Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Sextrakasserier på jobbet dubblar risken för självmord

Tidigare forskning har visat att sexuella trakasserier på jobbet ökar risken för psykisk ohälsa. Nu visar en studie att det även kan leda till självmord.
Niklas Hallstedt Publicerad
Erik Simander / TT
Vid alla typer av trakasserier är det viktigt att både kollegor och chefer säger ifrån när någon uppträder olämpligt, enligt forskaren Linda Magnusson Hanson. Erik Simander / TT

– Det var inte helt överraskande att det går att se ett samband mellan sexuella trakasserier och självmord. Man vet ju att sexuella övergrepp, speciellt sådana som skett i barndomen, kan vara traumatiserande. Däremot var det överraskande att sambandet var så tydligt, säger Linda Magnusson Hanson som lett studien vid Stressforskningsinstitutet.

Studien, som bland annat baseras på en enkät med över 80 000 svenskar, visar att personer som utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen löpte mer än fördubblad risk att begå självmord. Det fanns ingen tydlig skillnad mellan kvinnor och män.

Däremot har forskarna inte studerat om graden av trakasserier som man utsatts för har betydelse.

– Det går inte att se. Men i vissa liknande studier som fokuserat på psykisk ohälsa har man funnit att även mindre allvarliga typer av exponering för trakasserier har haft ungefär samma konsekvenser som de mer allvarliga, säger Linda Magnusson Hanson som anser att det behövs en ökad medvetenhet om vilka konsekvenserna kan bli för den som utsätts.

Läs mer: 7 av 10 upplever ingen skillnad efter metoo

– Precis som när det handlar om andra trakasserier så är det viktigt att både kollegor och chefer säger ifrån när någon uppträder olämpligt. Det minskar riskerna för att man ska gå över gränsen.

De sektorer och yrken där sexuella trakasserier är vanligast är de där det råder en stor obalans mellan könen. Även organisationer som är strängt hierarkiska verkar vara hårdare drabbade än andra.

Läs mer: Kvinnliga chefer mer utsatta för sexuella trakasserier

Enligt Linda Magnusson Hanson tyder forskningen på att arbetsplatsinterventioner skulle kunna minska riskerna för självmord. I det ingår det systematiska arbetsmiljöarbetet där risker kartläggs och en riskbedömning görs, men också att man föregriper utvecklingen genom att förändra arbetsmiljön.

Det är dock inte givet vilka faktorer som har effekt för att förebygga arbetsrelaterade sexuella trakasserier.

– Det går inte heller att utesluta att det finns andra bakomliggande faktorer, exempelvis att man har en ökad känslighet på grund av ett tidigare trauma.

Läs mer: Kollektivavtal vapen mot sextrakasserier

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.