Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

AF: Anmäl oseriösa arbetsgivare

Arbetsförmedlingens Platsbanken är en myndighetssajt. Ändå kan oseriösa arbetsgivare lägga ut sina annonser där utan att myndigheten tar något ansvar. Varför?
Anita Täpp Publicerad

Karin Ericsson, enhetschef för den avdelning som ansvarar för riktlinjerna vad gäller Platsbanken, påpekar att det sker en kontroll av de platsannonser som läggs ut där, som att de inte får innehålla diskriminerande text.

Men när det gäller de anställningsvillkor som erbjuds sker ingen kontroll.

- Vi har tips ibland där vi gör alla uppmärksammade på det stora ansvar som man ändå själv har för att teckna ett anställningsavtal med arbetsgivaren, att man noga ser efter vad som står i det och ser till att allt är schyst. Och det är ju ändå ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.

- Fast det är klart att många ungdomar är väldigt måna om att få ett arbete och om det är oseriösa företagare så kan de bli utnyttjade vilket ju ingen tycker är bra. Men vi måste följa de lagar och regler som finns. Och får vi tips om att en arbetsgivare inte är seriös kan vi också pröva om vi ska ta bort en annons, vilket vi också gör ibland.

Så ditt råd är alltså att man ska anmäla en oseriös arbetsgivare när man råkat illa ut?

- Ja, då kan man ringa sin arbetsförmedlare eller till kundtjänst så vi får kännedom om saken.

Många unga har redan blivit utnyttjade, varför lägger ni inte helt enkelt ut en permanent varningstext på Platsbanken där ni förklarar att ni inte tar ansvar för att arbetsgivare som annonserar där är seriösa och att man bör se upp med provisionsbaserade löner?

- Vi skulle ju aldrig anvisa till ett provisionsbaserat arbete. Men det finns också seriösa arbetsgivare med provisionslön som annonserar på Platsbanken. Dessutom finns det i samhället generellt en kunskap om att jobba provisionsbaserat är väldigt riskfyllt.

Men finns det något regelverk som förhindrar er från att lägga ut en varningstext?

- Nej, och visst skulle vi kunna ha allmän information om provisionsbaserade arbeten men jag är rädd för att när det gäller ungdomar så kan hoppet om att lyckas och tjäna pengar överväga eventuella varningar. Men jag ska absolut ta upp den här frågan till diskussion hos oss, säger Karin Ericsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Alexandra utsattes för rekryteringsbluff på Linkedin

Falska rekryterare på Linkedin försöker lura arbetssökande på pengar. Alexandra Wattley är en av dem som drabbats och nu vill hon varna andra.
Ola Rennstam Publicerad 26 januari 2026, kl 06:01
Delad bild med porträtt av kvinna och Linkedin-logotyp på mobilskärm, om bedrägerier mot arbetssökande.
Arbetssökande Alexandra Wattley fick ett meddelande på Linkedin av en person som utgav sig vara rekryterare på Adecco. Kvinnan letade folk på uppdrag av både Spotify och Ericsson. När Alexandra var intresserad av tjänsterna blev hon omdirigerad till en app där hjälpen plötsligt skulle kosta pengar. Foto: Tommy Jansson/ Lise Åserud/TT

Rekryteraren uppgav att hon jobbade för bemanningsföretaget Addeco i Tyskland. Och hon hade fått upp ögonen för arbetssökande Alexandra Wattley efter ett inlägg på Linkedin som hon taggat med ”Open to work”, den hashtag som signalerar att man söker nya utmaningar.

– När jag kollade upp rekryterarens profil såg allt normalt ut. Hon hade gjort flera inlägg, hade ett nätverk och hade jobbat på lite olika företag. Vid en första anblick fanns det inga röda flaggor, berättar Alexandra Wattley.

Så går bedrägerierna till på Linkedin

Kvinnan berättade att hon rekryterade till HR-roller på Spotify och Ericsson och undrade om Alexandra var intresserad. Det var hon.

Rekryteraren bad Alexandra Wattley att mejla sitt CV och flyttade på det sättet konversationen bort från Linkedin. Respons på mejlet kom direkt – CV:t behövde justeras för att inte ”fastna i rekryteringssystemen” och se mer proffsigt ut.

– Allt gick så snabbt. Tonläget blev hetsigt och det var plötsligt väldigt bråttom. Hon kopplade mig vidare till en tjänst som skulle fixa mitt CV och tjänsten skulle kosta pengar. Jag var på väg till skolan och hann inte riktigt reflektera just då, och fick inte heller svar på vad det skulle kosta.

Bluffrekryterare kräver betalning för CV-tjänster

Alexandra Wattley ombads ladda ner appen Fiverr och skaffa ett konto där. När hon gjort hänvisades hon till en person i Nigeria som skulle hjälpa henne med att vässa CV:t.

– Då drog jag i handbromsen och raderade mitt konto på appen. När jag gick tillbaka till Linkedin för att kolla konversationen var allt spårlöst borta; rekryterarens profil och alla våra meddelanden. Det känns väldigt olustigt, de har ju mitt CV nu med alla mina kontaktuppgifter.

"Var vaksam och lita magkänslan"

Alexandra Wattley vill nu varna andra arbetssökande när de kontaktas av rekryterare på Linkedin.

– Var vaksam och lita på din magkänsla. Det här är lätt att gå på när man vill framåt i jobbsökande och vill bli vald, säger hon.

Varningssignaler på falska rekryterare på Linkedin

  • Rekryteraren driver dig från Linkedin mot en betaltjänst
  • Flyttar fokus från rollen du söker till ditt CV.
  • Konversationen präglas av stress och att det är ”sista chansen”
  • Rekryterarens profil på Linkedin försvinner plötsligt.

    Här rapporterar du bedrägerier på Linkedin.

Alexandra Wattley, som själv jobbat med HR, är väl insatt i hur rekryteringsprocesser ska gå till.

– Det här är inte hur seriös rekrytering går till. Riktiga rekryterare säljer inte CV-tjänster och de tjänar inte pengar på din osäkerhet. Det är hemskt att de här människorna utnyttjar folk som är i en svår situation, säger hon.

Linkedin medvetna om bedrägerierna

Under Alexandras Linkedin-inlägg om bluffen är det många som kommenterat att de varit med om exakt samma sak. 

Linkedin uppger att man är medvetna om företeelsen och påpekar att falska profiler och jobberbjudanden strider mot plattformens riktlinjer. I ett mejl till Kollega skriver Nordenchefen Lisa Gunnarsson att man använder en kombination av tekniska verktyg och mänskliga åtgärder för att bekämpa bedrägerier.

Lisa Gunnarsson. Foto: Sofia Ekström

Det finns funktioner som stärker våra medlemmars trygghet, som verifierad identitet och "verifieringsmärken" på jobbannonser. Det går också att kontrollera om personen man är i kontakt med faktiskt är kopplad till det företag som hen uppger sig arbeta för. Våra medlemmar kan också välja att använda automatiska varningsmeddelanden som hjälper både till att identifiera bedrägerier och flagga dem till oss, skriver Lisa Gunnarsson.
 

Adecco varnar för bedrägerier i företagets namn

Att det pågår bedrägerier pågår i Adeccos namn är något företaget känner till: ”Vi har blivit uppmärksammade på meddelanden i sociala medier och på mejl från personer som utger sig för att vara rekryterare hos Adecco. Dessa personer har inget samröre med Adecco.” skriver bolaget på sin hemsida.