Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Rekordmånga ansökningar om smittbärarpenning

Anställda har tagit coronasmittan på allvar och varit hemma när de känt sig krassliga. I april ansökte 225 702 personer om ersättning för karensavdraget och samma månad ville lika många ha smittbärarpenning som under hela 2019.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson / TT, AP Photo
Smittbärarpenning betalas ut till den som kan jobba, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Christine Olsson / TT, AP Photo

Om du måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst, så har du möjlighet att ansöka om smittbärarpenning. Ungefär 400 personer får årligen den ersättningen från Försäkringskassan, majoriteten för Salmonella. När regeringen i början av året beslutade att coronaviruset ska klassas som en samhällsfarlig sjukdom och man därmed har möjlighet att ansöka om ersättningen, ansökte lika många i april, som under hela 2019. Vecka 14 slog ansökningarna i höjden och låg på 470 stycken, jämfört med åtta året innan, visar siffror från Försäkringskassan.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning

Med anledning av coronaviruset och för att minska smittspridningen slopades också karensavdraget i mitten av mars, genom att staten betalar ut ersättning för första dagen du är hemma från jobbet. Du måste dock ansöka om ersättningen hos Försäkringskassan och det var det en hel del som gjorde. I mitten av april ansökte 225 702 personer om att få ersättning för karensavdraget. Ansökningarna ökade sedan veckan efter, för att sedan stadigt minska.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

Även föräldrar har varit hemma från jobbet i ovanligt stor skala i år jämfört med 2019. Februari brukar kallas vabruari då influensor och kräksjuka invaderar förskolor och arbetsplatser. Och det var många som vabbade i februari, men ännu fler ansökte om ersättning för mars och april, då Folkhälsomyndigheten gick ut med rekommendationerna att stanna hemma vid minsta förkylningssymptom.

Allra flest vabdagar hade föräldrarna i storstadsregionerna Stockholm, västra Götaland och Skåne. 

 

Karensavdrag

  • Från och med tisdag den 7 april kan du som är anställd eller egenföretagare ansöka om ersättning för karens när du varit sjuk. Regeringens beslut gäller retroaktivt från den 11 mars. Det innebär att du kan ansöka i efterhand om ersättning för karens från då och framåt.
  • Om du är anställd sjukanmäler du dig som vanligt till din arbetsgivare, som betalar ut sjuklön till dig de första 14 dagarna. Arbetsgivaren gör karensavdraget som vanligt. Du ansöker sedan i efterhand om ersättning för karensen på Försäkringskassan.
  • Om du är egenföretagare ansöker du om ersättning för karensen och kan få ersättning för de första 14 dagarna i sjukperioden, oavsett vilken karenstid du har.
  • Anställda med sjuklön ersätts med ett schablonbelopp på 700 kr före skatt. Egenföretagare ersätts med ett schablonbelopp på 804 kr före skatt per dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En hand använder Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon. På skärmen visas ingången till information och e-tjänster för föräldrar.
Försäkringskassan kräver tillbaka nästan 200 000 kronor i föräldrapenning och barnbidrag efter familjens utlandsvistelse. Myndigheten anser att familjen var bosatt utomlands i mer än sex månader. Foto: Jessica Gow/TT.

För två år sedan flyttade familjen, två vuxna och ett barn, från Sverige till ett annat land. Anledningen var att mannen i familjen skulle jobba där i två år. Under utlandsvistelsen födde kvinnan ytterligare ett barn.

Medan familjen bodde utomlands fick kvinnan barnbidrag och under en period också föräldrapenning. Nu har Försäkringskassan beslutat att kvinnan ska betala tillbaka delar av barnbidraget och hela föräldrapenningen, totalt nästan 200 000 kronor. 

Anledningen är att den som bor utomlands mer än sex månader, med vissa undantag, inte längre är socialförsäkrad i Sverige.

Kvinnan hänvisar till folkbokföring och myndighetens råd

Kvinnan anser att beslutet är felaktigt. 

Hon skriver till Försäkringskassan att familjen aldrig bodde permanent utomlands, att hon var folkbokförd i Sverige under de två åren, att hon hade svenska bankkonton och betalade försäkringar och fackavgifter i Sverige under utlandsvistelsen. Kvinnan var dessutom på ett längre besök i Sverige under perioden. 

Hon skriver också att hon var i kontakt med Försäkringskassan inför ansökan om föräldrapenning och agerade i enlighet med de råd myndigheten gav henne.

Kollade kvinnans Facebookkonto

Försäkringskassan står fast vid sitt beslut. Myndigheten anser att familjen bodde permanent i ett annat land i mer än sex månader och därmed inte hade rätt till föräldrapenning eller barnbidrag. 

Som bevis anger Försäkringskassan bland annat att familjen under en tid hyrde ut sin lägenhet i Sverige, att det nyfödda barnet inte har varit på BVC och att inlägg på kvinnans Facebookkonto visar att hon bott utomlands.

Socialförsäkring

7 saker att tänka på inför utlandsvistelsen

David Österberg Publicerad 10 september 2026, kl 05:59
7 saker att tänka på inför utlandsvistelsen
Montage med Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon och två vuxna med två barn vid havet. På mobilskärmen visas myndighetens avsnitt för föräldrar.
7 saker att tänka på inför utlandsvistelsen

Föräldrapenning utomlands: så fungerar sexmånadersregeln

  • Grundregeln är att den som flyttar utomlands inte längre är socialförsäkrad i Sverige.
  • Det finns dock undantag. Om man är försäkrad i Sverige eller inte beror bland annat på vilket land man flyttar till och hur länge man är borta.
  • Det är tillåtet att resa utomlands under föräldraledigheten och få föräldrapenning, om resan varar max sex månader.

Källa: Försäkringskassan

Socialförsäkring

Flytta utomlands: 7 saker att kontrollera före resan

Många är utomlands en tid för att jobba eller för att resa. Men den som är borta alltför länge riskerar att bli utförsäkrad och förlora rätt till ersättningar.
David Österberg Publicerad 10 september 2026, kl 05:59
Montage med Försäkringskassans webbplats på en mobiltelefon och två vuxna med två barn vid havet. På mobilskärmen visas myndighetens avsnitt för föräldrar.
En längre utlandsvistelse kan påverka rätten till barnbidrag, föräldrapenning, vab och andra ersättningar. Den som ska vara borta i mer än sex månader behöver lämna uppgifter till Försäkringskassan. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Funderar du på att fly vintern och bo utomlands ett tag? Här är sju saker att tänka på innan du packar väskorna:

 

  1. Anmäl utlandsvistelsen till Försäkringskassan

    Om du ska vara utomlands mer än sex månader måste du meddela myndigheten innan du reser.
     

  2. Kontrollera vad sexmånadersgränsen innebär

     Om du är utomlands i högst sex månader har du som regel rätt att behålla ersättningar från Försäkringskassan.
     

  3. Barnbidrag och föräldrapenning kan påverkas

    Om du eller ditt barn ska bo utomlands i mer än sex månader har du som regel inte rätt till barnbidrag och föräldrapenning under tiden.
     

  4. Vab gäller inte i alla länder

     Du kan bara få ersättning för vab om barnet blir sjukt i ett EU-, EES-land eller Schweiz.
     

  5. Reser du utanför EU? Då kan du behöva särskilt tillstånd

    Medgivande krävs för att behålla vissa ersättningar, exempelvis sjukpenning, graviditetspenning och vab under vistelsen.
     

  6. Anmäl längre flyttar till Skatteverket

    Om du eller ditt barn ska vara utomlands i ett år eller mer ska det också anmälas till Skatteverket eftersom folkbokföringen kan påverkas.
     

  7. Felaktig ersättning kan krävas tillbaka 

     Om du får ersättning som du inte längre har rätt till kan du bli skyldig att betala tillbaka pengarna.

Källa: Försäkringskassan 

Socialförsäkring

Rekordmånga tonåringar vabbas – nu ska det utredas

Allt fler tonåringar vabbas av sina föräldrar, men Försäkringskassan vet inte varför. Nu ska myndigheten utreda det växande fenomenet.
Noa Kristiansson Publicerad 19 augusti 2026, kl 06:01
Person sitter på ett kaklat badrumsgolv med armarna över huvudet. Bilden används för en artikel om ökande vab bland tonåringar.
Fler 13-15-åringar vabbas av sina föräldrar än tidigare. Samtidigt säger Försäkringskassan att myndigheten har begränsad kunskap om vad ökningen beror på. Christine Olsson/TT

Vabbandet minskar i Sverige. Statistiken pekar stadigt nedåt sedan 2022, oavsett om man mäter hur många barn som får vård eller hur många dagar som tas ut.

Men hos en grupp är det annorlunda; tonåringar. Där syns en motsatt trend. Förra året vabbades drygt 24.400 13-15-åringar, enligt Försäkringskassans egna siffror. 

Det är en ökning med drygt 20 procent sedan år 2022. Fjolårets siffra är den högsta som har uppmätts sedan 2006, startåret för Försäkringskassans öppna statistik.

Samma tendens syns även när man mäter det totala antalet vab-dagar för 13-15-åringar. Där slogs rekordet år 2024.

Försäkringskassan utreder ökningen bland tonåringar

Försäkringskassan har ”mycket begränsad kunskap” om vad situationen beror på. Det säger Lotta Jernström, pressekreterare på myndigheten, till Kollega. 

Därför har Försäkringskassan nu inlett en större analys av tonårsföräldrars vabbande. Utredningen beräknas vara färdig hösten 2027. 

Fler vårdas för psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att omkring dubbelt så många 10-19-åringar behandlas för psykisk ohälsa i dag jämfört med för tio år sedan. Försäkringskassan har i tidigare uttalanden kopplat ihop det fenomenet med vab-ökningen.

Men Cecilia Sobocki, även hon pressekreterare på Försäkringskassan, säger till Kollega att den kommande utredningen inte har någon ”särskild teori som ska undersökas” . Hon påpekar också att myndigheten saknar ”egen kunskap om den här gruppen och deras psykiska hälsa”.

Intyg krävs när föräldrar vabbar barn över 12 år

Trots förändringen bland tonåringarna så är det vabbande för yngre barn som fortsätter dominera, enligt Försäkringskassans årliga rapport. Reglerna för att vabba barn över 12 år är betydligt strängare än de som gäller för yngre barn.

Vab för barn över 12 år – reglerna i korthet

Rätten att vabba gäller som regel till och med det år då barnet är 12. Men i vissa situationer kan en förälder vabba även därefter. Då krävs intyg från läkare eller socialtjänst från första dagen. Här är några exempel:

  • Barnet har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning och blir försämrad på ett sätt som kräver särskild tillsyn.
  • Barnet gör ett läkarbesök där det är nödvändigt att föräldern är med.

Sedan 1 januari 2026 kan en tonårsförälder också vabba om hen behöver gå på möte i skolan på grund av barnets sjukdom, lära skolpersonal om barnets egenvård vid till exempel diabetes, eller gå på en utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten. De förändringarna är så nya att de ännu inte har gjort avtryck i statistiken.

Källa: Försäkringskassan

Tonårsvabbandet ökar snabbare än befolkningen

Siffrorna i artikeln är hämtade från Försäkringskassans statistikverktyg. Kollega har jämfört siffrorna med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ökningen av tonårsvabbandet är snabbare än befolkningstillväxten.