Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vad gör man när livet rasar? Blir du diskriminerad anmäler du det till diskriminerings-ombudsmannen, blir du av med jobbet får du pengar från a-kassan och blir du sjuk eller skadar dig på jobbet får du pengar av Försäkringskassan. Enkelt och säkert. Eller inbillad trygghet?
I förra årets årsredovisning från DO framgick att myndigheten fått in 1 827 ärenden om diskriminering. Allt från personer som inte fått jobb på grund av sin hudfärg till föräldrar som inte får någon löneökning för att de är hemma med sitt barn. Man valde att utreda ungefär en fjärdedel av ärendena och gick vidare med 17 till domstol, alltså mindre än en procent. DO prioriterar numera endast ärenden som kan få stor genomslagskraft eller påverka samhällsutvecklingen.
Av dem som ansökte om livränta för en arbetssjukdom från Försäkringskassan 2012 fick 75 procent av kvinnorna avslag, 57 procent av männen fick samma besked. Och i september förra året hade endast 38 procent av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen a-kassa.
Enligt undersökningen som Kollega låtit göra är det fler personer som inte tror att de skulle få någon hjälp av skyddsnätet i Sverige än som tror att de skulle få det. Allra minst förtroende har man för Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Endast 17 procent av de tillfrågade tror att Arbetsförmedlingen skulle vara till hjälp om de blev uppsagda från sitt jobb. 19 procent tror att socialtjänsten skulle komma dem till undsättning.
Störst förtroende har man för a-kassan och facket. 66 respektive 64 procent tror att de skulle få den hjälp de behöver från dessa.
Bland dem som någon gång fått hjälp svarar flest att de varit nöjda med a-kassan, därefter facket och Försäkringskassan. Endast tre av tio har varit nöjda med hjälpen från Arbetsförmedlingen.
Fyra av tio svarande skulle känna sig som mest otrygga vid sjukdom. Siffran är särskilt hög bland kvinnor, där hela 50 procent skulle tvivla på att systemet skulle hjälpa dem om de blev sjuka. De tillfrågade i undersökningen skulle också känna sig otrygga vid arbetslöshet.
Undersökningen som gjordes av Novus på uppdrag av Kollega besvarades av 951 personer. Läs mer om förtroendet för myndigheterna i skyddsnätet här.
Litar du på det sociala skyddsnätet?
Ja: 40%
Nej: 42%
Vet ej: 18%
Känner du förtroende för att du skulle få hjälp om du behövde?
A-kassan: 66%
Facket: 64%
Försäkringskassan: 38%
DO: 27%
Socialtjänsten: 19%
Arbetsförmedlingen: 17%
När skulle du känna dig som mest utsatt och otrygg:
som sjuk: 41%
som arbetslös: 23%
som arbetsskadad: 11%
som diskriminerad: 10%
som pensionär: 8%
som anställd: 1%
Vet ej: 6%
Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.
Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag.
– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.
Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.
– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.
Förkortningen står för ”vård av barn” – det vill säga att du avstår från att jobba eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett barn när det är sjukt eller behöver gå till läkare.
Försäkringskassan betalar tillfällig föräldrapenning när du vabbar. Ersättning ges i 120 dagar per år, tills barnet fyllt 12.
Arbetsgivaren har ingen rätt att kräva läkarintyg och betalar heller ingen lön för dessa dagar.
Andra vuxna får också vabba för ditt barn.
Det behöver inte ens vara en släkting. Ersättning betalas ut enligt den personens SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
På Försäkringskassans webbplats finns Föräldrakalendern, som gör att man kan få koll på hur mycket du eller den andra föräldern har vabbat.
Ersättningen är knappt 80 procent av inkomsten. Har du 50 000 i månaden ryker 1 158 kronor av bruttolönen och 393 kronor i förlorad pension per dag. Med 25 000: 272 respektive 181 kronor. Över 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen, så den med högst lön förlorar mest på att vara hemma. 60 procent av alla vabbdagar utbetalas till kvinnor.
Om du är gift eller har en registrerad partner går det att kompensera den som tar ut mest vab. Den med högst inkomst kan föra över premiepensionsrätter till partnern. Den får då 94 procent av premiepensionsavsättningen. Ett annat sätt är att den som tjänar mest amorterar mer på eventuella bolån.
Text: Gertrud Dahlberg
Källa: Försäkringskassan, Länsförsäkringar
Rätten att vara ledig med ditt barn är lagstadgad. Alla har rätt att vara föräldralediga, oavsett anställningsform och hur länge du arbetat på din arbetsplats. Hur länge du kan vara föräldraledig och hur föräldrapenningen fungerar kan du läsa om nedan.
Som arbetstagare är du nästintill inte förpliktigad till någonting när det kommer till att vara föräldraledig. Lagen står för det mesta på din sida, gentemot arbetsgivaren, om det skulle uppstå frågetecken eller konflikt.
– Arbetsgivaren kan i princip inte neka föräldraledighet, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.
Det enda du som förälder – eller blivande förälder – behöver göra är egentligen att meddela din arbetsgivare i någorlunda god tid att du ämnar vara ledig.
Enligt lagen ska din ansökan och din planering av föräldraledighet ske i samråd med din arbetsgivare. Det innebär i praktiken att ni ska ha en dialog om när den ska börja och ungefär när den lär sluta.
Arbetsgivaren har dock väldigt lite att säga till om. Enligt lagen får inte en flytt av föräldraledigheten innebära något besvär för dig som anställd.
– Om det inte blir någon olägenhet för arbetstagaren kan man flytta föräldraledigheten, men om du har ett barn att ta hand om innebär det ju ofta en olägenhet om föräldraledigheten skulle flyttas. Så det är ett väldigt litet utrymme för arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid.
I föräldraledighetslagen står det att du ska ansöka om föräldraledighet senast två månader innan du tänker påbörja den, och om så inte kan ske ska du be om ledighet så snart som möjligt (enligt lagen). Det sistnämnda betyder i praktiken att arbetsgivaren inte kan neka dig föräldraledighet om du och din partner av något skäl som inte kunde förutses behöver byta vem som är hemma med barnet. Ett annat skäl till att man inte anmält föräldraledigheten innan kan vara att barnet föds för tidigt.
Mammaledighet är en särskild form av föräldraledighet, som gäller sju veckor innan och sju veckor efter förlossningen. I paragrafen om mammaledighet framgår att vid ledighet för att amma barnet behöver en arbetstagare inte i förväg anmäla föräldraledigheten.
Om din arbetsgivare nekar dig föräldraledighet står rätten, i de flesta fall, på din sida. De allra flesta vill såklart undvika konflikt, men om ni inte kan komma överens är ett första steg att kontakta ditt fackförbund för stöd och rådgivning.
Din arbetsgivare kan bryta mot lagen om den försöker neka dig föräldraledighet, vilket kan innebära den blir skadeståndsskyldig. Som arbetstagare krävs det dock att du medvetet och med illvilja anmält föräldraledigheten för sent, för att störa arbetsgivarens verksamhet, för att du ska anses bryta mot anställningsavtalet och i förlängningen riskera din anställning.