Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så blir du rik

Ingen som har jobb behöver sakna pengar. Det hävdar författarna till en bok som menar att det måste få ta tid att bygga en ekonomisk buffert.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Tänker du långsiktigt – typ 30 år – kan ränta-på-ränta-effekten göra dig rik på riktigt. Colourbox

De har förebilder i sin egen släkt, författarna till boken Bli rik långsamt. I den berättar Peter Karaszi om sin ungerska mor och Ali Kashani om sin iranska mormor. Båda kvinnorna växte upp i djup fattigdom men lyckades vända på steken och få ett bättre liv.

– Jag är civilekonom men har fått mina viktigaste lärdomar om ekonomi från mamma. Hon brukade säga att vi klarade oss tack vare fattigdomen – den erfarenheten gjorde att vi var livrädda för att hamna där igen, säger privatekonomen Peter Karaszi.

Grundkonceptet för den som vill undvika fattigdom är enkelt: håll ned utgifterna, öka intäkterna och placera pengarna förnuftigt. Lättare sagt än gjort för många. Men det är samma sak som med bantning och träning, menar Peter Karaszi. Alla vet vad som krävs, men långtifrån alla förmår att leva på det vis som krävs.

Den som kan spara 882 kronor i månaden kan bli miljonär på 30 år

Den som fattar galoppen kommer inom sinom tid att bli hyfsat förmögen. Pengar skapar nya pengar genom ränta-på-ränta-effekten. Man får ränta inte bara på det sparade kapitalet, utan även på dess avkastning.

Historiskt sett fördubblas det insatta kapitalet på tio år, enligt författarna. Efter 30 år är det värt åtta gånger så mycket. Detta faktum kan användas som mentalt verktyg när man skär ned på onödiga utgifter, är ett av bokens tips. Inför varje köp multiplicerar man priset med åtta. Det är det belopp du kommer att ha i framtiden om du avstår från inköpet.

Budskapet är också att det går att plocka bort utgifter utan att lida av det.

– Tänk dig att du är på väg hem från krogen och beställer en sista drink. Du kommer ändå inte att ha någon glädje av den. Säg att drinken kostar 125 kronor, det betyder en tusenlapp i framtiden, säger Peter Karaszi.

Att avstå från en drink är en sak. Men har verkligen alla möjlighet att avstå från inköp och bli förmögna ens på sikt? Ja, hävdar Peter Karaszi. Alla som har ett arbete och en lön kan lägga undan minst 882 kronor per månad. På så vis kommer man att vara miljonär efter 30 års sparande.

– Klarar man inte det har man dålig disciplin, brist på insikt om ekonomiska samband, en god förmåga att lura sig själv, svag impulskontroll, tjocka offerkoftor eller skygglappar – eller en kombination av allt.

30 år är lång tid. Men det går naturligtvis att spara kortare än så. Det viktiga är insikten att det tar tid att samla på sig en förmögenhet – rik blir man inte över en natt.

Man ska alltså offra tillfredsställelsen det ger att konsumera bara för att bli rik?
– Målet är inte att alla ska bli jätterika, men man ska vara så välbeställd att man har en buffert om något oförutsett händer. Den egna ekonomin är viktig, också för att den hänger ihop med hälsan. Ont om pengar skapar mycket oro.

När det handlar om träning har det skett en mental förskjutning. I dag är det nästan märkligare att inte gå till gymmet än att göra det. En liknande förskjutning kanske är på väg också när det gäller privatekonomin, hoppas Peter Karaszi.

– Det har blivit mer acceptabelt att prata om pengar. Samtidigt har de sociala medierna förändrats en hel del, nu är vi på väg bort från exhibitionismen där man berättar om alla dyra prylar man köpt. Det är bra, det finns en generation som spenderar alldeles för mycket.

Om man till slut sitter där med sina sparade och förräntade pengar och frågar sig om det verkligen var värt uppoffringarna så finns en väg framåt. Det går att skänka pengar till olika former av välgörande ändamål.

– Det är väldigt givande att göra något som är givande för andra. Alla kan fundera på om det finns något välgörande ändamål som man vill satsa på.

Själv använder Peter Karaszi en del av sina pengar, arvet efter sin mor, i ett eget projekt för att bygga skolor i Afrika.

5 SAKER ATT TÄNKA PÅ

  • En god ekonomi består av tre delar – intäkter, utgifter och investeringar – som alla är lika viktiga.
  • Det finns inga genvägar. Ju tidigare du börjar med något, desto fortare blir du bra på det. Att bli ”money smart” tar tid.
  • En svensk medianlön är cirka 23 000 kronor efter skatt. Sparar och investerar du tio procent av lönen har du 2,8 miljoner kronor efter 30 år.
  • En tumregel är att investerat belopp fördubblas på tio år. Efter 30 år är värdet åtta gånger så högt. Före varje inköp – multiplicera priset med åtta och få fram det belopp som du i framtiden kommer att ha om du avstår från köpet.
  • Undvik lån. De enda lån som är okej är bostadslån och studielån, som båda är investeringar för framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

7 tips: Så klarar du ekonomin som småbarnsförälder

Inkomsten kan sjunka under föräldraledigheten samtidigt som barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning innebär nya utgifter. Här är sju råd som kan stärka ekonomin före och under småbarnsåren.
Lena Michanek Publicerad 17 september 2026, kl 06:01
Litet barn fastspänt i ett babyskydd i baksätet på en bil medan en vuxen person sitter vid ratten.
Barnvagn, bilbarnstol och annan utrustning kan innebära stora engångsutgifter under barnets första tid. Samtidigt kan föräldraledigheten ge hushållet lägre inkomst. Foto: Colourbox

1. Högre inkomst kan ge högre föräldrapenning

Föräldrapenningen bygger på hur mycket du har jobbat och tjänat under tiden innan barnet föds. Om du tjänar mindre än taket på 592 000 kronor per år (2026) är det ekonomiskt fördelaktigt att jobba så mycket som möjligt under den period som ligger till grund för din sjukpenninggrundade inkomst (SGI). 

Det kan handla om heltid i stället för deltid, att få upp lönen, ta extra pass, jobba övertid och att ta fler ob-pass. En ny lön måste dock gälla i minst sex månader. 

2. Kollektivavtal kan ge extra föräldralön

I de flesta större kollektivavtal ingår att arbetsgivaren betalar ut en extra ekonomisk ersättning utöver föräldrapenningen, så kallad föräldralön, under en period. Vanligen får du runt 10 procent av lönen under några månader, men det kan se olika ut. 

Unionens kollektivavtal ger föräldralön i upp till sex månader, beroende på hur länge du varit anställd.

3. Föräldralediga kan ansöka om lägre fackavgift

Avgiften till många fackförbund baseras på inkomst och reduceras vid föräldraledighet. Medlemmar i Unionen kan ansöka om tillfälligt sänkt avgift vid föräldraledighet, studieledighet eller sjukskrivning. 

4. Begagnade barnprylar kan minska utgifterna

Det går att spara mycket pengar på att inte köpa ny utrustning och nya kläder. Skillnaden mellan exempelvis en ny barnvagn och en med ett par år på nacken kan vara många tusenlappar. 

5. Hemlagad barnmat kan bli billigare

Att laga egen mat i stället för att köpa färdig barnmat sparar en hel del pengar. Ofta fungerar samma mat som resten av familjen äter om den är allsidig, men utan salt och i mosad form.

6. Skydda din SGI 

För att behålla din SGI behöver du ta ut hel föräldrapenning från Försäkringskassan från det att barnet fyller ett år. 

7. Jobba under din föräldraledighet 

Det går att avbryta sin föräldraledighet och jobba tillfälligt om man är överens med sin arbetsgivare. Det går dock inte att få föräldrapenning de dagar man jobbar. 

Tänk också på att man bara har rätt att ta ut tre perioder av föräldraledighet under ett år, om man inte kommer överens med sin arbetsgivare om något annat. 

Källor: swedbank.se, forsakringskassan.se, unionen.se, foraldraliv.se

SGI, föräldrapenning och föräldralön

  • SGI: Den sjukpenninggrundande inkomsten påverkar hur mycket du kan få i föräldrapenning. SGI:n beräknas utifrån din arbetsinkomst, upp till ett inkomsttak.
  • Föräldrapenning: Ersättning från Försäkringskassan när du avstår från arbete för att ta hand om barn. Ersättningens storlek beror bland annat på din SGI och hur många dagar du tar ut.
  • Föräldralön: Extra ersättning från arbetsgivaren utöver föräldrapenningen. Den kan ingå i kollektivavtalet. Belopp och utbetalningstid varierar mellan avtalen.
  • Efter ettårsdagen: När barnet har fyllt ett år kan du behöva ta ut föräldrapenning för den tid du inte arbetar för att skydda din SGI. Vad som krävs beror på hur mycket du arbetar och är ledig.

Kontrollera alltid aktuella regler hos Försäkringskassan och villkoren i kollektivavtalet på din arbetsplats.