Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara. Men inte alltför lustiga - i dessa julfesttider kan det vara läge att tänka på vad man inte ska göra på jobbets julfest. I alla fall inte om man vill ha kvar sitt jobb.
Drick måttligt. Eller inte alls om du är osäker på dig själv. Enligt en undersökning Kollega gjorde förra året visar att tre av fyra har sett en kollega som blivit alldeles för full på en julfest - en tredjedel av dessa svarar också att det skett många gånger. Fyra av tio har dessutom sett chefen ta några glas för mycket på julfesten.
Flirta inte med chefen. Det är ett råd som den danske karriärexperten Torben Wiese ger Jyllandspostens läsare. Inled hellre flirten nån annan dag är tipset.
Flirta inte med kollegor du inte känner så väl heller - även om du själv tycker att det är ganska oskyldigt finns det alltid en större risk att flirten kan missuppfattas av mottagaren av din uppvaktning när det är alkohol med i bilden. Gränsen mellan flirt och sexuella trakasserier kan vara svår att upptäcka.
Flirta inte med personalen heller - de är där för att jobba och att de är trevliga mot dig ska inte tas som en invit per automatik.
Lägg inte ut roliga partybilder från festen på facebook eller på andra sociala medier. Ett råd att bära med sig på andra fester också.
Ta inte det där jobbiga samtalet som du gått och grunnat på ett tag, med chefen eller med någon kollega som du har ett horn i sidan till.
Håll inga spontana tal. Spontana tal på fyllan är sällan särskilt roliga (om du nu inte råkar vara en talarvirtuos) och tal som bara hindrar folk att äta är bara irriterande.
Gör inget uppseendeväckande - även om det verkade som en bra idé just då, så kommer minnet av din strippdans eller din vurpa i ris a la maltan inte att främja din fortsatta karriär inom företaget.
Träng dig inte i kön till buffébordet och peta inte med fingrarna i julmaten. Det är inte ett dugg charmigt och kan dessutom öka risken för matförgiftning.
Kritisera inte hur andra tar eller äter sin julmat - även om det finns vissa outtalade regler om i vilken ordning man ska äta maten på julbordet är det upp till var och en att följa dem. Måste du nödvändigtvis himla med ögonen över andras bordsskick så gör du det när du är för dig själv.
Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut
Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump
Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler.
Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.
Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det
OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.
Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.
Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.
Checklista: Detta ska du undvika
Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.
Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.
Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna
OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.
En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.
– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:
– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.
Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning
De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.
Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.
Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?
– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.
Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD
Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:
”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”
Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.
Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.
Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller
Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:
Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.
Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.
På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.
Om rapporten
Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.
Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.
