Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Varannan svensk vill ha mer flexibel semester
Mer än hälften av svenskarna skulle föredra ett annat upplägg än den klassiska industrisemestern. Det visar en undersökning av tankesmedjan Futurion.
Lagstadgad semester har funnits som koncept sedan 1938. Trots att arbetslivet förändrats radikalt sedan dess väljer de allra flesta av oss fortfarande att ta ut våra lediga semesterdagar i juli och augusti. Det vill säga under den klassiska industrisemestern. Orsaken är förstås att många vill ha en längre sammanhängande ledighet. Men enligt en ny undersökning, som tankesmedjan Futurion gjort, skulle drygt hälften av svenskarna – 54 procent – föredra en helt annan fördelning av sina semesterdagar.
Industrisemester - nej tack
– Till syvende och sist handlar det om att människor önskar få mer makt och inflytande över arbetstiden och semestern, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion, i en kommentar.
De flesta av de drygt 1 000 personer som deltagit i undersökningen vill istället sprida ut sin ledighet, med till exempel tre veckor sommartid, en vecka över jul och resterande dagar utspridda över året. Andra skulle kunna tänka sig ha kvartalssemester eller öka sin veckoarbetstid för att kunna vara ledig under fler skollov.
Svårt släppa jobbet under semestern
Samtidigt uppger två av tre att behovet av semester inte alltid tillfredsställs. Två av de vanligaste anledningarna är att inte kunna släppa arbetet mentalt under ledigheten och att oförutsedda händelser krävt att man arbetat.
– Återhämtning är det som historiskt har motiverat semestern. Man kan fråga sig om en dryg månads ledigt väger upp för elva stressiga månader, eller om vi behöver modernisera synen på semestern som sådan, säger Ann-Therése Enarsson.
Varför behövs semester?
• Hög press på leverans och prestation är det främsta skälet att behöva semester för personer med de högsta lönerna.
• Tufft livspussel och mycket vardagsbestyr är det främsta skälet att behöva semester för de med hemmavarande barn. Något fler kvinnor än män uppger det skälet.
• Stressigt arbete är det främst angivna skälen att behöva semester för de yngre (18–34 år).
• Slitsamt och psykiskt påfrestande arbete är det främsta skälet att behöva semester för personer anställda i offentlig sektor.
Läs hela rapporten här.
Källa: Futurion
Så får du ut mest av din semester
• Schemalägg semester ofta under arbetsåret.
• Planera in minst en långsemester om minst åtta dagar per år
• Välj semesteraktiviteter utifrån dina personliga preferenser.
• Undvik arbetsrelaterade aktiviteter under semestern.
• Planera din semester för att förhindra negativa händelser.
Källa: Professor Jessica de Blooms vid University of Groningen, Nederländerna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kollega önskar god jul och gott nytt år
Kollega önskar dig en God Jul och Gott Nytt År! Vi är tillbaka igen i början av januari.
Kollega-redaktionen tar julledigt och är tillbaka den 7 januari.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du logga in och anmäla dig via den här länken, så får du från och med nästa år alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Medlemmar fick ”glömd” semesterlön i julklapp
Snart börjar ett nytt semesterår för en del anställda – hör du till dem är det hög tid att kolla din semesterlön, i synnerhet om du har rörlig lön. En jul för några år sedan räddade Unionen runt en halv miljon i bortglömd semesterlön åt medlemmar.
Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet.
Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det.
Muller på kontoret
– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.
Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar.
– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.
– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol.
Kamp mot klockan
Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön.
– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.
Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.
Arbetsgivaren backade
Efter att stämningarna lämnats in visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna.
– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket. Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad.
– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser.
– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen.
- Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, har man under vissa förutsättningar rätt till semesterlön på rörliga lönedelar, exempelvis provision.
- Semstertillägget på de rörliga lönedelarna ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång. Semesteråret börjar för många företag i månadsskiftet mars-april, men på en del arbetsplatser börjar semesteråret 1 januari.
- Spara och kolla alla lönebesked. Speciellt lönespecifikationer som kommer före eller efter semestern eftersom det förekommer att dagar försvinner.
