Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Välbetalda föräldrar vabbar mest

Barn till höginkomsttagare är friskare än barn till låginkomsttagare. Ändå vabbar deras föräldrar mest.
– Försäkringen nyttjas mest av föräldrar som har det gott ställt, säger Erica Lindahl, forskare vid IFAU.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Totalt tar föräldrar ut vab för ungefär en tredjedel av den tid barnet är hemma på grund av sjukdom. Colourbox

Föräldrar som arbetar har rätt att vara hemma från jobbet för att ta hand om sina sjuka barn. Inkomstbortfallet täcks delvis genom tillfällig föräldrapenning, ofta kallad vab, som betalas ut av Försäkringskassan.

Men barn är frånvarande från förskolan betydligt oftare än vad deras föräldrar vabbar, enligt en färsk rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Totalt tar föräldrar ut vab för ungefär en tredjedel av den tid barnet är hemma på grund av sjukdom.

Förklaringarna till det är flera. Det kan till exempel handla om att föräldrar arbetar hemifrån och vårdar barn samtidigt, att närstående rycker ut och tar hand om sjuklingen eller att föräldrar är hemma med småsyskon, arbetar deltid eller har oregelbundna tider.

Läs mer: Många vill slippa vobba

Sämst hälsa verkar barn till lågutbildade ha – de är oftare frånvarande från förskolan jämfört med barn till högutbildade. Trots det vabbar högutbildade föräldrar mer än lågutbildade.

Även här finns flera förklaringar. En är att högutbildade arbetar i högre utsträckning än lågutbildade, en annan att lågutbildade oftare har yrken som gör det svårt att vabba.

– Är man exempelvis timvikarie kan det vara svårt att argumentera med myndigheter och hävda att man skulle ha fått ett vikariat om ens barn inte hade blivit sjukt. Försäkringen är till för alla, men används mest av föräldrar som har det gott ställt, säger Erica Lindahl, nationalekonom och forskare vid IFAU, som gjort studien tillsammans med sin kollega Caroline Hall.

Forskarna har också undersökt hur föräldrar använder sina föräldraledighetsdagar. Enligt rapporten sparar de flesta föräldradagar tills efter förskolestarten. I snitt sparas mellan 30 och 35 procent av dagarna tills efter det att barnet har börjat på förskola.

– Det har varit diskussioner både om att föräldraledigheten ska förlängas och förkortas, bland annat för att få barn från socioekonomiskt svaga familjer att gå i förskola, men vår studie tyder på att det skulle ha liten påverkan, säger Erica Lindahl.

Så om man vill att föräldrar börjar arbeta tidigare måste man i så fall minska flexibiliteten i försäkringen?
– Ja. Och det görs ju också i och med reformen av föräldraförsäkringen som kommer nästa år.

Även här finns det skillnader mellan socioekonomiska grupper. Föräldrar med hög utbildning och hög inkomst sparar fler dagar än lågutbildade med låg inkomst.

Kvinnor vabbar oftare än män, men skillnaden är inte lika stor som skillnaden i uttag av föräldraledighet. Totalt står kvinnorna för 60 procent av vabbandet.

Läs mer: Vab-lön ska få man att vabba mer

– Alla studier pekar på att kvinnor tar mer familjeansvar, vilket bland annat beror på könsnormer och deras situation på arbetsmarknaden, säger Erica Lindahl.

Läs mer: "Vi lever 100 procent jämställt"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan