Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Så startar ni fackklubb

Tycker du att ledningen fattar förnuftiga beslut och att alla omorganisationer känns motiverade är det bara att gratulera. Men även då kan det vara klokt att bilda lokal klubb. En idyll bryts ibland tvärt.
Johanna Rovira Publicerad 23 mars 2016, kl 08:00
Getty Images
En lokal klubb har betydligt bättre koll på läget än Unionens regionkontor. Getty Images

Hur ska man som anställd kunna veta att chefen fördelar lönen schysst och inte belönar sina favoriter? Eller att arbetsgivaren fördelar lönerna enligt kollektivavtalet?

Läs mer: Får du tid för klubbarbete?

Ett sätt att få koll är att ha en fackklubb som kan påverka exempelvis löner, villkor och ha inflytande över chefstillsättningar. Och finns det ingen klubb är det tämligen enkelt att starta en.  

Det finns flera skäl att starta klubb, även om  man som medlem kan få professionell hjälp från Unionens regionkontor. 

– Vi ombud kan visserligen mycket om arbetsrätt och villkor, men det är bland personalen på företaget som proffsen på verksamheten finns, säger Ted Pellikaan, ombudsman i Unionen Småland. 

– En klubb kan dessutom reagera tidigt om missnöjet pyr i fikarummet. Vi ombudsmän fungerar mer som en räddningtjänst som kommer in när problemen vuxit sig höga. En klubb är bättre på att hålla ihop alla trådar och jobba långsiktigt med helheten, medan vi ombudsmän bara kan göra akuta punktinsatser. 

Även när det gäller löner har klubben möjlighet att nå bättre resultat, enligt Ted Pellikaan, 

– När jag var klubbordförande förhandlade vi fram en lönepott på sju procent plus bonus!

När?
Tankarna att bilda klubb föds ofta ur ett missnöje med hur saker och ting förhåller sig på jobbet, men det är så klart inget krav.

– Klubb kan man bilda när som helst, även om många tyvärr väntar tills det har hänt något. Att komma i gång med klubb kan gå fort, men det tar några år att få rutin, säger Ted Pellikaan.

Var?
Även om Unionens önskedröm är att det finns klubbar överallt där det finns medlemmar är det inte realistiskt – på vissa mindre företag kan det vara svårt att få ihop en klubb. En absolut förutsättning för att bilda klubb är nämligen att det finns minst fem personer som är villiga att åta sig uppdrag. Styrelsen måste ha minst tre personer, utöver det krävs en revisor och en valberedare.

– Finns det inte tillräckligt många frivilliga för att bilda en klubb kan man i stället utse ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat. Men vår rekommendation är att det bör vara två som har förhandlingsrätt, eftersom demokratin säkerställs bättre när det finns två par öron, två individer som behandlar frågor och fattar beslut. Förutom att det är jobbigt att vara ensam är risken större att man fattar beslut i affekt eller missförstår saker och ting.

Hur?
Enligt Ted Pellikaan är själva bildandet av klubben den minst komplicerade frågan. 

– Man kallar till ett medlemsmöte där regionkontoret kan vara med som stöd första gången. Klubbar är ett prioriterat område för oss. Dessutom finns det en lathund på nätet som man kan ta hjälp av.

Varför?
Även om Unionens anställda är proffs på arbetsrätt så finns det varken tid eller resurser att utföra alla de uppgifter klubbarna sköter. Förbundet har till exempel inte möjlighet att hjälpa till med löneförhandlingar.

Skulle förbundets ombudsmän ta över alla de lokala förhandlingar som klubbarna sköter skulle medlemsavgifterna skjuta i höjden. 

Dessutom borgar klubbarna för demokratin i förbundet:

– Det är klubbarna som är den vanligaste inkörsporten till förtroendeuppdragen inom förbundet, säger ombudsmannen Ted Pellikaan. 

Klubbstart i sex steg:

  1. Så klubbfröet i dina kollegors medvetande. Vattna rikligt genom att prata om fördelarna med att ha en klubb. Behövs extra näring, kontakta Unionenkontoret i din region.
  2. Bjud in till ett första medlems-möte där ni utser en tillfällig styrelse som kommer att sköta ruljangsen fram till klubbens första årsmöte.
  3. Fyll i blanketten Registrering av ny klubb som finns på Unionen.se/klubb och skicka in den tillsammans med en kopia av mötesprotokollet till Unionens medlemsregister.
  4. Informera arbetsgivaren om att klubben är bildad och om vilka som har valts till olika uppdrag.
  5. Ta tidigt en diskussion med arbetsgivaren om hur samarbetet ska fungera.
  6. När ni har kommit i gång – tänk på att det är viktigt att informera medlemmarna om vad ni faktiskt gör i klubben, det skapar engagerade medlemmar. Vilket i sin tur gör det lättare att fylla på om det skulle uppstå vakanser i styrelsen. Kom ihåg att förankra viktiga beslut – har man ingen förankring blir man inte långvarig som klubb.
Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.