Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Unionen tar nya tag inför vårens nyval

Unionens ordförande Cecilia Fahlberg är oroad över regeringskrisen och de följder den kan få för näringslivet och arbetsmarknaden. Men hon vill inte uttala sig om politikernas agerande.
Anita Täpp Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Miljöpartiets Gustav Fridolin och statsminister Stefan Löfven (S) vid presskonferensen där extraval utlystes, efter onsdagens budgetvotering. Pontus Lundahl/TT

- Jag vill inte kommentera vad den ena eller andra gör. Men nu är ju läget otroligt allvarligt och oroande där också all form av handlingskraft förskjuts.

Kommer den situation vi nu är i att påverka företagen i Sverige och de anställda?

- Så här långt har ju näringslivet förhållit sig ganska avslappnat inför regeringskrisen och många hade väl också tecknat in den så att säga. Man visste ju redan innan valet att det var väldigt jämt mellan blocken  och många förutsåg också att det skulle kunna bli kriser av olika slag. Men det är en sak när man förutser det och säger att ”ja, ja men Sverige står starkt och vi jobbar vidare”.

- Fast alla vet att det är otroligt viktigt att veta vilka spelregler som gäller. Och det gäller både näringspolitiken, energifrågan och all infrastruktur och så vidare, så det är centralt att vi får en tydlig och handlingskraftig regering. Annars kan det få påverkan.

Nu är vi ju i ett slags vakum där Alliansens budget gäller tills vidare. Vad kommer då att hända med reformer som den nuvarande regeringen har utlovat, som höjningen av a-kassan. Kommer dessa inte att bli av nu?

- Nu tittar vi på Alliansens budget och analyserar också utifrån den, för den har vi ju inte lagt så mycket energi på förut. Sedan kommer vi också att se vilka valmanifest man kommer med. Men egentligen börjar vi också om nu med våra viktiga frågor. Och i den budget som lades fram av regeringen finns det både saker som vi gärna vill se även fortsättningsvis, exempelvis en höjd a-kassa och andra delar.

- Sedan finns det andra delar där vi tycker att man behöver en större tydlighet. Men nu kommer vi backa tillbaka till de viktiga frågorna för Unionen och Unionens medlemmar och dem kommer vi att fortsätta opinionsbilda kring, precis som vi gjorde inför valet i höstas.

Vilka utlovade reformer är du orolig för inte blir av i det fall det blir ett regeringsskifte i vår?

- Det är jättesvårt ge ett konkret svar på den frågan i dag. Det har ju också hänt saker den här hösten vad gäller näringspolitiken. Så nu behöver vi göra ett omtag och analysera för att se vad det här innebär. Men oavsett vilken regeringen vi får vid ett nyval är det viktigt att vi får en fungerande arbetsmarknad och då får till ett fungerande kompetensutvecklingssystem.

- Sedan handlar det också om den psykiska ohälsan och de ökande sjukskrivningarna. Där behöver vi se över både sjukförsäkringen på det vis som den nuvarande regeringen har inlett liksom förebyggande insatser mot ohälsan.

- Att näringspolitiken lyfts upp tror jag också är jätteviktigt och då handlar det om energifrågan, infrastrukturen och en rad andra frågor. En annan fråga som är jätteviktig är demografin och pensionsfrågorna eftersom vi vet att vi behöver jobba längre, att vi behöver orka jobba längre och det är en jätteutmaning.

Nu finns risk för att vi hamnar i samma situation igen, att Sverigedemokraterna får en vågmästarroll också efter ett nyval. Hur ser du på det?

- Nu kommer ju mätning på mätning där de flesta säger att de kommer att rösta på samma parti igen men så finns ett antal osäkra väljare som kommer att flytta på sig. Jag tror att de här flyktiga kanske kommer att tänka till en eller par gånger nu och rösta på något större parti, att regeringsmakten kommer att ha en större tyngd för många. Sedan pågår det ju diskussioner om de här minoritetsreglerna och personligen har jag svårt att se att budgetar skulle fällas på löpande band. Så det är bra att man ser över reglerna så att man inte hamnar i det här läget igen, säger Cecilia Fahlberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Ministern: Socialtjänsten kan vara lämplig för långtidsarbetslösa

Den branta nedtrappningen av a-kassan ska få fler i jobb snabbt. För den som varit arbetslös länge är socialtjänsten mer lämplig. Det säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i en intervju med Kollega.
Sandra Lund Publicerad 4 juni 2026, kl 09:00
Johan Britz står lutad mot en gul stenvägg. Han bär glasögon och mörk kostym
Johan Britz säger att det viktigaste för alla arbetslösa är utbildning, gärna kortare som leder till jobb. Och att det finns lediga jobb i stort sett hela landet, att arbetslösa bör kunna ta andra jobb än det man tänkt men också pendla längre. Foto: Olga Demiankova/SVD/TT

Det har nu gått ett år med Johan Britz som Sveriges arbetsmarknadsminister. 

Han blev den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Och klev därmed fram från politiska roller utanför rampljuset som statssekreterare, stabschef och presschef. 

Han har också gjort några vändor på Svenskt näringsliv och pr-byrå.

Liberalerna har varit drivande i frågor som högre krav på bidragsmottagare och arbetslösa. Som den nya a-kassan. 

Taket i ersättningen höjdes visserligen med en tusenlapp till 34 000 kronor, efter att ha legat still i flera år.

”Utesluter inte att höja taket mer"

Men många tjänstemän tjänar mer än taket på 34 000 kronor i månaden. Då får man aldrig vad som låter som den högsta nivån, 80 procent av sin tidigare inkomst eftersom man redan är förbi taket.

Ministern säger blankt nej till att taket i ersättningen ska följa till exempel löneutvecklingen.

– Men jag utesluter inte att höja taket mer. Det viktiga är att a-kassan är en omställningsförsäkring, inte en långvarig försörjning. 

En större omgörning är den brantare nedtrappningen, ersättningen sänks i flera steg var hundrade dag. Något som kritiserats av såväl oppositionspartier som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa blir stressade, och fastnar i ett jobb man är överkvalificerad för. Den så kallade matchningen blir då sämre.

Det är egentligen ingen fara, eftersom det viktigaste som arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet. Att gå länge som arbetslös är livsfarligt. 

”Vi har bra data på att vi gör rätt"

En annan kritik mot reformen av a-kassan är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan kommer leda till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

Vi har bra data på att det vi gör är rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. Vi vill verkligen bryta den.

Sedan nedtrappningen inleddes i oktober förra året har Kollega följt flera personer som påverkas av de nya reglerna

En av dem är Thomas Höglund i Åre, som får aktivitetsstöd. Det är en ersättning för den som deltar i Arbetsförmedlingens program, och som följer reglerna för a-kassan. 

Han står nu på de sista trappstegen nedför, där stödet sänkts med tusenlappar sedan oktober. 

Till sommaren räknar han med att få cirka 7 000 kronor i månaden, vilket knappt täcker hyran. Han får nu vända sig till anhöriga och kyrkan.              

Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?
Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. Vi har tillåtit att människor fastnar i passivitet alldeles för länge. Det är förfärligt.

Varför ska kommunernas ta hand om arbetslöshet?

Har du varit arbetslös så länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka till ett fungerande arbetsliv. 

En annan människa Kollega skrivit om är 51-åriga nationalekonomen Maria Dahlin, som sedan en vårdskada får bo i sina föräldrars källare. 

Hon har nekats sjukersättning, skriver ständiga överklaganden och fick i början av året vända sig till just socialtjänsten för att söka stöd. 

Stödet prövas varje ny månad, då allt ska redovisas. 

Ett krav på henne har varit att skriva in sig på Arbetsförmedlingen, trots att hon har läkarintyg på att arbetsförmågan är nedsatt.

Vill se över hur arbetsförmåga mäts

Frågan om vem som ska avgöra om en människa har arbetsförmåga – staten, kommunen eller läkaren är bra men svår, säger Johan Britz.

Primärt är det läkaren, sedan Försäkringskassans läkare. Men när det kommer till att mäta arbetsförmåga vid kroniska sjukdomar finns mer att göra för att säkerställa rättstrygghet. Jag är beredd att se över det men har inga konkreta förslag i dag. 

När det kommer till sjukförsäkringen har Tidö-partierna skilda synsätt. 

Finns intresse hos övriga Tidö-partier för frågan?
Det vet jag inte.

Satsar på sänkt skatt trots kritik

Att sänka skatten för den som jobbar är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har jobbskatteavdraget utökats fyra gånger. 

Den som jobbar behåller mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdragen.

Varför ska man betala mer i skatt som arbetslös?
Det är ytterligare ett sätt att stärka incitamenten att ta jobb såklart. Det är ju därför jobbskatteavdragen infördes.

Han upprepar ofta att incitamenten att jobba ska stärkas, och att bidrag inte ska löna sig. 

Men att det skulle löna sig att leva på bidrag är något som bland andra Finanspolitiska rådet flera gånger sågat, senast i en rapport från slutet av maj i ett bokslut av finanspolitiken 2016-2025

Vad är Finanspolitiska rådet?

En myndighet som bildades 2007, vars huvudsakliga uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Rådet tar upp den vanligaste gruppen med bidrag, ensamstående utan barn. En person i den sitsen skulle dubbla sin inkomst om personen jobbade, skriver man. 

Rådet anser också att jobbskatteavdraget har ”begränsade effekter” för att få fler i arbete. Däremot blir det väldigt dyrt för staten.

Jag tror att vi nu befinner oss i en situation där incitamenten att arbeta är ungefär rätt. Men vi har haft inflationskris med reallönesänkningar på tio procent. Vilket både slår mot enskilda, men även mot ekonomin i stort. För staten har det varit viktigt att kompensera för det. Därför är det viktigt att fortsätta sänka skatten.