Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så blir du en säker talare

Nervös inför att behöva hålla i en presentation på jobbet? Eller är problemet mer att ingen tycks lyssna på vad du säger? Här är tips på hur du blir en mer avslappnad och bättre talare.
Anita Täpp Publicerad 21 augusti 2020, kl 08:03

Undersökningar har visat att många av oss är väldigt rädda för att tala inför andra. Det betyder att man kan bli väldigt nervös när stunden är inne.

Störst är nog rädslan när man behöver tala inför en större grupp åhörare av vilka de flesta är obekanta.

Men den kan också göra sig påmind i andra sammanhang. Som när chefen ber en hålla i en presentation på jobbet. Även om det bara är inför kollegor som man annars känner sig trygg med.

Men den här rädslan och nervositeten är oftast bra att ha, menar logonomen Ulrika Zettersten, som lär människor få fram sina budskap på ett bättre sätt.

– Jag jobbar aldrig med att försöka få de här känslorna att försvinna.  För att man har dem är bara mänskligt. Och det betyder också att man har en passion och en vilja att göra något riktigt bra. Men känslorna får inte heller ta över, säger hon.

Om man inte får bukt med sin nervositet kan både röst och kroppsspråk påverkas så att det inte alls inbjuder till ett lyssnande.

Vem orkar exempelvis lyssna på någon som snabbt mumlar fram en entonig presentation av ett projekt samtidigt som den hela tiden vänder ryggen mot en, stint stirrande på whiteboardtavlan?

Lika jobbigt kan det vara att försöka ta till sig ett budskap som en märkbart oerhört nervös kollega försöker förmedla på ett idémöte. Om rösten inte bär är och någon kanske också hojtar ”Va? Du hörs inte!” är det lätt att mer fokusera på kollegans nervositet än vad den försöker säga.

Ett sätt för att bli mer avslappnad och säker i talarrollen är att ta hjälp av en logonom.  Men det finns också mycket som man kan göra själv, påpekar Ulrika Zettersten.

– Ett vanligt problem är att man inför exempelvis en presentation på jobbet, trots att man redan tänkt en massa på vad man ska säga, blir så chockad när man står så i fokus inför kollegorna och hör sin egen röst att man bara hasplar ur sig något snabbt och otydligt, säger hon.

– Därför är det bra att ha först ha sagt det man ska säga rakt ut i ensamheten där hemma. Så att man hör hur det låter. Då blir det också mer naturligt att höra sin egen röst på mötet sedan.

Även kroppshållningen är viktig för att ens budskap ska nå fram.  Om du vill få folk att lyssna på dig när det står upp och talar gäller det att ha en avslappnad kroppshållning, där du sträcker på dig och ser till att stå stadigt på benen.

Sedan gäller det också att få alla att känna att det du säger är riktat just till dem genom att se alla i ögonen när du pratar. Om du talar i ett större sammanhang kan du i stället låta blicken svepa så att alla känner sig sedda tipsar Ulrika Zettersten om.

Om du i stället vill ha något viktigt sagt vid ett idémöte där ni sitter runt ett bord ska du gärna luta dig lite lätt framåt och se till att din blick tar in alla människor. Det visar att du förväntar dig att alla lyssnar.

Vad ska man tänka på för att bli lyssnad på vid Skypemöten?
– Viktigt är att ha fokuset i kameran, så att alla känner att det som sägs är direkt till en själv. Om du vill få fram ett budskap så behöver du betona orden som är viktiga för dig ännu mer än vanligt, säger Ulrika Zettersten.

– Sedan behöver alla rörelser, från midjan och upp, bli ännu tydligare. Om bara ansiktet syns behöver mimiken få leva lite mer. Som att du använder dig av att le eller inte le, höja på ögonbrynen eller kisar lite med ögonen.

Tips! Så blir du en bättre talare

För att få fram sitt budskap på bästa sätt är både rösten och kroppsspråket viktiga. Här ger Ulrika Zettersten och hennes kollega, logonomen Niclas Steeve, fler tips om hur du kan bli en bättre talare:

Andas rätt

  • Nervositeten påverkar rösten på ett negativt sätt. I värsta fall bär den inte.
  • Om du blir väldigt nervös innan det är din tur att tala försök slappna av genom att ta några djupa andetag.
  • Ta också gärna en liten paus under ditt tal för att ta ett extra andetag lite då och då.

Gäspa

  • Ibland, om du är för stressad eller har stått och pratat väldigt länge, kan man känna att man blir lite spänd och att rösten går upp i röstläge. Tänk då att du gäspar eller gör det på riktigt. Då sänks ditt struphuvud och du får ett bättre röstläge.

Ta det lugn och tala tydligt  

  • Om du vet att du ofta talar för snabbt och otydligt: Försök dra ner på tempot och artikulera ordentligt genom hela talet så att alla hör vad du säger.

Variera röststyrka och tempo

  • För att se till att behålla intresset hos dina åhörare vid en presentation ska du gärna variera både röststyrka och tempo när du talar. Pröva att göra det redan när du förbereder dig genom att tala högt hemma.

Känn dig lång

  • Om du står upp och talar: stå stadigt och känn dig lång.
  • Om du sitter ned: tänk på att sitta bra, rak i ryggen och samt att du tar in alla som är med på mötet med vaken blick.

Använd röst, kroppspråk och mimik vid telefonsamtal

  • Också när du svarar i telefon på jobbet är du företagets ansikte utåt. Även då är det bra att använda dig av både rösten, kroppsspråket och mimiken eftersom det faktiskt förstärker det du vill ha sagt.
Kompetensutveckling

Plugga med lön - Michael gick från jobb till skola

Michael Andersson hade inte suttit i skolbänken på över 30 år. Med hjälp av omställningsstudiestödet pluggar han affärsutveckling och är mer studiemotiverad än någonsin.
David Österberg Publicerad 12 februari 2024, kl 06:00
Tidigare Teamchefen Michael Andersson utanför en skola.
Michael Andersson, 56, pluggar affärsutveckling med omställningsstudiestödet: "Fantastiskt att få energikicken och stärka min kompetens". Foto: Helene Linsjö.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

Michael Andersson. Foto: Helene Linsjö.

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

Så söker du nya stödet

1. Kolla om du uppfyller villkoren. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren och ha skött återbetalningen av tidigare studielån.

2. Kontakta din omställningsorganisation (organisationer som hjälper uppsagda tillbaka till sysselsättning). På så sätt kan du få ett yttrande till CSN om att utbildningen du vill gå stärker din ställning på arbetsmarknaden.

3. Skicka ansökan till CSN. Det finns två ansökningsomgångar per år. En öppnar den 1 april och den andra den 1 oktober. Du kan söka innan du vet om du blir antagen till en utbildning.

Så mycket pengar kan du få

  • Det maximala bidragsbeloppet är 20 572 kronor i månaden.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre.
  • Du kan, om du vill, komplettera med ett lån. Hur mycket du får låna beror på hur mycket du har tjänat:

Inkomst - maximalt lånebelopp

25 000 kr – 2 908 kr

30 000 kr – 4 484 kr

35 000 kr – 7 392 kr

40 000 kr – 10 300 kr

45 000 kr – 12 556 kr

50 000 kr – 12 556 kr