Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukförsäkring: Regeringen föreslår höjd sjukpenning

Sjukpenning även efter 365 dagar, flexiblare regler för den som är deltidssjukskriven och höjt ersättningstak. Regeringens budgetförslag om ändringar i sjukförsäkringen välkomnas av Unionen.
– Man måste bli frisk innan man kan börja jobba igen, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
Anita Täpp Publicerad
Christine Olsson/TT, Anders Wiklund/TT
Regeringen vill se enklare regler för den som är deltidssjukskriven. Christine Olsson/TT, Anders Wiklund/TT

I dag presenterade regeringen sitt förslag till budget för 2022. I den finns reformförslag till en kostnad på runt 74 miljarder kronor.

En av de förslagna reformerna är att sjukförsäkringen ändras. Det bland annat genom att det ska bli möjligt att få sjukpenning också efter 365 dagar och att rehabilitering inte ska avbrytas på grund av att dessa dagar har gått.

Martin Linder, Unionens ordförande, är nöjd med ändringarna.

– De är både välkomna och nödvändiga för att vi ska ha en sjukförsäkring värd namnet, som man kan lita på och där det accepteras att man måste bli frisk innan man börjar jobba igen, säger han.

Vad är bäst med de föreslagna ändringarna?
– En av de största brister i den nuvarande modellen är att rehabiliteringen inte har fått tillräckligt stor plats och att man nu föreslår att det ska kunna göras undantag efter 365 dagar. Det tycker vi är ett viktigt steg på vägen för att man ska kunna slutföra sin rehabilitering och ha en större chans att återgå i arbete.

– En annan viktig del, som vi länge har pekat på, är att det behövs en större flexibilitet när det gäller deltidssjukskrivna. I dag ska arbetstiden fördelas jämt över veckan, vilket blir väldigt fyrkantigt. Att man nu föreslår att det blir mer flexibelt är ett viktigt steg. Sedan har vi ju också länge drivit att taket på ersättningen ska höjas, så att det omfattar fler, och att det nu blir så är också väldigt positivt.

Du har tidigare sagt att dagens system inte är verklighetsbaserat. Vad menar du med det?
– Det viktigaste är att det har försvårat rehabiliteringen, genom att man antingen inte har haft tid att bli färdig med den eller inte har kunnat få rätt förutsättningar, och därmed också minskat chansen att komma tillbaka i arbete.

Regeringen vill även se över behovet att ändra karensavdraget för vissa grupper, som inom kontaktnära yrken inom sjuk- och äldrevården. LO vill i stället att karensavdraget tas bort helt. Vad tycker Unionen?
– Vi har den hållningen att vi ändå tycker det är rimligt att det kan behövas någon form av självrisk i systemet. Men att ge vissa grupper undantag från det, som man föreslår, kan ändå vara en rimlig väg framåt.

En nyhet i dag har varit att budgeten också innehåller ett förslag om att en familjevecka ska införas. Vad tycker Unionen om en sådan reform?
– Vi tycker att alla insatser som skapar bättre förutsättningar för mer balans i arbetslivet och livet i övrigt är välkomna. Så generellt tycker vi det är bra med den här typen av reformer.

Är du nöjd med budgeten som helhet?
– Ja, förutom sjukförsäkringen är det viktigaste att det nu också tas avgörande steg för att genomföra trygghetsöverenskommelsen så att vi får ett helt nytt omställningssystem på plats.

– Vi tycker också att det är väldigt välkommet att reformen om etableringsjobb ser ut att komma på plats. Den är viktig för att skapa förutsättningar och stärka individer som står långt från arbetsmarknaden.

Vad saknas i budgeten?
– Svensk ekonomi går väldigt bra och starkt just nu. Men ett av problemen på arbetsmarknaden är att det finns stora behov och stor brist på högkvalificerad arbetskraft. Därför finns också ett stort behov av att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och omställning.

– Visserligen vill man ta ett antal steg nu enligt budgeten. Men det behöver göras ytterligare för att se till att utbildningsutbudet verkligen anpassas efter yrkesverksammas behov och förutsättningar. Och då krävs mer öronmärkta pengar och resurser till utbildningssystemet.

Det är ännu oklart om regeringen kommer att få igenom sin del av budgeten i riksdagen då det sannolikt kräver stöd både från Centerpartiet och Vänsterpartiet. Tror du att det kommer lyckas?
– Ja, det där verkar mer handlar om partipolitik än sakpolitik och partipolitik försöker jag undvika att kommentera, så det återstå att se. Men jag tycker det är viktigt att alla partier tar ansvar, inte minst för att trygghetsöverenskommelsen kommer på plats.

Ändringsförslag i sjukförsäkringen

  • Taket i sjukpenningen höjs från åtta till tio prisbasbelopp.
  • Tiden som man kan vara sjuk förlängs. Det ska vara möjligt att få sjukpenning även efter 365 dagar.
  • Regelverket vid prövningen dag 365 i sjukskrivningen ändras så att rehabilitering inte ska avbrytas på grund av antalet dagar som gått.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läsarna om att sjuka tvingas till soc: ”Sverige är omänskligt”

”Fruktansvärd utveckling.” ”Det sociala skyddsnätet är satt ur spel.” ”Panik och hopplöshet.” Många har reagerat starkt på Kollegas artikel om Maria Dahlin som nekas sjukersättning och tvingas bo i sina föräldrars källare.
David Österberg Publicerad 4 mars 2026, kl 13:03
Maria Dahlin får ingen sjukersättning
Maria Dahlin tvingas leva på socialbidrag - trots att hon är sjuk och har nedsatt arbetsförmåga. Många läsare har reagerat kraftigt på hennes historia.

I måndags berättade Kollega om Maria Dahlin. Hon har trötthet, hjärntrötthet och kraftig huvudvärk efter ett ryggmärgsprov som gick fel. Försäkringskassan anser att hon har nedsatt arbetsförmåga – men nekar henne ändå sjukersättning. Nu tvingas hon, likt 25 000 andra sjuka, leva på ekonomiskt bistånd.

Artikeln har väckt starka reaktioner och fått tusentals kommentarer i sociala medier. Många skriver att de är eller har varit i liknande situationer:

”Vet hur det är. Blev hemlös på grund av för lång handläggningstid och låg ersättning från Försäkringskassan och ingen hjälp från socialtjänsten. Inte okej någonstans när man arbetat och betalat skatt sen gymnasiet.”

”Är 57 år. Har flyttat in i min 84-åriga pappas vardagsrum. När han går bort står jag hemlös, har inte råd med en liten etta ens. Är för jäkligt att vi vuxna inte ens ska ha råd med det självklaraste att få bo själva.”

”Vi är många som bor i någons källare. För mig har det varit så här sedan hösten 2019. Kommer inte att bli bättre.”

Kritik mot det sociala skyddsnätet

Flera läsare lyfter bristerna i det sociala skyddsnätet – och kallar systemet omänskligt:

”Det är skrämmande hur det blivit i Sverige. Mer och mer likt USA. Är det det här Sverige vi vill ha? Politiker som bara ser om sitt eget hus.”

”Sverige är riktigt omänskligt. Har vi jobbat och betalat skatt för att förnedras och spottas på när vi behöver systemet?”

”Moder Svea är sjuk. Det finns inget socialt skyddsnät även om det står i skolans läromedel. Riktigt skrämmande.”

Politiska beslut ligger bakom

Många anser att vår nuvarande regering bär ansvar för bristerna. Andra hävdar att problemen funnits länge:

”Högermajoritet i Sveriges riksdag sedan år 2006. Man kan inte rösta höger utan att få högerpolitik.”

”Blev sjuk 1999, redan då nekades folk sjukersättning, sedan blev det bara värre och värre. Detta är ju inget nytt system överhuvudtaget.”

”Det är ju en medveten politik som försämrar kontinuerligt för de som anses tärande, alltså inte jobbar. Det är ju inte alls svårt att se. Högerpolitik innebär att se till att folk måste jobba oavsett om de är friska nog och helst flera jobb för att klara sig.”

”Oavsett regering så har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen varit totalt katastrofala i många år, så ingen idé att försöka skylla på det. Dom bryr sig inte om dom som är sjuka på riktigt eller dom äldre heller för den delen.” 

Kritik mot Försäkringskassan

I flera kommentarer får Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kritik. 

”Problemet är att läkarna som jobbar på Försäkringskassan verkar ha fått en helt annan läkarutbildning än de läkare som jobbar på vårdcentral eller sjukhus.”

”Vi som jobbar på Arbetsförmedlingen märker att samordningen av regler mellan vår myndighet, Försäkringskassan, kommunernas socialförvaltningar och vården inte gagnar den enskilde och att många kommer i kläm. Det är sorgligt och upprörande och som enskild handläggare mår jag ofta dåligt över att inte kunna göra mer.”

”Det är jättesvårt för individer som är ”halvdana”, för sjuka för att ha en rimlig chans på arbetsmarknaden, för friska för att få hel sjukersättning. Vi kommer ofta i kläm.”

”Sinnessjukt system! Varför tvingas hon söka jobb när hon är sjuk? Och vilken arbetsgivare vill anställa någon som är sjuk? Det här måste få ett stopp nu!”

Sjukförsäkring

Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare

Sandra Lund Publicerad 3 mars 2026, kl 06:00
Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare
En delad bild. Till vänster sitter en kvinnlig läkare med ryggen mot bilden. Hon jobbar framför datorn i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Till höger syns Försäkringskassans gröna logga  mot en beige fasad.
Försäkringskassans nya hårda linje väcker oro bland läkare
Sjukförsäkring

Hårdare granskning av läkares intyg: ”Man är rädd att bli polisanmäld”

Försäkringskassans krav på läkarintyg skärps.
– I all iver att visa handlingskraft mot välfärdsbrott ska de polisanmäla oss på lösa boliner, säger Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen som nu känner obehag för att skriva intyg.
Sandra Lund Publicerad 3 mars 2026, kl 06:00
En delad bild. Till vänster sitter en kvinnlig läkare med ryggen mot bilden. Hon jobbar framför datorn i ett mottagningsrum på en vårdcentral. Till höger syns Försäkringskassans gröna logga  mot en beige fasad.
Såväl Läkarförbundet som SKR möter läkare som inte längre känner sig trygga med att sjukskriva patienter. Det efter ett nytt arbetssätt från Försäkringskassan om hur man ska kunna polisanmäla läkare. Foto: Samuel Steén/Jessica Gow/TT

I somras spreds ett internt dokument från Försäkringskassan. 

Det riktar sig till utredare inom sjukförsäkringen på myndigheten, och ska fungera som stöd för att särskilja ”kvalitetsbrister” från brott i de läkarintyg man får in. 

Intyg som i sin tur är ett medicinskt underlag för den som söker sjukpenning eller sjukersättning.

Så fungerar sjukpenning och sjukersättning

  • Om du är sjuk får du som är anställd sjuklön av arbetsgivaren i 14 dagar. Sedan kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
  • Du som har en skada, sjukdom eller funktions­nedsättning som blir kvar, och som gör att du inte kan arbeta heltid eller alls resten av arbetslivet kan du söka sjukersättning. Kallades förut förtidspension eller sjukpension.

Brottsrubriceringen är ”osant intygande” och kan leda till fängelse för läkaren i grövre fall.

Läkarintyget ligger till grund för flera ersättningar från socialförsäkringen. Därför är det självklart att även läkare måste kunna hållas ansvariga om de med uppsåt utfärdar osanna intyg, säger Daniel Grynfarb, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

SKR: Patienter kan drabbas

Men vad uppsåt är tolkas olika. 

I dokumentet som Kollega tagit del av står att osant intygande kan bero på att läkaren ser det som sin uppgift ”att säkerställa den enskildes rätt till ersättning, eller annan anledning.” 

Och stödet ska hjälpa utredarna att se "kännetecken och fånga impulser där det finns risk för osant intygande under ordinarie utredning av arbetsförmågans nedsättning”.

Riktlinjerna är oerhört allmänt hållna. De kommer ju få in vart och vartannat intyg, säger Ylva Sandström som är ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen på Läkarförbundet.

En farhåga även Johan Kaarme, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Sveriges kommuner och regioner (SKR) möter hos medlemmarna.

I värsta fall innebär det här att läkare drar sig för att skriva intyg som patienterna behöver. Det andra är det extrajobb som läggs på läkare att sitta och nagelfara intyg i oro över att bli polisanmäld.

Försäkringskassan: "Vi har väldigt stabila rutiner innan vi polisanmäler"

Av de kännetecken som utredare på Försäkringskassan ska använda finns ”motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg”.

Motsägelsefulla uppgifter är mycket vanligt. Det rimliga är väl att då ha ett möte där man får förklara varför man beskriver det olika. Inte utgå från att brott begåtts, säger Ylva Sandström.

Men att Försäkringskassan utredare skulle utgå från brott, stämmer inte enligt Daniel Grynfarb.

– Vi har väldigt stabila resurser innan vi polisanmäler. Det här är parametrar och indikationer som ska användas för att vi ska kunna utreda. Det är myndigheters uppgift, att utreda.

Försäkringskassan ville skicka ut signalvärde

I en tidigare version av Försäkringskassans dokumentet fanns ordet ”signalvärde” med. Det är nu borta.

Försäkringskassan signalerar fortfarande att tröskeln för att polisanmäla läkare är låg. De här interna riktlinjerna är väldigt olyckliga, säger Johan Kaarme på SKR.

Daniel Grynfarb på Försäkringskassan säger att ordet togs bort direkt när det kom väldigt många synpunkter på just det.

– Jag vet att det fortfarande finns frågeställningar. Men vi gjorde justeringen direkt, och det skiljer sig mycket från läkare till läkare.

Läkaren: Rädd att bli polisanmäld

Läkaren och fackliga ordförande Ylva Sandström, som själv arbetar på en vårdcentral i Stockholm, säger att hon numera känner ett obehag att skriva intyg.

Man är rädd att bli polisanmäld. Det riskerar motsatt effekt, att den som har rätt till sjukpenning inte får ett läkarintyg för att doktorn är så ängslig.

Vill de skrämmas?

Ja, det tror jag. De ville ha publicitet för att visa att de tar i med hårdhandskarna.

En läkare är polisanmäld

Enligt Försäkringskassan polisanmäldes endast en läkare under förra året. Trots uppstramningen från början av sommaren.

Enligt Daniel Grynfarb på Försäkringskassan visste man att det inte skulle bli stora mängder polisanmälningar.

Vi lägger ingen vikt vid själva siffran och har inte som mål att polisanmäla x antal läkare. Det här är en liten men viktig del i Försäkringskassans samlade arbete mot att stoppa bidragsbrott.

Enligt honom kommer man ha ”ytterligare dialog” med alla regioner, men säger att frågan är mer eller mindre aktuell i olika regioner.

Viktigt är att det inte är något nytt som förväntas av Sveriges läkarkår i och med detta. En läkare som gör sitt jobb och med gott uppsåt kommer aldrig bli polisanmäld av Försäkringskassan.

Svenska distriktsläkarförbundets ordförande Ylva Sandström anser snarare att Försäkringskassan arbete "osar misstro mot hela kåren".

Försäkringskassan verkar vilja visa handlingskraft mot välfärdskriminalitet. I all iver har de beslutat att polisanmäla läkare på ganska lösa boliner. Att en myndighet använder rättsväsendet för att göra pr är också ett missbruk av rättsväsendet. 

 

Det granskar Försäkringskassan i läkarintyget

Kännetecken för misstanke om ”osant intygande” :

  • Formalia som gör att det går att verifiera vem intygsutfärdaren är saknas.
  • Lång tid sedan senaste undersökning vid tillstånd som inte är väsentligen oföränderliga över tid, sett till vanligt sjukdomsförlopp.
  • Lång tids sjukskrivning från primärvården vid allvarliga diagnoser utan uppgift om kontakt med specialistvård.
  • Motsägelsefulla uppgifter från arbetsgivare sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Motsägelsefulla uppgifter från den försäkrade sett till begränsningar på läkarintyg.
  • Långvarig deltidssjukskrivning på oförändrad nivå och utan uppgifter om rehabiliteringsåtgärder.
  • Omfattande diskrepans mellan läkarintyg och aktivitetsförmågeutredning.
  • Läkaren anger felaktig grund för intyg.
  • Tydlig diskrepans mellan uppgifter i läkarintyg och journal.
  • Impulser från andra yrkesroller, till exempel rehabiliteringskoordinator.