Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Psykisk ohälsa: Sveriges fem sjukaste branscher

Stress och utmattning. Psykisk ohälsa är kraftigt överrepresenterat i yrkesgrupper med hög status och goda lönevillkor. Här är branscherna med högst sjuktal.
Ola Rennstam Publicerad
Siluett av kvinna som tittar ut genom fönstret.
Graden av psykisk ohälsa skiljer sig mycket mellan olika yrkeskategorier. Bland kommunikatörer beror en stor del av sjuktalen på psykisk ohälsa. Foto: Fredrik Sandberg/TT

När det gäller yrken med höga sjuktal är mönstret tydligt på svensk arbetsmarknad; sjuktalen är störst inom områden där är lönen och utbildningsnivån lägre. Högst sjuktal – både för män och kvinnor –har återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och maskinförare. För kvinnor utmärker sig även omsorgsyrken negativt medan motsvarande gäller hantverksyrken för män.

Men när det gäller psykisk ohälsa blir mönstret det omvända. Här är det istället välutbildade och välbetalda yrkeskategorier som dominerar. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Skandia har gjort av Försäkringskassans sjuktal.

Psykisk ohälsa vanligt bland kommunikatörer

Enligt rapporten löper en kommunikatör tre gånger så stor risk att råka ut för en längre sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa än en jordbrukare. För en jurist är risken dubbelt så stor jämfört med en byggnadsarbetare. Yrken som kräver högskoleutbildning sticker ut med fler sjukskrivningar som beror på stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom.

– Psykiatriska diagnoser leder ofta till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och längden på sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa har dessutom ökat över tid. Det är ett mysterium att arbetsgivare inte arbetar mer strukturerat med sitt förebyggande arbete med denna vetskap, säger Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia.

Några av de faktorer som har en förebyggande effekt på den psykiska hälsan och bland arbetstagare är gott ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål och anställningstrygghet.

Branscherna med störst psykisk ohälsa

Andel nystartade sjukfall under 2019 som beror på psykisk ohälsa.

1. Information och kommunikation - 41 procent.
2. Juridik, ekonomi, vetenskap och stödtjänster - 37 procent.
3. Utbildning och försäkringsbolag - 36 procent.
4. Vård och omsorg - 32 procent.
5. Personliga och kulturella tjänster - 31 procent.

Källa: Skandia och Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.