Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Varannan svensk vill ha mer flexibel semester

Mer än hälften av svenskarna skulle föredra ett annat upplägg än den klassiska industrisemestern. Det visar en undersökning av tankesmedjan Futurion.
Ola Rennstam Publicerad
Många önskar mer flexibilitet kring när de tar ut sin semester för att bättre kunna kombinera arbete och fritid. Barnfamilj på strand.
Industrisemester? Nej tack! Varannan svensk önskar mer flexibilitet kring när de tar ut sin semester för att bättre kunna kombinera arbete och fritid, visar ny undersökning. Foto: Martina Holmberg/TT.

Lagstadgad semester har funnits som koncept sedan 1938. Trots att arbetslivet förändrats radikalt sedan dess väljer de allra flesta av oss fortfarande att ta ut våra lediga semesterdagar i juli och augusti. Det vill säga under den klassiska industrisemestern. Orsaken är förstås att många vill ha en längre sammanhängande ledighet. Men enligt en ny undersökning, som tankesmedjan Futurion gjort, skulle drygt hälften av svenskarna – 54 procent – föredra en helt annan fördelning av sina semesterdagar.

Industrisemester - nej tack

– Till syvende och sist handlar det om att människor önskar få mer makt och inflytande över arbetstiden och semestern, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion, i en kommentar.

De flesta av de drygt 1 000 personer som deltagit i undersökningen vill istället sprida ut sin ledighet, med till exempel tre veckor sommartid, en vecka över jul och resterande dagar utspridda över året. Andra skulle kunna tänka sig ha kvartalssemester eller öka sin veckoarbetstid för att kunna vara ledig under fler skollov.

Svårt släppa jobbet under semestern

Samtidigt uppger två av tre att behovet av semester inte alltid tillfredsställs. Två av de vanligaste anledningarna är att inte kunna släppa arbetet mentalt under ledigheten och att oförutsedda händelser krävt att man arbetat.

– Återhämtning är det som historiskt har motiverat semestern. Man kan fråga sig om en dryg månads ledigt väger upp för elva stressiga månader, eller om vi behöver modernisera synen på semestern som sådan, säger Ann-Therése Enarsson.

Varför behövs semester? 

• Hög press på leverans och prestation är det främsta skälet att behöva semester för personer med de högsta lönerna.

• Tufft livspussel och mycket vardagsbestyr är det främsta skälet att behöva semester för de med hemmavarande barn. Något fler kvinnor än män uppger det skälet.

• Stressigt arbete är det främst angivna skälen att behöva semester för de yngre (18–34 år).

• Slitsamt och psykiskt påfrestande arbete är det främsta skälet att behöva semester för personer anställda i offentlig sektor.

Läs hela rapporten här.

Källa: Futurion

Så får du ut mest av din semester

• Schemalägg semester ofta under arbetsåret.

• Planera in minst en långsemester om minst åtta dagar per år

• Välj semesteraktiviteter utifrån dina personliga preferenser.

• Undvik arbetsrelaterade aktiviteter under semestern.

• Planera din semester för att förhindra negativa händelser.

Källa: Professor Jessica de Blooms vid University of Groningen, Nederländerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Röda dagar 2026 - maximera ledigheten

Hur ska man ta ledigt för att maximera ledigheten 2026? Med hjälp av klämdagar och planering går det att få lång ledighet 2026. Så här fixar du påskledighet och julledighet. Totalt finns det 13 röda dagar – varav sju infaller på en vardag 2026.
David Österberg Publicerad 6 november 2025, kl 06:02
Röda dagar 2026 - så maxar du ledigheten. På bild en strand med siffrorna 2026 skrivet i sanden.
Maximera ledigheten över påsk, 1 maj, Kristi himmelfärdshelgen och julen 2026. Här är röda dagar och helgaftnar 2026 och så får du ledigt på storhelger och julen. Foto: Colourbox.

Om du tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa ledigheten med hjälp av röda dagar och helgaftnar 2026 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2026. Med sju semesterdagar vid julen kan du vara ledig 18 dagar om du har klämdagar.

Totalt finns det 13 röda dagar 2026. Sju av dem är på en vardag. Påsken infaller ganska tidigt 2026: påskafton är den 4 april. Påsken kan infalla mellan den 22 mars och 25 april.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Många jobbar halvdag dagen innan en röd dag. 

 

Röda dagar och helgdagar 2026

1 januari (torsdag) Nyårsdagen

5 januari (måndag) Trettondagsafton

6 januari (tisdag) Trettondagen

3 april (fredag) Långfredagen

4 april (lördag) Påskafton

5 april (söndag) Påskdagen

6 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (fredag) Första maj

14 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

24 maj (söndag) Pingstdagen

6 juni (lördag) Sveriges nationaldag. Obs! De flesta kollektivavtal ger rätt till en annan ledig dag de år som nationaldagen infaller på en lördag eller helgdag.

19 juni (fredag) Midsommarafton

20 juni (lördag) Midsommardagen

31 oktober (lördag) Alla helgons dag

24 december (torsdag) Julafton

25 december (fredag) Juldagen

26 december (lördag) Annandag jul

31 december (torsdag) Nyårsafton

Fotnot: Aftnar som julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

 

Maxa ledigheten 2026 så här

Påsken, 10 lediga dagar

Påsken infaller ganska tidigt i år. Skärtorsdagen är den 2 april. Tar du ledigt fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 3 april till den 12 april. Det går såklart också att ta fyra semesterdagar innan påsken och också få tio lediga dagar: 28 mars till 6 april.

Första maj, nästan 9 lediga dagar

Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april är du ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.

Du kan också ta ledigt 27, 28 och 29 april och på så sätt bara jobba en halvdag på nio dagar. Inte så blodigt, ju.

Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar

Om du har klämdagar har du möjlighet till riktigt lång ledighet här. Ta semester 11, 12 och 13 maj, så får du nio lediga dagar när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 15 maj.

Jul och nyår, 18 lediga dagar

Jul och nyår är halvbra 2026, ur ett ledighetsperspektiv, eftersom annandagen är på en lördag. Men du kan ändå få 14 lediga dagar med hjälp av bara fem semesterdagar. Ta semester 28, 29, 30 december och 4 och 5 januari så kan du vara borta från arbetet mellan 24 december och 6 januari.

Du kan också fläska på och dessutom ta semester den 7 och 8 januari och på så vis vara ledig i 18 dagar i sträck.

Semester

Så behåller du semesterkänslan

Semestern pös förbi som ett jehu, men känner du dig verkligen utvilad och redo att ta dig an hösten? Här är några förnumstiga råd om hur du behåller sinnesron efter ledigheten.
Johanna Rovira Publicerad 14 augusti 2025, kl 06:02
Kvinna som jobbar med cyklop och handuk
Behåll semesterkänslan för att härda ut i höst. Foto: Colourbox
  1. Förberedelser: Innan du gått på semestern har du förhoppningsvis lagt passerkort, jobbmobil, diverse lösenord och eventuell att-göralista i en låda som du stuvat in bakom resväskorna under sängen. Försäkra dig om att du kommer ihåg var lådan finns, men rota inte fram den förrän i allra sista minuten. 

     

  2. Kortvecka:  Att jobba är att dö en smula, men ett bra knep för att hejda det trauma som lätt kan uppstå av att alltför abrupt slängas in i jobbrutiner, är att inleda arbetshösten senare i veckan, gärna på en torsdag eller fredag.  Med bara två dagar till helgen kommer jobbångesten inte att bli lika påtaglig och det känns lättare att härda ut. 

     

  3. Klädsel: Om du inte längtat vansinnigt efter strypsnara eller högklackat, kan du behålla semesterkänslan en smula om du fortsätter tillvaron i foppatofflor och shorts. Eftersom chefen och de flesta kollegorna fortfarande har semester finns det ingen anledning att göra sig till i onödan. Tids nog får du känna dig obekväm. 

     

  4. Undvik morgonstress: Rimligtvis borde en mässingsorkester välkomna dig i entrén på din första arbetsdag, eller åtminstone en liten blomsteruppsättning vänta på ditt skrivbord. Men i brist på bevis på arbetsgivarens uppskattning av din återkomst, kan du gott unna dig lite sovmorgon.

     

  5. Förmiddagssysslor: Ägna förmiddagen åt att sätta på kaffe och jämföra semesterminnen med de kollegor som eventuellt är tillbaka. Möjligtvis kan du kasta ett öga på mejlskörden, men eftersom du lämnade ett utomordentligt tydligt besked att du inte tänker svara på några mejl som du fått under ledigheten, kan du med gott samvete radera samtliga. 

     

  6. Lunch: Varför vänta på lunchruschen? Ta dig en välförtjänt tidig men lång lunch på första bästa uteservering och teleportera dig i tanken till sydligare breddgrader där en siesta på maten är en naturlig och nödvändig del av lunchen. Att vila är också att jobba. 

     

  7. Eftermiddagssysslor: Efter siestan kan du plocka fram den där att-göra-listan som du uppmanades att skriva före semester. Välj några sysslor som är lätt avrivna och helst lustfyllda och som kan ge dig tillfredsställelse att bocka av från listan. 

     

  8. Reflektion: Innan du går hem för dagen, förslagsvis i god tid för att ta ett eftermiddagsdopp i någon närbelägen sjö, så klappa dig själv på axeln om du har insett att en mjuk övergång från ledigheten gör att man orkar med jobbet bättre under arbetsåret. Arbetsnarkomani leder bara till utsjasning och ofta förtidig död.  Se till att alltid få in lite luft i systemet, exempelvis att boka in en eftermiddag i veckan eller två till egen tid.

     

  9. Brasklapp: Gränsen mellan att vara semestersmart och bara odrägligt lat är delikat. Om ditt maskande blir alltför ihärdigt kan det bli kännbart för eventuella kollegor som tvingas utföra dina sysslor. En smula solidaritet är alltid klädsamt.