser eller tidtabeller. Att slå upp ord, jämföra priser, hitta information om hobby, resor, hälsa, kultur eller vetenskap är också vanligt, men däremot inte att söka jobb på nätet. Bara runt trettio procent av alla internetanvändare uppger att de använder nätet till det ändamålet.

Bland de arbetslösa har dock 95 procent sökt jobb med hjälp av internet åtminstone en gång och 86 procent gör det på veckobasis. 49 procent av de arbetslösa använder internet dagligen för att hitta nytt arbete.

För 14 år sedan var oron över att internet skulle medföra ökad övervakning och kontroll utbredd. Två av tre som använde internet upplevde att nätet underlättade övervakningen. För tre år sedan var den oron mer eller mindre bortblåst (10 procent) för att nu ha ökat igen.

I dag är mer än var fjärde bekymrad över att företag som Facebook och Google inkräktar på deras personliga integritet och var femte (19%) oroas över att myndigheterna gör detsamma.  41 procent anser att oron för integritetsintrång är berättigad och 16 procent svarade att det inte längre finns någon integritet och att de har accepterat det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.