Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så här gör du (inte) på julfesten

Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara. Men inte alltför lustiga - i dessa julfesttider kan det vara läge att tänka på vad man inte ska göra på jobbets julfest. I alla fall inte om man vill ha kvar sitt jobb.
Johanna Rovira Publicerad
Julbord
  1. Drick måttligt. Eller inte alls om du är osäker på dig själv. Enligt en undersökning Kollega gjorde förra året visar att tre av fyra har sett en kollega som blivit alldeles för full på en julfest - en tredjedel av dessa svarar också att det skett många gånger.  Fyra av tio har dessutom sett chefen ta några glas för mycket på julfesten.
  2. Flirta inte med chefen.  Det är ett råd som den danske karriärexperten Torben Wiese ger Jyllandspostens läsare.  Inled hellre flirten nån annan dag är tipset.
  3. Flirta inte med kollegor du inte känner så väl heller - även om du själv tycker att det är ganska oskyldigt finns det alltid en större risk att flirten kan missuppfattas av mottagaren av din uppvaktning när det är alkohol med i bilden. Gränsen mellan flirt och sexuella trakasserier kan vara svår att upptäcka.
  4. Flirta inte med personalen heller - de är där för att jobba och att de är trevliga mot dig ska inte tas som en invit per automatik.   
  5. Lägg inte ut roliga partybilder från festen på facebook eller på andra sociala medier.  Ett råd att bära med sig på andra fester också.
  6. Ta inte det där jobbiga samtalet som du gått och grunnat på ett tag, med chefen eller med någon kollega som du har ett horn i sidan till.  
  7. Håll inga spontana tal. Spontana tal på fyllan är sällan särskilt roliga (om du nu inte råkar vara en talarvirtuos) och tal som bara hindrar folk att äta är bara irriterande. 
  8. Gör inget uppseendeväckande - även om det verkade som en bra idé just då, så kommer minnet av din strippdans eller din vurpa i ris a la maltan inte att främja din fortsatta karriär inom företaget.
  9. Träng dig inte i kön till buffébordet och peta inte med fingrarna i julmaten. Det är inte ett dugg charmigt och kan dessutom öka risken för matförgiftning.
  10. Kritisera inte hur andra tar eller äter sin julmat - även om det finns vissa outtalade regler om i vilken ordning man ska äta maten på julbordet är det upp till var och en att följa dem. Måste du nödvändigtvis himla med ögonen över andras bordsskick så gör du det när du är för dig själv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok