Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Ibland kommer känslan över en att man kanske borde göra något annat. Något helt annat. Själv har jag länge drömt om att bli arborist, men eftersom jag är något av en trädkramare vill jag helst inte ta uppdrag som innebär att fälla friska, vackra träd på grund för att någon till exempel ska få en friare utsikt. Jag vill vårda träd, inte hugga. Och se, det finns ett jobb för sådana som mig!
I Dalarna kunde man för ett par år sedan se den näst största maskinen för trädflyttning i hela Europa, ett ombyggt östtyskt fordon för medeldistansrobotar. Läs gärna den meningen en gång till. Kan man tänka sig en bättre fredsskipning? Flytta träd istället för att fälla bomber.
Den som sköter maskinen är i alla fall Günter Homan som under sin 40-åriga karriär som trädflyttare omplacerat omkring 80 000 träd i Europa och Nordafrika. För ett par år sedan var han i Dalarna för att flytta 21 lindar inför en vägomläggning vid Norra Backa, skriver dt.se.
För att träd ska gå att flytta får de inte vara för stora, max 100 cm i stamomfång, och i god kondition. Rotklumpen måste få plats i skopan och inte vara större än fem kubikmeter. Kostnaden för en flytt, inklusive efterarbete, ligger på cirka 15 000-20 000 kronor per träd, vilket faktiskt är betydligt mindre än vad ett ”nytt” träd kostar på en plantskola, enligt dt.se.
Att det finns träd även i expansiva storstadsmiljöer är viktigt för människors mentala välbefinnande men också för att rena luften från avgaser. Träd kan också hjälpa oss att begränsa växthuseffekten. Och det gör stora, ”vuxna” träd mycket bättre än mindre, nyplanterade.
Trädflytteri är alltså en bransch med framtiden för sig. Men än är utbudet på skickliga trädflyttare lågt, vilket gör efterfrågan hög.
Sugen att se hur det kan se ut när man flyttar ett träd? Här finns webb-tv på när ett engelskt trädflyttbolag flyttar sju träd från High Street till Kangan Drive i Berwick.
Växten marijuana, ur vilken man bland annat utvinner hasch, har alltid haft sina envisa förespråkare. Vissa av dem kan man nog påstå har drivit sitt intresse väl hårt, på gott och ont. Den som har en passion brukar uppmuntras att försöka hitta en yrkesväg där passionen kan tillåtas blomma. Men det är nog få marijuanaodlare som fått en sådan tumme upp hos yrkesvägledaren.
Diskussionerna om att legalisera marijuana har bolmat i vågor sedan åtminstone hundra år tillbaka. Men under senare år har legalize it-kampanjerna faktiskt haft vissa framgångar. Uruguay blev det första landet i världen att legalisera såväl odlandet som försäljning och användning av marijuana, år 2014.
Legaliserat har även de amerikanska staterna Colorado, Alaska och Washington DC med argumenten att å ena sidan kunna erbjuda drogen under mer kontrollerade former för till exempel smärtlindring å andra sidan för att underminera den brottslighet som livnär sig på att smuggla och sälja marijuana illegalt (samma argument som i Uruguay). Totalt har 23 stater i USA legaliserat marijuana enbart för medicinskt bruk.
I början av april i år annonserade den amerikanska mediajobbsajten Journalismjobs.com efter en datajournalist till en nystartad nyhetssajt tillhörande Colorado-tidningen The Denver Post, inriktad på en växande nisch: marijuana. Datajournalistik är en arbetsmetod där man berättar en story genom att ställa journalistiska frågor till stora mängder data (statistik) och visualisera resultaten på pedagogiska sätt för publicering.
Kandidater för jobbet skulle, utöver att vara skickliga datajournalister med näsa för storys gömda i rader och kolumner ha en dokumenterad kunskap i hur att skapa spännande visualiseringar. Och, inte minst, befinna sig mitt i drivbädden av legaliseringsdebatten.
Den utlysta tjänsten gällde heltid med fast (ospecificerad) lön. Sista ansökningsdatum har dock passerat och annonsen tagits ned. (Men den går ännu att hitta via sajten Waybackmachine, som visar gamla webbsidor.
Är du en sådan som gärna tar med dig ett gäng serietidningar, en iPad och en kopp kaffe in på dass? Du kanske tycker att det är rätt mysigt ändå att sitta där ifred och göra dig lite lättare? Bra, du kan ha ett framtidsjobb på gång.
En mängd olika sjukdomar och diagnoser sägs ha sitt ursprung i tarmarnas myllrande bakterieflora. När de goda bakterierna slås ut, till exempel efter en intensiv antibiotikakur, kan dåliga ta över. En av de mer kända av sorten dåliga tarmbakterier, Clostridium difficile, tillverkar gifter som orsakar svår diarré. Symptomen kan bli invalidiserande och i värsta fall dödliga. Och när Clostridium difficile har funnit en trivsam grogrund är den mycket svår att bli av med.
En behandlingsmetod som faktiskt tycks fungera mycket bra och dessutom biverkningsfritt, mot Clostridium difficile, har fått viss uppmärksamhet på sistone: fekal transplantation. Bajstransplantation, alltså.
Metoden beskrevs i en vetenskaplig artikel redan 1958, men det skulle ta många år innan den förfinats till den mer estetiskt acceptabla process det innebär i dag. Man kan säga att på 50-talet gjordes det mer som man tänker sig det. I dag sker fekala transplantationer med hjälp av genteknik.
Forskaren Jeroen Raes, professor i bioinformatik vid Vrije universiteit i Bryssel, och hans medarbetare, har kartlagt tarmfloran hos över 400 personer från olika delar av världen har visat att mänsklighetens alla tarmar kan delas in i tre övergripande biotoper (efter de dominerande bakterieslagen) vilka ger tarmen olika egenskaper, som hur mycket näringsämnen och läkemedel de tar upp och hur mycket vitaminer som bildas. Högintressant för såväl hälsokost- som läkemedelstillverkare alltså, som i den snara framtiden kan tänkas börja skräddarsy preparat för bästa upptagning.
En amerikansk forskargrupp har testat fekal transplantation mellan möss. De såg att tarmfloran hos överviktiga möss bidrog till att de tog upp extra kalorier från maten. När andra möss fick fekalier transplanterade från sådana överviktiga möss blev de också feta. Liknande tester har gjorts på överviktiga män med begynnande diabetes. Även om vågen inte gav något särskilt utslag vid det experimentet, så höjdes de tidigare diabetessjuka männens insulinkänslighet efter transplantationen.
Rapporter har också kommit om att fekal transplantation kan hjälpa mot IBS, irritable bowel syndrom, vilket blivit något av en modern folksjukdom. Ny forskning har också visat att tarmbakteriernas sammansättning påverkar våra hjärnor betydligt mer än man tidigare trott och det har spekulerats kring att transplanterade fekalier skulle kunna lindra autism, depression och motverka Parkinson.
Börjar inte bajset lukta pengar nu? Vänta, det blir bättre.
Det finns vissa orosmoment även med den ”rena” moderna fekaltranplantationen. På många håll i världen nekas behandlingsmetoden, på grund av oro över att smittor ska spridas. Det bor omkring en miljard bakterier i våra tarmar, skulle man kunna skilja dem från kroppen och lägga dem på en våg skulle de väga omkring ett kilo. Alltså, ett kilo tarmbakterier bor i dig. Och den som har rest till ett varmt land och spenderat semestern på toaletten vet hur svårt det kan vara att bli av med ovälkomna bakterier som satt sig. För att sjukhusen ska våga ta in fekalier från en donator måste de vara mycket säkra på att det är en fullständigt kärnfrisk människa utan några spår av otäckingar som salmonella, shigella, campylobacter, maskar och andra parasiter.
Det är alltså inte vem som helst som kan bli donator. Vilket såklart höjer värdet på riktigt bra skit.
I Boston, USA, finns en avföringsbank där ett trettiotal mycket noggrant utvalda donatorer dagligen sitter och bajsar för 320 kronor gången. Enligt överenskommelsen levererar de året runt, vilket ger en potentiell årsinkomst på ca 100 000 kronor. Verksamheten drivs ideellt.
Alltså, är du kärnfrisk med en stabil och pålitlig toarutin? Håll dig borta från magsjuka i väntan på att privata intressen får upp ögonen för det bruna guldet. Snart är drömjobbet ditt!
Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger.
– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green.
På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit.
– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.
Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.
– Det kändes som en done deal, säger han.
När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor.
– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter.
Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.
– I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.
Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.
Att inte få någon respons när man söker jobb kan kännas jobbigt. Frida Norrman är leg psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi. Hon berättar hur man kan påverkas av att bli ghostad.
– Får man inga svar eller någon återkoppling är det lätt att börja tvivla på varför och förlägga sin tolkning eller förklaring till varför svar uteblir till att det handlar om en själv. Tolkningar som till ex- empel handlar om att man inte är tillräckligt bra eller att ens ansökan med hur man presenterat sig själv eller sina meriter inte duger. Det kan leda till en känsla av skam. Om man börjar tolka situatio- nen negativt kan tankar om att man inte är önsk- värd, att man är långt ifrån vad gäller ens kvalifi- kationer eller att det är något fel på en uppstå, säger Frida Norrman.
I en undersökning av Linkedin med 500 HR-specialister och rekryteringschefer i Sverige uppgav 83 procent att de är medvetna om att utebliven respons, alltså ghosting, kan påverka kandidaternas självförtroende negativt. Trots det är det många som blir ghostade när de söker jobb. Kanske kan det ha något att göra med vad psykologen Sara Henrysson Eidvall berättar är ”MUM effekten” – Minimizing Unpleasant Message? Vi drar oss alltså från att lämna negativa besked.
– En bra arbetsgivare vårdar sitt arbetsgivarvarumärke. Kandidaterna ska man vara rädd om för de kommer tipsa sina kompisar eller bli dina nya kunder eller en vacker dag är de som ska rekrytera dig. Världen är inte så stor. Vi möter varandra i nya roller, säger Sara Henrysson Eidvall.
