Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Smittbärarpenning: Slopat krav på läkarintyg

Försäkringskassan slopar kravet på läkarintyg för smittbärarpenning vid corona. Men en läkare måste fortfarande fatta beslutet om att du inte får jobba.
David Österberg Publicerad 8 februari 2021, kl 13:57
Christine Olsson / TT, AP Photo
Fram till den sista april behöver du inget läkarintyg för att få smittbärarpenning om du eller någon du bor med har corona. Christine Olsson / TT, AP Photo

Om du kan men inte får jobba på grund av risken att du smittar någon med corona kan du få smittbärarpenning. Det gäller till exempel om du vet att du har corona eller om du bor ihop med någon som har det. Förutsättningen är att du inte kan jobba hemifrån.

För att få smittbärarpenning har Försäkringskassan hittills krävt ett läkarintyg. Det kravet slopas nu tillfälligt mellan den 6 februari och 30 april i år. Syftet är att avlasta den hårt pressade sjukvården. Försäkringskassan kräver fortfarande att en läkare har fattat beslutet att du inte kan jobba, men det räcker att du intygar ”på heder och samvete” att det finns ett sådant beslut.

Läs mer Corona: Många anmälningar från Systembolaget

Det går att få smittbärarpenning även för andra allmänfarliga sjukdomar, som salmonella och tuberkulos. Men för andra sjukdomar gäller fortfarande krav på läkarintyg.

Antalet personer som får smittbärarpenning har ökat explosionsartat sedan starten av coronapandemin. Under 2019 fick 275 personer den ersättningen. Förra året fick 13 272 personer smittbärarpenning.

Läs mer Coronatester: Företag snabbtestar personal

Kostnaden 2019 var drygt 3,4 miljoner kronor. Förra året betalade Försäkringskassan ut över 75 miljoner kronor i smittbärarpenning.

Då har du rätt till ersättning

  • En läkare har beslutat att du inte får jobba på grund av att du är smittad eller misstänks vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.
  • Du ska till läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom.
  • Du har en smitta, sjukdom eller sår som gör att du inte ska hantera livsmedel.

Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta andra. Smittbärarpenningen är knappt 80 procent av din lön, men taket är 810 kronor per dag. Mellan den 6 februari och den 30 april kräver Försäkringskassan inget läkarintyg för smittbärarpenning på grund av corona.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.