Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Det otrygga skyddsnätet

Det är fler som inte litar på Sveriges trygghetssystem än som gör det. Lägst förtroende har man för Arbetsförmedlingen, visar en undersökning som Kollega låtit göra.
Lina Björk Publicerad

Vad gör man när livet rasar? Blir du diskriminerad anmäler du det till diskriminerings-ombudsmannen, blir du av med jobbet får du pengar från a-kassan och blir du sjuk eller skadar dig på jobbet får du pengar av Försäkringskassan. Enkelt och säkert. Eller inbillad trygghet?

I förra årets årsredovisning från DO framgick att myndigheten fått in 1 827 ärenden om diskriminering. Allt från personer som inte fått jobb på grund av sin hudfärg till föräldrar som inte får någon löneökning för att de är hemma med sitt barn. Man valde att utreda ungefär en fjärdedel av ärendena och gick vidare med 17 till domstol, alltså mindre än en procent. DO prioriterar numera endast ärenden som kan få stor genomslagskraft eller påverka samhällsutvecklingen.

Av dem som ansökte om livränta för en arbetssjukdom från Försäkringskassan 2012 fick 75 procent av kvinnorna avslag, 57 procent av männen fick samma besked. Och i september förra året hade endast 38 procent av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen a-kassa.

Enligt undersökningen som Kollega låtit göra är det fler personer som inte tror att de skulle få någon hjälp av skyddsnätet i Sverige än som tror att de skulle få det. Allra minst förtroende har man för Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Endast 17 procent av de tillfrågade tror att Arbetsförmedlingen skulle vara till hjälp om de blev uppsagda från sitt jobb. 19 procent tror att socialtjänsten skulle komma dem till undsättning.

Störst förtroende har man för a-kassan och facket. 66 respektive 64 procent tror att de skulle få den hjälp de behöver från dessa.

Bland dem som någon gång fått hjälp svarar flest att de varit nöjda med a-kassan, därefter facket och Försäkringskassan. Endast tre av tio har varit nöjda med hjälpen från Arbetsförmedlingen.

Fyra av tio svarande skulle känna sig som mest otrygga vid sjukdom. Siffran är särskilt hög bland kvinnor, där hela 50 procent skulle tvivla på att systemet skulle hjälpa dem om de blev sjuka. De tillfrågade i undersökningen skulle också känna sig otrygga vid arbetslöshet.

Kollega undersöker

Undersökningen som gjordes av Novus på uppdrag av Kollega besvarades av 951 personer. Läs mer om förtroendet för myndigheterna i skyddsnätet här.

Litar du på det sociala skyddsnätet?
Ja: 40%
Nej: 42% 
Vet ej: 18%

Känner du förtroende för att du skulle få hjälp om du behövde?
A-kassan: 66%
Facket: 64%
Försäkringskassan: 38%
DO: 27%
Socialtjänsten: 19%
Arbetsförmedlingen: 17%

När skulle du känna dig som mest utsatt och otrygg:
som sjuk: 41%
som arbetslös: 23%
som arbetsskadad: 11%
som diskriminerad: 10%
som pensionär: 8%
som anställd: 1%
Vet ej: 6%

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Läsarna om att leva på sjukersättning: ”Stor fattigdom”

Kollegas rapportering om svårigheten att få sjukersättningen att räcka till mat, kläder och hyra har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om stora utmaningar att få ekonomin att gå ihop.
Lina Björk Publicerad 10 juni 2026, kl 05:59
Sjukersättning
Carina Jonssons sjukersättning sänktes efter att en anonym tipsare informerat Försäkringskassan om hennes kennelverksamhet.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i en ny rapport undersökt de ekonomiska förutsättningarna för personer med hel sjukersättning. Resultatet visar att en tredjedel har låg ekonomisk standard. 

Vi har träffat Carina Jonsson och Eva Riheim som båda kämpar med att få pengarna att räcka till. Artikeln väckte reaktioner. Här är några av dem: 

”Låg ekonomisk standard? Snarare stor fattigdom.”

”Har sjukersättning och när sonen nästa år inte får omvårdnadsbidrag så kommer det bli kämpigt då jag redan lever på 13 300. Jag vågar inte söka bostadstillägg då jag är livrädd att nåt ska bli fel trots att alla mina inkomster kommer från Försäkringskassan och jag blir återbetalningsskyldig.”

”Det är tur att jag har en man som arbetar och tjänar pengar. Jag har 13 000 kronor i månaden, vet jag inte hur jag skulle klarat att leva bara på den ersättningen. ”

”Sjukersättningen är så låg, så jag varje månad får vrida och vända på varje krona. Händer något extra, typ att jag måsta gå till tandläkaren så rasar allt.”

”Jag minns så väl orden från min handläggare på Försäkringskassan då det blev klart med min sjukersättning. Hon sa:  Du kommer inte kunna leva på det där.”

 

En annan bild: ”Det går bra att leva på sjukersättningen”

”Jag har lägsta sjukersättningen på 100 procent men jag klarat mig, jag kan äta alla dagar, jag kan köpa lite kläder varje månad och jag kan spara en slant varje månad, visst jag måste ju tänka mig för men det går runt. ”

”Jag tycker det går bra att leva på sjukersättning, har tillräckligt med pengar. jag har inga jättedyra ovanliga kostnader. men däremot borde det vara lättare för många sjuka att få det beviljat.”

”Min kusin som bor i ett annat land har sjukersättning och fick beviljat att ha sysselsättning en viss procent ideellt.”

Socialförsäkring

Försäkringskassan vill ta över kontroll av vab

Försäkringskassan vill ändra vem arbetsgivare ska rapportera vab till. Myndigheten vill själv få in uppgifter om frånvaro direkt från arbetsgivare, för att kunna kontrollera om föräldrar fuskar eller gör fel.
Sandra Lund Publicerad 15 april 2026, kl 13:01
Mobiltelefon som visar Försäkringskassans tjänst för vård av barn, där vab kan anmälas och ersättning sökas.
Försäkringskassan vill att arbetsgivare ska rapportera vab-frånvaro direkt till myndigheten, för snabbare kontroller av utbetalningar.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Försäkringskassan har i en så kallad hemställan till regeringen lämnat förslag om lagändringar för rapporteringen av vab –  vård av barn.

I dag ska arbetsgivare skicka in anställdas frånvaro för vab i arbetsgivardeklarationer till Skatteverket. Det började gälla första januari förra året. 

Nu vill Försäkringskassan i stället att arbetsgivare rapporterar direkt till Försäkringskassan. 

På så sätt kan myndigheten omedelbart kontrollera om frånvaron stämmer. Något som man tror ska hindra bidragsbrott, och felaktiga utbetalningar.

Vanligaste felet: lön och vab samtidigt

Enligt Försäkringskassan är den vanligaste orsaken bakom en felaktig utbetalning att föräldern arbetat med lön och samtidigt begär ersättning för vård av barn.

– Omläggningen ska ses som ett första steg mot att förvalta socialförsäkringen på ett sätt som gör att våra utbetalningar blir korrekta från början istället för att som idag försöka upptäcka felaktigheter när pengarna redan betalats ut, säger Nils Öberg, generaldirektör, Försäkringskassan i ett pressmeddelande.

Försäkringskassan: “Färre ska fastna i skulder vid återkrav”

Stämmer uppgifterna betalas ersättningen ut. 

Annars kommer Försäkringskassan begära in kompletterande uppgifter från föräldern. 

Om man inte skickar in dem, betalas inget ut.

Försäkringskassan kan även i dag kontrollera felaktiga utbetalningar, men först i efterhand.

– Att som idag göra omfattande efterhandskontroller och ställa återkrav när pengarna redan betalats ut felaktigt är både ineffektivt och dyrt. Med denna förändring kommer kostnaderna för föräldraförsäkringen att minska väsentligt och vi kommer att kunna lägga mer kraft på vår försäkringsverksamhet. Dessutom kommer färre föräldrar att fastna i skulder när de blir återbetalningsskyldiga, vare sig det beror på medvetna fel, misstag eller rent slarv, säger Nils Öberg i pressmeddelandet.