Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Sjukförsäkring: Regeringen föreslår höjd sjukpenning

Sjukpenning även efter 365 dagar, flexiblare regler för den som är deltidssjukskriven och höjt ersättningstak. Regeringens budgetförslag om ändringar i sjukförsäkringen välkomnas av Unionen.
– Man måste bli frisk innan man kan börja jobba igen, säger Martin Linder, Unionens ordförande.
Anita Täpp Publicerad
Christine Olsson/TT, Anders Wiklund/TT
Regeringen vill se enklare regler för den som är deltidssjukskriven. Christine Olsson/TT, Anders Wiklund/TT

I dag presenterade regeringen sitt förslag till budget för 2022. I den finns reformförslag till en kostnad på runt 74 miljarder kronor.

En av de förslagna reformerna är att sjukförsäkringen ändras. Det bland annat genom att det ska bli möjligt att få sjukpenning också efter 365 dagar och att rehabilitering inte ska avbrytas på grund av att dessa dagar har gått.

Martin Linder, Unionens ordförande, är nöjd med ändringarna.

– De är både välkomna och nödvändiga för att vi ska ha en sjukförsäkring värd namnet, som man kan lita på och där det accepteras att man måste bli frisk innan man börjar jobba igen, säger han.

Vad är bäst med de föreslagna ändringarna?
– En av de största brister i den nuvarande modellen är att rehabiliteringen inte har fått tillräckligt stor plats och att man nu föreslår att det ska kunna göras undantag efter 365 dagar. Det tycker vi är ett viktigt steg på vägen för att man ska kunna slutföra sin rehabilitering och ha en större chans att återgå i arbete.

– En annan viktig del, som vi länge har pekat på, är att det behövs en större flexibilitet när det gäller deltidssjukskrivna. I dag ska arbetstiden fördelas jämt över veckan, vilket blir väldigt fyrkantigt. Att man nu föreslår att det blir mer flexibelt är ett viktigt steg. Sedan har vi ju också länge drivit att taket på ersättningen ska höjas, så att det omfattar fler, och att det nu blir så är också väldigt positivt.

Du har tidigare sagt att dagens system inte är verklighetsbaserat. Vad menar du med det?
– Det viktigaste är att det har försvårat rehabiliteringen, genom att man antingen inte har haft tid att bli färdig med den eller inte har kunnat få rätt förutsättningar, och därmed också minskat chansen att komma tillbaka i arbete.

Regeringen vill även se över behovet att ändra karensavdraget för vissa grupper, som inom kontaktnära yrken inom sjuk- och äldrevården. LO vill i stället att karensavdraget tas bort helt. Vad tycker Unionen?
– Vi har den hållningen att vi ändå tycker det är rimligt att det kan behövas någon form av självrisk i systemet. Men att ge vissa grupper undantag från det, som man föreslår, kan ändå vara en rimlig väg framåt.

En nyhet i dag har varit att budgeten också innehåller ett förslag om att en familjevecka ska införas. Vad tycker Unionen om en sådan reform?
– Vi tycker att alla insatser som skapar bättre förutsättningar för mer balans i arbetslivet och livet i övrigt är välkomna. Så generellt tycker vi det är bra med den här typen av reformer.

Är du nöjd med budgeten som helhet?
– Ja, förutom sjukförsäkringen är det viktigaste att det nu också tas avgörande steg för att genomföra trygghetsöverenskommelsen så att vi får ett helt nytt omställningssystem på plats.

– Vi tycker också att det är väldigt välkommet att reformen om etableringsjobb ser ut att komma på plats. Den är viktig för att skapa förutsättningar och stärka individer som står långt från arbetsmarknaden.

Vad saknas i budgeten?
– Svensk ekonomi går väldigt bra och starkt just nu. Men ett av problemen på arbetsmarknaden är att det finns stora behov och stor brist på högkvalificerad arbetskraft. Därför finns också ett stort behov av att skapa förutsättningar för kompetensutveckling och omställning.

– Visserligen vill man ta ett antal steg nu enligt budgeten. Men det behöver göras ytterligare för att se till att utbildningsutbudet verkligen anpassas efter yrkesverksammas behov och förutsättningar. Och då krävs mer öronmärkta pengar och resurser till utbildningssystemet.

Det är ännu oklart om regeringen kommer att få igenom sin del av budgeten i riksdagen då det sannolikt kräver stöd både från Centerpartiet och Vänsterpartiet. Tror du att det kommer lyckas?
– Ja, det där verkar mer handlar om partipolitik än sakpolitik och partipolitik försöker jag undvika att kommentera, så det återstå att se. Men jag tycker det är viktigt att alla partier tar ansvar, inte minst för att trygghetsöverenskommelsen kommer på plats.

Ändringsförslag i sjukförsäkringen

  • Taket i sjukpenningen höjs från åtta till tio prisbasbelopp.
  • Tiden som man kan vara sjuk förlängs. Det ska vara möjligt att få sjukpenning även efter 365 dagar.
  • Regelverket vid prövningen dag 365 i sjukskrivningen ändras så att rehabilitering inte ska avbrytas på grund av antalet dagar som gått.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.