Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Bota jobbångesten efter semestern

Semester innebär inte bara tid för återhämtning utan också för eftertanke. Det leder inte sällan till en längtan efter förändring. Därför är det inte ovanligt att många efter sommaren funderar på att byta jobb. Men låt det gå en tid innan du fattar några stora beslut, det tycker i alla fall psykologen Carl Åborg. Här får du tips på hur du hanterar ångesten.
Petra Rendik Publicerad
AP Photo/Jorge Saenz
Schimpansen Chita tittar längtansfullt ut från sin bur på ett zoo i Paraguay. AP Photo/Jorge Saenz

Adjö sommar och semester 2014. Välkommen vardag och höst. För vissa är det en baggis att återvända till jobbet, andra sörjer de lata dagarna i hängmattan och vet inte hur de ska härda ut till julledigheten.

- Men inom någon vecka brukar man vara tillbaka i rutinerna och semestern nästan kännas avlägsen. Omställnings-processen är alltid jobbig och innebär ofta en viss tröghet då vi är vanemänniskor, för vissa är det till och med jobbigt att gå på semester, säger Carl Åborg, arbetslivspsykolog på Uppsala Universitet.

Så lite lagom jobbångest efter sommaren är fullt normalt och övergående alltså.

Fast ibland går den inte över, ibland handlar ångesten om något större.

Semestern innebär inte bara återhämtning utan också tid för reflektion. När vi inte är lediga tar vi en dag i taget och hinner inte tänka på de långsiktiga planerna i vardagslivet menar Carl Åborg. Vi hinner inte ens känna efter om vi egentligen trivs på jobbet. Men på semestern hinner vi just känna efter. Så det är inte ovanligt att många bestämmer sig för att det är dags för en förändring, som att byta jobb.

Oavsett anledning till att man vill byta jobb ska man helst låta bli att storma in till chefen och säga upp sig redan första dagen efter semestern.

- Låt det gå en tid så du hinner tänka efter. Hur lång tid, ja det beror på. Men samtidigt har vi en otrolig förmåga att anpassa oss och det är bra men det innebär att vi också lätt anpassar oss till något vi mår dåligt av. Så visst finns det lägen när man inte ska bita ihop, säger Carl Åborg.

Jag vill säga upp mig men omständigheterna är sådana att det inte går just nu. Vad gör jag då?

- Det är en rätt vanlig situation. Om inte det känns helt omöjlig att vara kvar på jobbet kan du undersöka vilka dina utvecklingsmöjligheter är. Du kanske kan få andra arbetsuppgifter eller ett utökat ansvar. Prata med din chef om dina möjligheter, säger Carl Åborg.

JOBBÅNGEST? GÖR SÅ HÄR:

  • Försök ringa in vad jobbångesten handlar om. Är det chefen, kollegorna eller arbetsinnehållet? Går det att lösa? Handlar det om allvarliga saker som att jobbet känns meningslöst eller känner du dig inte accepterad?
    Eller handlar det om ”bagateller” som att det är jobbigt att kliva upp på mornarna efter semestern eller att kaffet smakar rävgift?
    Kanske trivs du på jobbet men känner att du vill vidare. Ha ett jobb eller åtminstone en plan på vad det nya skulle vara innan du säger upp dig.
     
  • Omställningen från lata semesterdagar till att plötsligt prestera är jobbig. Det tar ett par dagar, ibland lite längre, innan rutinerna sitter igen. Var snäll mot dig själv och låt omställningen ta tid.
     
  • Återhämtning är alltid a och o men kanske ännu mer nu efter semestern då vi vant oss vid ett långsammare tempo. Vi kan jobba massor, vi klarar stress men om vi inte tar igen oss blir vi sjuka. Se till att du kan ta återhämtnings-stunder under arbetsdagen, till exempel en kort promenad på lunchen eller stanna några extra minuter vid kaffeautomaten och bara andas.
     
  • Vid alla stora beslut i livet är det viktigt att inte handla på impuls. Känner du att du bara inte står ut en sekund till på jobbet utan att explodera, okej vi fattar, men vänta tills de starkaste känslorna har lagt sig innan bestämmer dig för att agera.
     
  • Prata med någon du litar på, gärna en arbetskamrat, om att du vill byta jobb eller om jobbångesten som inte släpper. Det blir ofta mycket lättare att bena ut vad som inte fungerar och hur det kan bli bättre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.