Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Svårare att få sjukpenning

Andelen som inte får sjukpenning eller sjukersättning har ökat och ligger nu på de högsta nivåerna på flera år. Anledningen är att Försäkringskassan bedömer att allt fler personer har arbetsförmåga.
Linnea Andersson Publicerad 9 september 2016, kl 14:55
Försäkringskassan
Försäkringskassan bedömer allt oftare att människor har tillräcklig arbetsförmåga. Försäkringskassan

Under det första halvåret 2016 var det över 17 000 personer som nekades eller som blev av med sin sjukpenning. Det skriver Dagens Nyheter och hänvisar till statistik som tidningen tagit fram.

Andelen indragna sjukpenningar var i början av sommaren dubbelt så stor som året innan och under de första sex månaderna fick nästan 5 200 personer avslag på sin ansökan om sjukersättning.

– När vi utreder ärendena hittar vi arbetsförmåga i allt fler fall, säger Andreas Larsson, områdeschef för sjukförsäkringen på Försäkringskassans huvudkontor, till DN.

Enligt honom är ökningen ett resultat av en ”medveten satsning” för att bli mer noggrann med att bedöma arbetsförmåga, vilket är det som avgör om en person har rätt till sjukpenning eller inte. Försäkringskassan har fått mer pengar från regeringen för att tillämpa reglerna.

Störst är ökningen av indragen ersättning i gruppen som har passerat dag 180 i sin sjukskrivning. Anledningen är att de som har en anställning då ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Försäkringskassan kan då göra bedömningen att en sjukskriven person saknar förmåga att klara av sitt vanliga jobb men att han eller hon klarar av andra arbeten.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.