Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Bacon och svåra nötter i jakten på rätt personal

Allt fler arbetsgivare tar till udda grepp för att hitta rätt personal. Flera företag har sökt folk via humoristiska annonser, kodade problem och bacon.
Johanna Rovira Publicerad
YekoPhotoStudio/Colourbox.com
Skulle knaperstekt bacon få dig att överväga nytt jobb? YekoPhotoStudio/Colourbox.com

Det är arbetstagarnas marknad, sägs det. Konkurrensen om ”rätt” folk har hårdnat och nu tvingas arbetsgivarna att göra det jobbsökarna gjort sedan länge – försöka sticka ut ur mängden. En vanlig annons där man ställer upp en önskelista över eftertraktade egenskaper förslår inte alltid.

Unionen söker just nu personal genom att rikta sig direkt till framstående personer inom tech, start-up eller kommunikationsbranschen. När dessa namngivna personer googlar sig själva, vilket man utgår från att de gör med jämna mellanrum, kommer de att mötas av en uppmaning att tipsa en vän, bekant eller någon med samma kompetens som dem själva, om jobb på förbundet.  

Men Unionen är ingalunda ensamt om att ta till udda grepp. Redan 2011 sökte Microsoft kompetent personal genom att sätta upp små vagnar utanför Adobes, Googles och Amazons kontor i USA och bjuda de förbipasserande på bacon.

”Vakna och känn doften av framtiden” löd löftet till de baconsugna IT-teknikerna, enligt tidningen Seattle Times.

Google sticker för övrigt också ut i rektryteringssammanhang. Det påstås att jobbkandidater fick frågor som ”hur många golfbollar får plats i en buss?” eller ”varför är brunnslock runda?”  eller ”Skriv en haiku som beskriver möjliga metoder att prognostisera söktrafikens säsongsvariationer”, men enligt tidningen Metro, har Googles HR-chef dementerat detta.

Däremot var Google bland de första att locka till sig folk via reklamtavlor med matematiska problem, även om företagets namn inte fanns i annonsen. Problemlösaren fick ledtrådar som ledde denne vidare till nya utmaningar. Den som klarade sig hela vägen fick skicka sitt cv till arbetsgivaren.

Även spelutvecklaren EA, fototjänsten Flickr och Försvarets radioanstalt har värvat personal genom att lägga upp kod som bara personer med avancerade IT-kunskaper kunnat knäcka. På så sätt har man sållat bort okvalificerade sökande och utmaningen har lockat betydligt fler att skicka in sina cv:n än genom vanligt ansökningsförfarande.

Men även inom branscher där de sökande inte kunnat koda har det förekommit nya grepp.  My Academy, som erbjuder läxhjälp, använde sig av Instagram för att snabbt hitta studiecoacher. Den sökande skulle ta en bild som representerade dennes personlighet och posta den med en bildtext på max 140 tecken under hashtaggen #myinstacv.

Hotellkedjan Clarion höll audition och lät hugade anställda sälja in sig själva till en jury à la Idol-koncept. Även klädföretaget Lager 157 körde en typ av audition/speed-dating när de rekryterade i Kalmar i februari. Arkitektbyrån Codesign, Stockholm fixade ett ”after work-mingel" när byrån skulle anställa ett antal arkitekter, projektledare och kommunikatörer. Revisionären, en revisionsbyrå i Piteå, sökte folk genom att i en Youtubefilm visa livet på företaget.

En redovisningsansvarig söktes också av företaget Prisjakt i Ängelholm. De hade en klassisk platsannons men med ett annorlunda formulerat innehåll.

”Som på alla ekonomiavdelningar är stämningen ungefär som i en Lars Norén-pjäs. Viktigt är att du inte kommer in och gör allt till en musical och förstör den dynamiken."

Arbetsgivaren sökte en person med uppgiven blick och noll kreativitet och hymlade inte med att man var på jakt efter någon som gärna får ha försökt att kvantifiera sina närmsta relationer i Excel och kunde se uppgiven ut när någon vill diskutera utgifter som inte är budgeterade. Den sökande skulle också ha ”10-15 års erfarenhet av ekonomiarbete (du har med andra ord ingen själ kvar, men det är ok för oss)”.

– Vanliga annonser är som naturella riskakor, vansinnigt tråkiga, sade annonsförfatteren Linus Jonkman till tidningen Balans.

Den ovanliga annonsen fick 200 000 besökare på tre -fyra dagar och delades flitigt i sociala medier.

"En lättkränkt individualist utan teamkänsla som inte trivs speciellt bra i högt tempo", sökte det svenska skivbolaget Hybris på Facebook.

Masochistisk webbdesigner med storhetsvansinne" löd rubriken på en annons i Arbetsförmedlingens platsbank. Företaget SMSgrupp sökte någon som kunde "fäkta bort obstinata programmerare som lägger sig i ditt jobb." Det var inte nödvändigt för den sökande att tycka om artisten Richard Cheese och tysk elektro, men det rekommenderas, skrev arbetsgivaren, som även uppmanade alla sökanden att bifoga en bild på en katt.

– Det var smart att begära kattbild. Det underlättade urvalsprocessen - den som inte klarar av att hitta en kattbild att skicka med är absolut inte kvalificerad, sade Martin Jacobson till Kollega.

Läs mer: Ansökan utan kattbild ratas

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.