Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

"Hur ska jag klara mig?"

Allt går väldigt fort. Den tre meter långa och 45 kilo tunga balken som Fadi Eisa monterar upp lossnar och faller mot hans ansikte. Den trycker in hans kindben och river upp ett sår. Det är ren tur att han inte faller sex meter ned i golvet.
Lina Björk Publicerad
Anders G Warne
Det var en lång väg tillbaka, men i dag jobbar Fadi Eisa heltid igen, på samma företag där han för sex år sedan höll på att dö av en fallande balk. Anders G Warne

Historien hade kunnat stanna där. Med en djup suck av tacksamhet över den tur i oturen som innebar att han står upp och är vid liv. Men Fadi har en bakgrund som inte alla på hans arbetsplats känner till.

Han befann sig mitt i kriget mellan Iran och Irak under 1980-talet. En dag när han stiger ur skyddsrummet efter bomblarmet är hans grannes hus jämnat med marken. Han ser kroppsdelar på gatan.

Jag insåg hur nära det hade varit och allt blossade upp igen.

Men han överlever bombningarna. Och nu är han nära att dö i ett annat land, 20 år senare, i en arbetsplatsolycka.

– När jag var hos läkaren frågade han om jag mådde bra och då började tankarna att snurra. Jag insåg hur nära det hade varit och allt blossade upp igen. Jag kunde inte sova och när jag sov hade jag mardrömmar. Det gick inte att leva vidare.

Händelsen på arbetsplatsen utvecklar sig till ett posttraumatiskt stressyndrom. Han sjukskrivs och går i behandling för att komma tillbaka till livet och jobbet. Efter två och ett halvt år är sjukskrivningsdagarna slut, men han får förlängd sjukpenning då man anser att han har en allvarlig sjukdom. Under tiden hinner handläggare avlösa varandra.

Fadi får några brev om året där nya handläggare presenterar sig och berättar att de tagit sig an hans ärende. En del gånger byts de utan att någon hör av sig.

Rehabiliteringen går framåt och när Fadi får ett brev från den nionde handläggaren, i september förra året, tar han det med jämnmod. Handläggaren vill ha ett möte eftersom kassan tittat igenom läkarintyg och journaler och anser att han inte längre är sjuk.

– Hon sa att jag varit sjukskriven länge och att vi måste göra en rehabiliteringsplan. Först skulle jag träna och sedan praktisera på min arbetsplats. Under tiden skulle jag få pengar från Arbetsförmedlingen.

Hur ska jag klara mig på några tusenlappar i månaden?

Fadi ska i stället för sjukpenning få gå på arbetslivsintroduktion. Kassans besked är med så kort varsel att han inte hinner få in en ansökan om förlängd sjukpenning. Eftersom han inte har jobbat de senaste åren har han inte rätt till pengar från a-kassan utan Försäkringskassan rekommenderar honom i stället att söka aktivitetsstöd.

– I tre månader skulle jag få 225 kronor före skatt.  Först trodde jag att det var per timme, men när jag insåg att det var per dag blev jag förbannad. Hur ska jag klara mig på några tusenlappar i månaden? Ska jag strunta i att betala räkningar? Att ge mina barn mat? Jag försöker komma tillbaka men de sätter upp hinder för mig.

Samtidigt som ekonomin dräneras försöker Fadi närma sig sin gamla arbetsplats. Han kör dit och ställer bilen utanför lokalen. Och där blir han sittande några timmar innan han bestämmer sig för att åka hem. Några dagar senare gör han om samma procedur. Till slut kliver han ur bilen och går in. Trots att hjärtat bankar och det värker i huvudet.

– Det var tufft. Jag var spänd som en båge men jag visste att jag måste göra något. Jag orkade inte kämpa mot Försäkringskassan. Hade jag inte klivit över tröskeln hade allt gått bakåt igen.

Under tiden ärendet pågår lånar Fadi pengar av vänner och bekanta. En hundralapp här och en femhundring där. Men plötsligt betalar kassan ut sjukpenning trots att han fått beslut om att den dragits in. Även AFA Försäkring, som är en kompletterande försäkring vid arbetsskada, betalar ut ett belopp. Samma månad återkräver Försäkringskassan alla pengar.

– Först trodde jag att de hade omvärderat sitt beslut, men det visade sig bara att de inte hade någon aning om vad de höll på med. Allt jag hade lånat fick gå till att återbetala det som de felaktigt betalat ut.

Fadi är medlem i Unionen och får rättshjälp via LO-TCO Rättsskydd. Beslutet att dra in hans sjukpenning ersätts av ett beslut om förlängd sjukpenning vid arbetsskada, men endast på halv nivå.

Mattias af Malmborg, som är Fadis ombud, tycker att Försäkringskassan drog fel slutsats.

– Man ansåg att en tredjedel var arbetsskada, resten berodde på de upplevelser han haft som ung. Arbetsskadan och hans krigsupplevelser är konkurrerande orsaker, vilket inte stämmer. Krigsupplevelserna har gjort hans arbetsskada värre än den hade behövt vara, men det ska inte innebära lägre ersättning, eftersom man är försäkrad i befintligt skick.

Det här är ett exempel på dålig myndighetsutövning.

Från och med 1 mars har Fadi börjat jobba heltid. Han har jobbat 50 procent sedan januari, ett måste för att få livet att gå ihop. För några veckor sedan fick han besked om arbetsskadesjukpenningen för hösten. Det bedöms fortfarande vara halvt samband mellan arbetsolyckan och nedsättningen av Fadis arbetsförmåga, men han får ändå hel sjukpenning.

– Det här är ett bra exempel på dålig myndighetsutövning. Först drar man in hans ersättning utan att ge honom utrymme att ansöka om annan ersättning. Sedan kallar man hans bakgrund för konkurrerande skadeorsak och nekar honom full sjukpenning. Efter flera sorgebedrövelser är i alla fall ärendet i hamn ekonomiskt vilket är skönt, säger Mattias af Malmborg.

Så hur ser Fati Eisa på Försäkringskassan i dag?
– Jag har inget förtroende för Försäkringskassan och dess personal.  Jag önskar att människor har en möjlighet att ta hand om sig själva så att de inte hamnar i Försäkringskassans händer. Men alla har inte någon. Hade jag inte haft juridisk hjälp hade alla mina rättigheter hamnat i papperskorgen, säger Fadi Eisa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.