Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Unionen varnar för ökad kompetensbrist

Regeringens höstbudget är ovanligt frikostig. 40 miljarder kronor läggs bland annat på skattesänkningar och utbildning. Unionen ser positivt på flera delar av budgeten, men anser att utbildningssatsningen borde haft en annan inriktning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

Det finns flera bra delar av budgeten, anser Katarina Lundahl, Unionens nytillträdda chefsekonom. Hon pekar bland annat på att bidragsdelen i studiemedel höjs, samma sak gäller för taket i sjukförsäkringarna. Dessutom införs en skattereduktion för fackföreningsavgiften.

Det är viktigt av två skäl. Dels är det viktigt att ha en hög organisationsgrad för att värna den arbetsmarknadsmodell vi valt att ha i Sverige, dels har arbetsgivarna rätt att dra av kostnaden så det blir en symmetri.

Andra saker som Unionen anser är bra är att arbetsgivaravgiften för den först anställde sänks liksom att reglerna för skatten på personaloptioner ändras för anställda i mindre företag.

Men vi tycker att utformningen borde varit lite annorlunda för att bli mer träffsäker, säger Katarina Lundahl.

En av Unionens viktigaste frågor är kompetensutveckling. Utbildning tillhör de områden som får störst uppmärksamhet av regeringen i budgeten. Redan nästa år ska 18 000 nya platser till på yrkeshögskola, den yrkesinriktade vuxenutbildningen, folkhögskolan samt vissa högskoleutbildningar.

Det är generellt bra med fler utbildningsplatser, konstaterar Katarina Lundahl.

Men vi tycker att de har fel inriktning eller åtminstone borde ha kompletterats med andra utbildningar. Just nu ökar bristen på arbetskraft med specifik kompetens, vi ser inte att de här satsningarna kommer att åtgärda det problemet.

Unionen hade velat se fler satsningar på kortare utbildningar i form av fristående kurser, distanskurser och kvällskurser som redan yrkesverksamma kunde ha utnyttjat. Om flera som redan har jobb vidareutbildar sig skapar det också utrymme för andra att komma in på arbetsmarknaden, menar Unionen.

Timingen för regeringens utbildningssatsning är inte helt lyckad. Högkonjunkturen och arbetskraftsbristen är här och nu. Genom att satsa på långa utbildningar riskerar man att åstadkomma att fler åker in i utbildningssystemet och försvinner från arbetsmarknaden, säger Katarina Lundahl.

Detaljer i budgeten:

  • Utbildningssatsning med 18 000 nya platser på yrkeshögskola, yrkesinriktad vuxenutbildning, folkhögskola samt vissa högskoleutbildningar.
  • CSN-lån till körkort blir möjligt för långtidsarbetslösa nästa år. 2019 blir detta möjligt även för unga som slutfört en gymnasieutbildning.
  • Antalet karensdagar i a-kassan minskar från sju till sex dagar nästa år.
  • Fackföreningsavgiften får en skattereduktion med 25 procent.
  • Anställda i företag med färre än 50 anställda slipper betala inkomstskatt på personaloptioner och arbetsgivaren slipper då betala arbetsgivaravgift.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se