Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ingen ersättning trots sjukförsäkring: "Jag känner mig lurad"
Han tvingades göra två hjärtoperationer. Trots att diagnosen täcktes av den gruppförsäkring Hasse Widell tecknat blev han utan ersättning.
Hasse Widell är aktiv cykelmotionär. När han först fick problem med orken trodde han att det berodde på en förkylning. Så småningom stod det klart att det var betydligt värre än så. Det blev två operationer med tre veckors mellanrum för att bli av med förträngningarna i hjärtats kranskärl.
Den första operationen, en ballongvidgning, upplevde han som ganska skonsam. Det andra ingreppet, där läkarna tvingades borra upp kärlet, var värre.
Den sjukförsäkring med tillhörande diagnosförsäkring som Hasse Widell hade tecknat hos Förenade Liv via Unionen skulle enligt bolagets förköpsinformation ge honom ”ett engångsbelopp vid fastställd specifik diagnos som exempelvis hjärtinfarkt, viss typ av cancer samt stroke”. I hans fall handlade det om 44 800 kronor.
Läs mer: Välj rätt sjukförsäkring
Men glädjen över försäkringen tog snabbt slut efter kontakt med Förenade Liv, som hänvisade till försäkringsvillkoren. För att få ersättning för diagnosen ”operation av hjärtats kranskärl” måste det röra sig om en bypassoperation där ett av hjärtats kranskärl byts ut.
– Jag blev jättepaff, tyckte att mitt fall var klockrent. Jag hade ju gjort två hjärtoperationer. Okej att de gick in via handleden i stället för via bröstkorgen, men det handlar ju om att tekniken har blivit bättre, säger Hasse Widell, som känner sig lurad.
Hasse Widell har nu vänt sig till försäkringsbolaget och begärt att få beslutet omprövat.
– Jag tycker att deras handlande är oskäligt och att de ska hysta upp lädret.
Enligt Per Westerståhl, som är skadechef på Förenade Liv, är tanken med diagnosförsäkringen att den ska träda in vid en svår sjukdom.
– Det ska vara en viss dignitet på sjukdomen. När man gör en ballongsprängning gör man inget större ingrepp, det är en ganska enkel operation. Patienten kan gå hem i stort sett samma dag. Detta till skillnad från när man gör en öppen hjärtoperation och är tvungen att såga upp bröstkorgen.
Skulle alla diagnoser ersättas skulle försäkringen bli så dyr att knappast någon skulle ha råd att köpa den, påpekar Per Westerståhl.
Borde ni inte vara tydligare med vilka begränsningar som finns?
– Förköpsinformationen kan inte berätta allt. Vi hänvisar till villkoren om man vill få veta mer, de finns ju att läsa på hemsidan. Det anses vara tillräckligt, säger Per Westerståhl.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Ingen förändring i sjukförsäkringen
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.
Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.
”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket.
Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.
– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Matchas mot din egen yrkesgrupp
De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete.
Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare.
– En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg.
Samhällskostnaderna blir större
Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större.
– Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på.
Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?
– Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent.
Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen.
Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler.
– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering.
Sjukförsäkring – det här gäller nu
Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Sjukförsäkring – det här vill utredaren förändra
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.
Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.
