Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Så påverkar budgeten dig och ditt arbetsliv

Sänkt skatt för äldre arbetstagare, förändrat reseavdrag – och högre milersättning. Det är några delar av budgeten för 2023 som regeringen presenterade i dag.
Oscar Broström, David Österberg Publicerad
Elisabeth Svantesson under presskonferens med budgeten framför sig på podium.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar höstbudgeten 2022. Foto: Pontus Lundahl

Inför valet meddelade Moderaterna att de ville sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Det skulle ge hushållen omkring 500 kronor mer i månaden. Partiet hoppades att sänkningen skulle finnas med i 2023 års budget. Så blev det inte.

– Fler jobbskatteavdrag kommer när det är läge för det, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade budgeten, men preciserade inte när det skulle bli.

Milersättning och reseavdrag

Med den nya budgeten blir det billigare att köra bil i jobbet. Den skattefria milersättningen höjs från dagens 18,50 kronor till 25 kronor. Det blir också billigare att pendla till jobbet med bil. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.

Regeringen river upp det tidigare riksdagsbeslutet om en ny modell för reseavdrag. Enligt den modellen skulle skattelättnaden baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen, oavsett färdmedel. Tanken var bland annat att uppmuntra pendlare att använda andra färdmedel än bil.

Sänkt skatt för äldre som jobbar

Äldre som vill jobba ska få mer pengar över efter skatt.

Regeringen satsar sammanlagt 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fortsätter att arbeta efter fyllda 65. Det här innebär enligt finansminister Elisabeth Svantesson 500 kronor extra i plånboken varje månad.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet infördes av den förra regeringen efter en överenskommelse mellan fackförbunden och arbetsgivarna.

Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och arbetsmarknadsminister, meddelade när han tillträdde sitt nya ämbete att regeringen skulle ”skruva lite” på det nya omställningsstödet. Hur det här skulle se ut var dock oklart.

I Tidöavtalet står det att stödet ska beviljas för utbildningar med ”hög efterfrågan på arbetsmarknaden”. Exakt hur det här ska skilja sig från det nuvarande upplägget är oklart.

"För att ha rätt till omställnings­­studiestöd måste utbildningen stärka din ställning på arbets­­marknaden utifrån arbets­marknadens behov", skriver CSN.

Budgeten för stödet redovisas för år 2022 till 2025 i höstbudgeten. Eftersom omställningsstudiestödet är i sin linda och förväntas byggas ut successivt de kommande åren, ökar anslaget till stödet för varje år.

Nästa år ska kostnaden vara 1,4 miljarder kronor. Det är ungefär samma nivå som den förra regeringen tidigare föreslagit.

Sjukförsäkringen

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad flera gånger under sjukskrivningen. För att få behålla sjukpenningen efter 365 dagar krävs att man inte kan utföra ”ett normalt förekommande arbete”.

När pandemin orsakade vårdköer beslutade den dåvarande regeringen om undantag från bedömning av arbetsförmågan. Om sjukskrivningen orsakades av försenad vård fick en sjukskriven behålla sjukpenningen utan prövning av arbetsförmågan. Den nuvarande regeringen förlänger undantaget till sista december 2023.

A-kassan

A-kassan behåller sitt nuvarande tak. Det innebär att en arbetslös som mest kan få 26 400 kronor före skatt. Före valet var regeringspartierna överens om att sänka taket, men har nu ändrat sig.

Vi har haft en diskussion, men tycker att det är klokt att behålla nivån eftersom arbetslösa inte kompenseras på andra sätt för inflationen, sa Elisabeth Svantesson.

Under pandemin gjorde den dåvarande S-regeringen en tillfällig höjning av nivån på a-kassan. Den högsta dagpenningen för de 100 första dagarna av arbetslöshet höjdes till 1 200 kronor och ersättningen för dag 101–300 höjdes till 1 000 kronor.

Hela budgeten för 2023 hittar du på regeringen.se

Här är de största förslagen i budgeten

Regeringens budget för 2023 innehåller nya budgetförslag på drygt 40 miljarder kronor. Här är några av de största:

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, 6,7 miljarder kronor

Bibehållen a-kassenivå, 5,8 miljarder kronor

Satsningar på försvaret, 4,3 miljarder kronor

Satsningar på det civila försvaret, 900 miljoner kronor

Ökat bidrag till kommuner och regioner, 6 miljarder kronor

Riktat elstöd till elintensiva företag, 2,4 miljarder kronor

Fler vårdplatser och en förstärkt vård, 2 miljarder kronor

Ett förstärkt reseavdrag, 1,8 miljarder kronor

Vägunderhåll, 1 miljard kronor

Investeringar i ny infrastruktur, 1 miljard kronor

Ökade medel till Polismyndigheten, 900 miljoner kronor

Sänkt jobbskatt för arbetande pensionärer, 770 miljoner kronor

 

Några områden som regeringen väljer att spara in pengar på:

Minskat bistånd, 7,3 miljarder kronor

Avskaffad klimatbonus för elbilar, 3 miljarder kronor (Får genomslag i budgeten först 2024)

Minskat antal kvotflyktingar, 400 miljoner kronor

Källa: TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se