Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Unionen tar nya tag inför vårens nyval

Unionens ordförande Cecilia Fahlberg är oroad över regeringskrisen och de följder den kan få för näringslivet och arbetsmarknaden. Men hon vill inte uttala sig om politikernas agerande.
Anita Täpp Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Miljöpartiets Gustav Fridolin och statsminister Stefan Löfven (S) vid presskonferensen där extraval utlystes, efter onsdagens budgetvotering. Pontus Lundahl/TT

- Jag vill inte kommentera vad den ena eller andra gör. Men nu är ju läget otroligt allvarligt och oroande där också all form av handlingskraft förskjuts.

Kommer den situation vi nu är i att påverka företagen i Sverige och de anställda?

- Så här långt har ju näringslivet förhållit sig ganska avslappnat inför regeringskrisen och många hade väl också tecknat in den så att säga. Man visste ju redan innan valet att det var väldigt jämt mellan blocken  och många förutsåg också att det skulle kunna bli kriser av olika slag. Men det är en sak när man förutser det och säger att ”ja, ja men Sverige står starkt och vi jobbar vidare”.

- Fast alla vet att det är otroligt viktigt att veta vilka spelregler som gäller. Och det gäller både näringspolitiken, energifrågan och all infrastruktur och så vidare, så det är centralt att vi får en tydlig och handlingskraftig regering. Annars kan det få påverkan.

Nu är vi ju i ett slags vakum där Alliansens budget gäller tills vidare. Vad kommer då att hända med reformer som den nuvarande regeringen har utlovat, som höjningen av a-kassan. Kommer dessa inte att bli av nu?

- Nu tittar vi på Alliansens budget och analyserar också utifrån den, för den har vi ju inte lagt så mycket energi på förut. Sedan kommer vi också att se vilka valmanifest man kommer med. Men egentligen börjar vi också om nu med våra viktiga frågor. Och i den budget som lades fram av regeringen finns det både saker som vi gärna vill se även fortsättningsvis, exempelvis en höjd a-kassa och andra delar.

- Sedan finns det andra delar där vi tycker att man behöver en större tydlighet. Men nu kommer vi backa tillbaka till de viktiga frågorna för Unionen och Unionens medlemmar och dem kommer vi att fortsätta opinionsbilda kring, precis som vi gjorde inför valet i höstas.

Vilka utlovade reformer är du orolig för inte blir av i det fall det blir ett regeringsskifte i vår?

- Det är jättesvårt ge ett konkret svar på den frågan i dag. Det har ju också hänt saker den här hösten vad gäller näringspolitiken. Så nu behöver vi göra ett omtag och analysera för att se vad det här innebär. Men oavsett vilken regeringen vi får vid ett nyval är det viktigt att vi får en fungerande arbetsmarknad och då får till ett fungerande kompetensutvecklingssystem.

- Sedan handlar det också om den psykiska ohälsan och de ökande sjukskrivningarna. Där behöver vi se över både sjukförsäkringen på det vis som den nuvarande regeringen har inlett liksom förebyggande insatser mot ohälsan.

- Att näringspolitiken lyfts upp tror jag också är jätteviktigt och då handlar det om energifrågan, infrastrukturen och en rad andra frågor. En annan fråga som är jätteviktig är demografin och pensionsfrågorna eftersom vi vet att vi behöver jobba längre, att vi behöver orka jobba längre och det är en jätteutmaning.

Nu finns risk för att vi hamnar i samma situation igen, att Sverigedemokraterna får en vågmästarroll också efter ett nyval. Hur ser du på det?

- Nu kommer ju mätning på mätning där de flesta säger att de kommer att rösta på samma parti igen men så finns ett antal osäkra väljare som kommer att flytta på sig. Jag tror att de här flyktiga kanske kommer att tänka till en eller par gånger nu och rösta på något större parti, att regeringsmakten kommer att ha en större tyngd för många. Sedan pågår det ju diskussioner om de här minoritetsreglerna och personligen har jag svårt att se att budgetar skulle fällas på löpande band. Så det är bra att man ser över reglerna så att man inte hamnar i det här läget igen, säger Cecilia Fahlberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.