Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Prisas för sin kamp för en jämlik arbetsmarknad

Amal Said och Deqa Abukar har startat nätverket Womenisa för att stödja kvinnliga entreprenörer med minoritetsbakgrund. På söndagskvällen tog de emot det feministiska priset Årets Selma 2020.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 8 mars 2020, kl 21:00
Kamilla Kvarntorp/Kollega
Deqa Abukar och Amal Said har fått pris för sitt arbete med att minska köns- och ursprungssegregationen. Kamilla Kvarntorp/Kollega

”Med hopp om att minska köns- och ursprungssegregationen samt bana väg för framtidens kvinnliga ledare och talanger har de med passion och envishet etablerat ett engagerande, lukrativt och nytänkande nätverk för kvinnor. Under 2019 har de skapat förutsättningar för ekonomisk självständighet och frihet för åtskilliga kvinnor genom att visa vägen till sysselsättning och eget företagande. Det är systerskap på riktigt” skriver Selmastories, som är en del av Bonnierförlagen, i motiveringen.

– Det känns jättekul att vi har fått priset. Det är ett kvitto på att vi är på väg åt rätt håll, säger Amal Said, när vi träffas i organisationens lokaler i Kista.

Prispengarna, 10 000 kronor, ska återinvesteras i verksamheten.

Allt började egentligen med rörelsen Bling, som Amal Said och Deqa Abukar driver för att minska utanförskapet i Stockholms förorter. Med kostnadsfri rådgivning hjälper organisationen medlemmarna att starta företag. Men betydligt färre kvinnor än män har startat eget.

– Vi kom fram till att de bland annat saknade kontakter, självförtroende och förebilder, säger Deqa Abukar.

I början på 2019 startade hon och Amal Said därför nätverket Womenisa. Via kvinnokaféer, öppna förskolan och sociala medier nådde de snabbt ut till målgruppen. Efter bara ett år har nätverket redan 150 medlemmar, de flesta kvinnor med utländsk bakgrund i Stockholmsområdet.

– Vi har anpassat verksamheten efter kvinnornas behov. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för hem och barn. Hit kan de ta med sig sina barn, säger Amal Said.

Medlemmarna får bland annat affärsrådgivning och coachning av Deqa Abukar, som har studerat statsvetenskap, och Amal Said, som har gått på lärarhögskolan och arbetat mycket med barn och ungdomar. Behöver en medlem spetskompetens sammanförs hon med en annan medlem som har rätt kunskap – i nätverket finns allt ifrån varumärkesexperter, till programmerare, jurister, lärare, vårdpersonal och ingenjörer.

Omkring 15 medlemmar har fått jobb genom nätverksträffarna, två har hittat finansiärer och flera kvinnor har startat eller driver företag – till exempel ett bolag som utvecklar appar, en skola, säljbolag, konsultverksamhet och restaurangverksamhet.

– Kvinnorna har haft en idé och med stöd från varandra har de lyckats förverkliga den, säger Amal Said.

I nätverket finns kvinnor som verkligen vill starta företag, men även de som ser ett eget företag som det enda alternativet att komma in på arbetsmarknaden.

– Det förekommer diskriminering. Har du ett utländskt efternamn eller kommer från ett område där det bor många minoriteter är det ofta svårare att få jobb. Det finns de som har sökt hundratals jobb utan att få något, trots att de är högskoleutbildade. Det är galet. För dem är entreprenörskap en utväg för att klara försörjningen. Entreprenörskap handlar mer om produkten eller tjänsten än personen, säger Deqa Abukar.

Både Amal och Deqa har döttrar. Genom nätverket vill de bidra till att de inte ska behöva möta samma fördomar som de själva har gjort.

– Min dotter ska inte behöva få kommentarer kring sitt utseende. När hon fyller 18 år, om tio år, måste det ha skett en förbättring. Namn, utseende, religion och klädsel ska inte avgöra om hon får en tjänst eller inte, säger Deqa Abukar.

Womenisa

  • Ideell organisation som bildades 2019.
  • Finansieras av Tillväxtverket och privata investerare.
  • 150 medlemmar.
  • Erbjuder affärsrådgivning, mentorskap, utbildningar, coaching och nätverksträffar.
Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström