Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

"Hur ska jag klara mig?"

Allt går väldigt fort. Den tre meter långa och 45 kilo tunga balken som Fadi Eisa monterar upp lossnar och faller mot hans ansikte. Den trycker in hans kindben och river upp ett sår. Det är ren tur att han inte faller sex meter ned i golvet.
Lina Björk Publicerad
Anders G Warne
Det var en lång väg tillbaka, men i dag jobbar Fadi Eisa heltid igen, på samma företag där han för sex år sedan höll på att dö av en fallande balk. Anders G Warne

Historien hade kunnat stanna där. Med en djup suck av tacksamhet över den tur i oturen som innebar att han står upp och är vid liv. Men Fadi har en bakgrund som inte alla på hans arbetsplats känner till.

Han befann sig mitt i kriget mellan Iran och Irak under 1980-talet. En dag när han stiger ur skyddsrummet efter bomblarmet är hans grannes hus jämnat med marken. Han ser kroppsdelar på gatan.

Jag insåg hur nära det hade varit och allt blossade upp igen.

Men han överlever bombningarna. Och nu är han nära att dö i ett annat land, 20 år senare, i en arbetsplatsolycka.

– När jag var hos läkaren frågade han om jag mådde bra och då började tankarna att snurra. Jag insåg hur nära det hade varit och allt blossade upp igen. Jag kunde inte sova och när jag sov hade jag mardrömmar. Det gick inte att leva vidare.

Händelsen på arbetsplatsen utvecklar sig till ett posttraumatiskt stressyndrom. Han sjukskrivs och går i behandling för att komma tillbaka till livet och jobbet. Efter två och ett halvt år är sjukskrivningsdagarna slut, men han får förlängd sjukpenning då man anser att han har en allvarlig sjukdom. Under tiden hinner handläggare avlösa varandra.

Fadi får några brev om året där nya handläggare presenterar sig och berättar att de tagit sig an hans ärende. En del gånger byts de utan att någon hör av sig.

Rehabiliteringen går framåt och när Fadi får ett brev från den nionde handläggaren, i september förra året, tar han det med jämnmod. Handläggaren vill ha ett möte eftersom kassan tittat igenom läkarintyg och journaler och anser att han inte längre är sjuk.

– Hon sa att jag varit sjukskriven länge och att vi måste göra en rehabiliteringsplan. Först skulle jag träna och sedan praktisera på min arbetsplats. Under tiden skulle jag få pengar från Arbetsförmedlingen.

Hur ska jag klara mig på några tusenlappar i månaden?

Fadi ska i stället för sjukpenning få gå på arbetslivsintroduktion. Kassans besked är med så kort varsel att han inte hinner få in en ansökan om förlängd sjukpenning. Eftersom han inte har jobbat de senaste åren har han inte rätt till pengar från a-kassan utan Försäkringskassan rekommenderar honom i stället att söka aktivitetsstöd.

– I tre månader skulle jag få 225 kronor före skatt.  Först trodde jag att det var per timme, men när jag insåg att det var per dag blev jag förbannad. Hur ska jag klara mig på några tusenlappar i månaden? Ska jag strunta i att betala räkningar? Att ge mina barn mat? Jag försöker komma tillbaka men de sätter upp hinder för mig.

Samtidigt som ekonomin dräneras försöker Fadi närma sig sin gamla arbetsplats. Han kör dit och ställer bilen utanför lokalen. Och där blir han sittande några timmar innan han bestämmer sig för att åka hem. Några dagar senare gör han om samma procedur. Till slut kliver han ur bilen och går in. Trots att hjärtat bankar och det värker i huvudet.

– Det var tufft. Jag var spänd som en båge men jag visste att jag måste göra något. Jag orkade inte kämpa mot Försäkringskassan. Hade jag inte klivit över tröskeln hade allt gått bakåt igen.

Under tiden ärendet pågår lånar Fadi pengar av vänner och bekanta. En hundralapp här och en femhundring där. Men plötsligt betalar kassan ut sjukpenning trots att han fått beslut om att den dragits in. Även AFA Försäkring, som är en kompletterande försäkring vid arbetsskada, betalar ut ett belopp. Samma månad återkräver Försäkringskassan alla pengar.

– Först trodde jag att de hade omvärderat sitt beslut, men det visade sig bara att de inte hade någon aning om vad de höll på med. Allt jag hade lånat fick gå till att återbetala det som de felaktigt betalat ut.

Fadi är medlem i Unionen och får rättshjälp via LO-TCO Rättsskydd. Beslutet att dra in hans sjukpenning ersätts av ett beslut om förlängd sjukpenning vid arbetsskada, men endast på halv nivå.

Mattias af Malmborg, som är Fadis ombud, tycker att Försäkringskassan drog fel slutsats.

– Man ansåg att en tredjedel var arbetsskada, resten berodde på de upplevelser han haft som ung. Arbetsskadan och hans krigsupplevelser är konkurrerande orsaker, vilket inte stämmer. Krigsupplevelserna har gjort hans arbetsskada värre än den hade behövt vara, men det ska inte innebära lägre ersättning, eftersom man är försäkrad i befintligt skick.

Det här är ett exempel på dålig myndighetsutövning.

Från och med 1 mars har Fadi börjat jobba heltid. Han har jobbat 50 procent sedan januari, ett måste för att få livet att gå ihop. För några veckor sedan fick han besked om arbetsskadesjukpenningen för hösten. Det bedöms fortfarande vara halvt samband mellan arbetsolyckan och nedsättningen av Fadis arbetsförmåga, men han får ändå hel sjukpenning.

– Det här är ett bra exempel på dålig myndighetsutövning. Först drar man in hans ersättning utan att ge honom utrymme att ansöka om annan ersättning. Sedan kallar man hans bakgrund för konkurrerande skadeorsak och nekar honom full sjukpenning. Efter flera sorgebedrövelser är i alla fall ärendet i hamn ekonomiskt vilket är skönt, säger Mattias af Malmborg.

Så hur ser Fati Eisa på Försäkringskassan i dag?
– Jag har inget förtroende för Försäkringskassan och dess personal.  Jag önskar att människor har en möjlighet att ta hand om sig själva så att de inte hamnar i Försäkringskassans händer. Men alla har inte någon. Hade jag inte haft juridisk hjälp hade alla mina rättigheter hamnat i papperskorgen, säger Fadi Eisa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Kraftig minskning av vab förra året

Antalet vab-dagar minskade med 10 procent förra året. En förklaring kan vara att fler snuviga barn får gå till förskolan.
David Österberg Publicerad 19 februari 2026, kl 09:15
Pappa som vabbar
Svenskarna vabbade mindre förra året. Det kan bero på att vi vobbar mer - eller låter sjuka barn gå till förskolan eller skolan. Christine Olsson/TT

Den som är hemma från jobbet för att ta hand om ett sjukt barn kan få ersättning från Försäkringskassan, så kallad vab (vård av barn). Förra året betalade Försäkringskassan ut 6,5 miljoner vab-dagar. Det är en minskning på ungefär 10 procent jämfört med året innan. 

Försäkringskassan tror att det kan finnas tre förklaringar till minskningen. En är att det finns färre små barn i Sverige.

– Barnafödandet i Sverige minskar och därmed också antalet barn i de åldrar det vabbas mest. Så det är naturligt att det totala antalet vab-dagar sjunker över tid, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Lämna sjuka barn på förskolan

En annan förklaring kan vara att föräldrar lämnar sina barn på förskolan, trots att de inte är helt friska.

– En anledning till att vabbandet var högt direkt efter pandemin kan vara att vi var mer restriktiva med att ta smittade barn till förskolan. Det skulle kunna vara så att det beteendet nu klingar av, säger Patrik Zetterberg.

Försäkringskassan tror också att ökade möjligheter till hemarbete efter pandemin leder till att fler vobbar, alltså jobbar hemifrån samtidigt som de tar hand om det sjuka barnet.

Lättare att vobba för tjänstemän

Möjligheten att vobba skiljer sig stort mellan yrkesgrupper. Enligt en analys från pensionsbolaget Säkra vabbar chefer inom IT, HR och samhällsservice minst. Mest vab blir det för medarbetare i yrken som kräver fysisk närvaro. 

Dessutom är vab-dagarna ojämnt fördelade mellan kvinnor och män. Förra året tog kvinnor ut 63 procent av alla vab-dagar. Det påverkar såväl inkomst som karriärmöjligheter och framtida pension, enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra.

Pensionsekonom Trifa Chireh

– Den här utvecklingen riskerar att både snedvrida bilden av vem som faktiskt tar ansvar för barnen och öka klyftorna mellan tjänstemannayrken och praktiska yrken. Vab är nödvändigt, men inte gratis. Om samma person alltid vabbar blir effekten stor över tid, särskilt för den som redan tjänar mindre.

Fyra råd till familjer där en förälder vabbar mer

  1. Dela på vabben. Bestäm på förhand att ni ska vabba varannan gång, eller se om det finns andra i er närhet som kan hjälpa till.
  2. Prata pengar med din partner. Försök pensionsspara mer under perioder då livet kräver mycket vab.
  3. Överför premiepensionen. Om ekonomin inte tillåter ett månadssparande kan du överföra den mindre delen av den allmänna pensionen (2,5 procent) till din make eller maka via Pensionsmyndigheten.
  4. Amortera strategiskt. Den som tjänar mest i hushållet kan amortera mer på bostadslånen om bostaden ägs gemensamt, vilket stärker ekonomin för den som vabbar oftast.

    Källa: Säkra