Om bara några få dagar måste fack och arbetsgivare vara överens om en ny modell för den svenska arbetsmarknaden, bland annat vad gäller las, lagen om anställningsskydd. Annars hotar lagstiftning.
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, är den del där parterna står längst ifrån varandra. Shutterstock
Företrädare för PTK, LO och Svenskt Näringsliv sitter just nu i slutskedet av de förhandlingar som är tänkta att förändra den svenska arbetsmarknadsmodellen på ett antal viktiga punkter.
Förutsättningarna för att de ska nå framgång är bättre än någonsin. Är inte förhandlingarna i hamn senast onsdag kan i stället de förslag som en statlig utredning lade fram i början av sommaren komma att införas. Det är inget som vare sig fack eller arbetsgivare är intresserade av, inte minst eftersom det skulle underminera deras egen ställning. Om förändringen införs via lag är det inte längre parterna som styr arbetsmarknadens regelverk.
En rör olika former av stöd för dem som blir av med jobbet. Bland annat diskuteras att även visstidsanställda och de som sagts upp på grund av sjukdom ska få rätt till omställningsstöd. Här finns även planer för ett system med fortlöpande utbildning för att anställda ska vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden.
A-kassa
En annan handlar om förändringen av a-kassan. Den nya a-kassan är tänkt att bygga på kollektivavtal i stället för att, som i dag, vara något som individen måste ansluta sig till. Det skulle gynna de kollektivavtalsslutande parterna, fack och arbetsgivare, som skulle få en ännu starkare ställning på arbetsmarknaden.
Anställningsskydd
Den tredje delen av förhandlingarna är sannolikt den svåraste och den där parterna står längst ifrån varandra: Anställningsvillkoren. Det rör sig bland annat om förändringar av turordningsreglerna, saklig grund för uppsägning och så kallad hyvling, möjligheterna för arbetsgivare att minska antalet arbetstimmar utan hänsyn till turordningen.
Inte mycket har sipprat ut från förhandlingarna hittills. Men i förra veckan rapporterade tidningen Arbetsvärlden att förhandlingarna om omställningsstödet och a-kassan stod på paus. I stället koncentrerar sig parterna på att komma i mål i fråga om anställningsreglerna. Att parterna nu är på god väg att hitta fram stärks av att tidningen Arbetet uppger att arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv ska ha backat från ett krav på att reglerna om saklig grund för uppsägning inte längre skulle vara tvingande, utan kunna avtalas bort.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.