Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Röda dagar 2019 - så maxar du ledigheten

Deppad över att julledigheten är över? Sluta med det och ta en titt i kalendern i stället. Om 2018 var ett trevligt ledighetsår för arbetstagare så ser 2019 ännu bättre ut.
Petra Rendik Publicerad
nito/Colourbox
Längtar du redan efter mer semester? 2019 blir ett bra år för arbetstagare med många röda dagar. nito/Colourbox

Nytt år betyder nya tag för många av oss. Nyårslöften ska infrias, januari och februari överlevas. Och det kan man göra genom att börja planera årets semester. 2019 blir ett riktigt bra år ur ledighetssynpunkt. Möjligheterna att ta ut längre sammanhängande ledighet utan att behöva nalla för mycket av de dyrbara semesterdagarna är flera. Allts som krävs är lite planering och en almanacka.

Januari, februari och mars är inte så mycket att göra åt. Röda dagar lyser med sin frånvaro, vill du ha sportlov med kidsen får du ta ut semester.

Men sedan ljusnar det betydligt. Påsken infaller sent i år, skärtorsdag är den 18 april och för vissa innebär det halvdag på jobbet. Fyra lediga dagar med start långfredagen och slut annandag påsk väntar. Släng in några semesterdagar innan eller efter påsk och du får ledigt i 10 dagar.

Någon vecka senare är det dags att sjunga in våren. Valborgsmässoafton kan också innebära halvdag för många och ledigt dagen efter den 1 maj.

Slutet av maj, närmare sagt torsdagen den 30:e är det dags för Kristihimmelsfärd som är en röd dag. Semester eller klämdag på fredag ger långledigt igen. 

Bättre blir det. För veckan därpå firar vi nationaldagen den 6 juni som i år infaller en torsdag. Med risk att låta tjatig, halvdag den 5:e och semester eller klämdag den 7:e ger en försmak på den kommande semestern.

En midsommarafton och några sommarmånader senare går vi in i hösten. Som vanligt är de röda dagarna få, bortsett från alla helgons dag lördagen 2 november, vilket kan betyda en kortare arbetsdag den 1 november.

Julen i år är däremot en riktig arbetstagarjul. Julafton infaller en tisdag, klämdag eller semester den 23:e, fredagen 27:e och måndagen 30 december ger oss en skön avslutning på året.

Lediga dagar 2019

1 januari Nyårsdagen

19 april Långfredag

21 april Annandag påsk

1 maj

30 maj Kristihimmelsfärd

6 juni Nationaldagen

21 juni Midsommarafton

24, 25 och 26 december Jul

31 december Nyårsafton

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp

Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Johanna Rovira Publicerad 11 december 2025, kl 06:00
bild på sedlar i paket
Ett femtiotal medlemmar fick en oväntad julklapp i form av semesterlön som arbetsgivaren glömt bort att betala ut. Foto: Johanna Rovira

Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet. 

Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det. 

Muller på kontoret

– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.

Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar. 

– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.

– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol. 

Kamp mot klockan

Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön. 

– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.  

Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.  

Arbetsgivaren backade

Efter att stämningarna lämnats in  visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna. 

– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket.  Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad. 

– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser. 

– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen. 

  • Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
  • Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
  • Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.