Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

"Försäkringskassans bedöming måste baseras på kunskap"

Förra året nekades 27 000 personer ersättning från Försäkringskassan. Men trots hård kritik har myndigheten inga planer på att ändra rutinerna.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 oktober 2018, kl 19:39
Christine Olsson/TT
Från 2014 har antalet sjukskrivna som fått sin sjukpenning indragen ökat stadigt. Christine Olsson/TT

Något drastiskt har inträffat när det gäller möjligheten att få sjukpenning. Från 2014 har antalet sjukskrivna som fått sin sjukpenning indragen ökat stadigt. Från 1,2 procent till 5,8 procent 2017.

Det sker oftast efter 180 dagars sjukskrivning, då arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden. Då bedöms många vara tillräckligt friska för att jobba.

Försäkringskassans förklaring är att man gör fler och bättre utredningar, vilket man fick extra resurser från regeringen för 2015.

– Det har lett till fler bedömningar och avslag. Samtidigt har antalet ärenden som ändras vid omprövning i förvaltningsrätten minskat, säger Terese Östlin, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, citerar Försäkringskassans egen analys från 2015: ”Ett återkommande tema har varit att handläggare säger sig ha uppfattat en tydlig ledningssignal om att det generellt är bättre att ’fria än att fälla’.”

Lagen ger enskilda handläggare ett visst bedömningsutrymme. Men 2015 fick Försäkringskassan regeringens uppdrag att verka för att sjukpenningtalet (riksgenomsnittet per år) inte skulle överstiga 9,0 dagar. Det kan, skriver ISF, ”ha påverkat hur handläggarna använder lagens bedömningsutrymme och på så sätt ha bidragit till den kraftiga ökningen av indragningarna av sjukpenning”.

I somras kom två domar i Högsta förvaltningsdomstolen, Hfd. En svårt invalidiserad arbetare hade fått sin sjukpenning indragen. Hfd konstaterade att det inte fanns något som visade hur hans sjukdomar hindrade honom från att utföra ett stillasittande arbete, och att han därmed inte har rätt till sjukpenning.

Ett affärsbiträde, vars sjukdomar gör att hon har svårt med finmotorik och greppförmåga, hade nekats halv sjukpenning. Hfd konstaterade att det i de flesta arbeten krävs att man kan använda händerna och att hon därför har rätt till sjukpenning.

Domstolen slår fast att Försäkringskassans prövning av arbetsförmågan visserligen inte måste göras mot konkreta typer av arbeten, men ändå ska ”ta hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden i stort”. Hfd anser också att Arbetsförmedlingens arbetsförmågeutredningar bör vara vägledande för Försäkringskassans bedömning.

Båda fallen har drivits av LO-TCO Rättsskydd. Robert Sjunnebo, chef för organisationens försäkringsrättsenhet, anser att domarna måste leda till förändringar hos Försäkringskassan.

– Arbetsförmedlingens utredningar har ytterst liten betydelse för kassans beslut. Försäkringskassans bedömning måste baseras på kunskap, inte på vad en handläggare tror eller tycker, säger Robert Sjunnebo.

Försäkringskassan fick regeringens uppdrag att hålla nere antalet sjukdagar

Frågan är dock vad domarna får för effekt i praktiken. Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist anser nämligen att de ligger i linje med kassans nuvarande tillämpning och lyfter i stället fram att domstolen gett Försäkringskassan rätt i att man inte behöver peka ut en konkret typ av arbete som den försäkrade kan utföra. Hon menar också att Försäkringskassan tar hänsyn till både förhållandena på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens utredningar och att en arbetsförmågeutredning kan vara vägledande men inte behöver vara avgörande för kassans bedömning.

– Men vi kommer att återge det Hfd skriver i domen i vår vägledning så att detta blir ännu tydligare för handläggarna.

På ett plan kan domarna dock få betydelse för Försäkringskassans arbete, menar hon.

– Domarna innehåller ett pedagogiskt resonemang där det stegvis beskrivs hur man ska tänka vid en prövning. Det tar vi till oss. Robert Sjunnebo på LO-TCO är förvånad över Försäkringskassans uttalande.

– Försäkringskassan är inte bara en part i målet utan också en myndighet som ska förhålla sig till saker på ett mer objektivt sätt. Om de inte tycker att det är viktigt får man hoppas att domstolarna inte håller med. Om å andra sidan domstolarna instämmer i att Hfds dom inte har betydelse, då behöver lagen ändras.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över sjukförsäkringen, bland annat för att se över tillämpningen av begreppen ”normalt förekommande arbete” och ”särskilda skäl” vid bedömning av arbetsförmåga.

Läs mer: 27 000 nekades ersättning

Fakta

➧ 2014 nekades 5 855 sjukskrivna fortsatt sjukpenning.

➧ 2017 nekades 26 587.

➧ 2009 ändrades 25 procent av de ärenden som överklagats till domstol.

➧ 2017 var siffran drygt 14 procent.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”

Ett sätt att få fler tillbaka i jobb - eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen vill återinföra tuffare regler.
Lina Björk Publicerad 20 juni 2024, kl 06:01
till vänster Försäkringskassans flaggor, till höger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg
Om de nya förslagen går igenom kan det innebära att många sjuka inte hinner fullfölja sin rehabilitering, tror Unionens förbundsordförande Peter Hellberg. Foto: TT/Jessica Gow/Peter Jönsson

När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket. 

Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.

– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.  

Matchas mot din egen yrkesgrupp

De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden. 

Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete. 

Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare. 

–  En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg. 

Samhällskostnaderna blir större


Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större. 
–  Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på. 

Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?

–  Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent. 

Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen. 

Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler. 

– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering. 

Sjukförsäkring - Det här gäller nu

Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.

 

Sjukförsäkring - Det här vill utredaren förändra

Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete” 


Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.