Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Sjukförsäkring: Regeringen föreslår höjd sjukpenning
Sjukpenning även efter 365 dagar, flexiblare regler för den som är deltidssjukskriven och höjt ersättningstak. Regeringens budgetförslag om ändringar i sjukförsäkringen välkomnas av Unionen.
– Man måste bli frisk innan man kan börja jobba igen, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
– Man måste bli frisk innan man kan börja jobba igen, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
I dag presenterade regeringen sitt förslag till budget för 2022. I den finns reformförslag till en kostnad på runt 74 miljarder kronor.
En av de förslagna reformerna är att sjukförsäkringen ändras. Det bland annat genom att det ska bli möjligt att få sjukpenning också efter 365 dagar och att rehabilitering inte ska avbrytas på grund av att dessa dagar har gått.
Martin Linder, Unionens ordförande, är nöjd med ändringarna.
– De är både välkomna och nödvändiga för att vi ska ha en sjukförsäkring värd namnet, som man kan lita på och där det accepteras att man måste bli frisk innan man börjar jobba igen, säger han.
Vad är bäst med de föreslagna ändringarna?
– En av de största brister i den nuvarande modellen är att rehabiliteringen inte har fått tillräckligt stor plats och att man nu föreslår att det ska kunna göras undantag efter 365 dagar. Det tycker vi är ett viktigt steg på vägen för att man ska kunna slutföra sin rehabilitering och ha en större chans att återgå i arbete.
– En annan viktig del, som vi länge har pekat på, är att det behövs en större flexibilitet när det gäller deltidssjukskrivna. I dag ska arbetstiden fördelas jämt över veckan, vilket blir väldigt fyrkantigt. Att man nu föreslår att det blir mer flexibelt är ett viktigt steg. Sedan har vi ju också länge drivit att taket på ersättningen ska höjas, så att det omfattar fler, och att det nu blir så är också väldigt positivt.
Du har tidigare sagt att dagens system inte är verklighetsbaserat. Vad menar du med det?
– Det viktigaste är att det har försvårat rehabiliteringen, genom att man antingen inte har haft tid att bli färdig med den eller inte har kunnat få rätt förutsättningar, och därmed också minskat chansen att komma tillbaka i arbete.
Regeringen vill även se över behovet att ändra karensavdraget för vissa grupper, som inom kontaktnära yrken inom sjuk- och äldrevården. LO vill i stället att karensavdraget tas bort helt. Vad tycker Unionen?
– Vi har den hållningen att vi ändå tycker det är rimligt att det kan behövas någon form av självrisk i systemet. Men att ge vissa grupper undantag från det, som man föreslår, kan ändå vara en rimlig väg framåt.
En nyhet i dag har varit att budgeten också innehåller ett förslag om att en familjevecka ska införas. Vad tycker Unionen om en sådan reform?
– Vi tycker att alla insatser som skapar bättre förutsättningar för mer balans i arbetslivet och livet i övrigt är välkomna. Så generellt tycker vi det är bra med den här typen av reformer.
Är du nöjd med budgeten som helhet?
– Ja, förutom sjukförsäkringen är det viktigaste att det nu också tas avgörande steg för att genomföra trygghetsöverenskommelsen så att vi får ett helt nytt omställningssystem på plats.
– Vi tycker också att det är väldigt välkommet att reformen om etableringsjobb ser ut att komma på plats. Den är viktig för att skapa förutsättningar och stärka individer som står långt från arbetsmarknaden.
Vad saknas i budgeten?
– Svensk ekonomi går väldigt bra och starkt just nu. Men ett av problemen på arbetsmarknaden är att det finns stora behov och stor brist på högkvalificerad arbetskraft. Därför finns också ett stort behov av att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och omställning.
– Visserligen vill man ta ett antal steg nu enligt budgeten. Men det behöver göras ytterligare för att se till att utbildningsutbudet verkligen anpassas efter yrkesverksammas behov och förutsättningar. Och då krävs mer öronmärkta pengar och resurser till utbildningssystemet.
Det är ännu oklart om regeringen kommer att få igenom sin del av budgeten i riksdagen då det sannolikt kräver stöd både från Centerpartiet och Vänsterpartiet. Tror du att det kommer lyckas?
– Ja, det där verkar mer handlar om partipolitik än sakpolitik och partipolitik försöker jag undvika att kommentera, så det återstå att se. Men jag tycker det är viktigt att alla partier tar ansvar, inte minst för att trygghetsöverenskommelsen kommer på plats.
Ändringsförslag i sjukförsäkringen
- Taket i sjukpenningen höjs från åtta till tio prisbasbelopp.
- Tiden som man kan vara sjuk förlängs. Det ska vara möjligt att få sjukpenning även efter 365 dagar.
- Regelverket vid prövningen dag 365 i sjukskrivningen ändras så att rehabilitering inte ska avbrytas på grund av antalet dagar som gått.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Ingen förändring i sjukförsäkringen
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.
Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.
Peter Hellberg: ”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Peter Hellberg: ”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Peter Hellberg: ”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket.
Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.
– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Matchas mot din egen yrkesgrupp
De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete.
Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare.
– En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg.
Samhällskostnaderna blir större
Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större.
– Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på.
Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?
– Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent.
Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen.
Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler.
– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering.
Sjukförsäkring – det här gäller nu
Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Sjukförsäkring – det här vill utredaren förändra
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.
Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.
Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna
Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom.
Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020.
Pandemins påverkan på arbetslivet
Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU.
Om studien
- Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
- Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
- Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.
