Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Så påverkar budgeten dig och ditt arbetsliv

Sänkt skatt för äldre arbetstagare, förändrat reseavdrag – och högre milersättning. Det är några delar av budgeten för 2023 som regeringen presenterade i dag.
Oscar Broström, David Österberg Publicerad 8 november 2022, kl 11:16
Elisabeth Svantesson under presskonferens med budgeten framför sig på podium.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar höstbudgeten 2022. Foto: Pontus Lundahl

Inför valet meddelade Moderaterna att de ville sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Det skulle ge hushållen omkring 500 kronor mer i månaden. Partiet hoppades att sänkningen skulle finnas med i 2023 års budget. Så blev det inte.

– Fler jobbskatteavdrag kommer när det är läge för det, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade budgeten, men preciserade inte när det skulle bli.

Milersättning och reseavdrag

Med den nya budgeten blir det billigare att köra bil i jobbet. Den skattefria milersättningen höjs från dagens 18,50 kronor till 25 kronor. Det blir också billigare att pendla till jobbet med bil. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.

Regeringen river upp det tidigare riksdagsbeslutet om en ny modell för reseavdrag. Enligt den modellen skulle skattelättnaden baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen, oavsett färdmedel. Tanken var bland annat att uppmuntra pendlare att använda andra färdmedel än bil.

Sänkt skatt för äldre som jobbar

Äldre som vill jobba ska få mer pengar över efter skatt.

Regeringen satsar sammanlagt 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fortsätter att arbeta efter fyllda 65. Det här innebär enligt finansminister Elisabeth Svantesson 500 kronor extra i plånboken varje månad.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet infördes av den förra regeringen efter en överenskommelse mellan fackförbunden och arbetsgivarna.

Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och arbetsmarknadsminister, meddelade när han tillträdde sitt nya ämbete att regeringen skulle ”skruva lite” på det nya omställningsstödet. Hur det här skulle se ut var dock oklart.

I Tidöavtalet står det att stödet ska beviljas för utbildningar med ”hög efterfrågan på arbetsmarknaden”. Exakt hur det här ska skilja sig från det nuvarande upplägget är oklart.

"För att ha rätt till omställnings­­studiestöd måste utbildningen stärka din ställning på arbets­­marknaden utifrån arbets­marknadens behov", skriver CSN.

Budgeten för stödet redovisas för år 2022 till 2025 i höstbudgeten. Eftersom omställningsstudiestödet är i sin linda och förväntas byggas ut successivt de kommande åren, ökar anslaget till stödet för varje år.

Nästa år ska kostnaden vara 1,4 miljarder kronor. Det är ungefär samma nivå som den förra regeringen tidigare föreslagit.

Sjukförsäkringen

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad flera gånger under sjukskrivningen. För att få behålla sjukpenningen efter 365 dagar krävs att man inte kan utföra ”ett normalt förekommande arbete”.

När pandemin orsakade vårdköer beslutade den dåvarande regeringen om undantag från bedömning av arbetsförmågan. Om sjukskrivningen orsakades av försenad vård fick en sjukskriven behålla sjukpenningen utan prövning av arbetsförmågan. Den nuvarande regeringen förlänger undantaget till sista december 2023.

A-kassan

A-kassan behåller sitt nuvarande tak. Det innebär att en arbetslös som mest kan få 26 400 kronor före skatt. Före valet var regeringspartierna överens om att sänka taket, men har nu ändrat sig.

Vi har haft en diskussion, men tycker att det är klokt att behålla nivån eftersom arbetslösa inte kompenseras på andra sätt för inflationen, sa Elisabeth Svantesson.

Under pandemin gjorde den dåvarande S-regeringen en tillfällig höjning av nivån på a-kassan. Den högsta dagpenningen för de 100 första dagarna av arbetslöshet höjdes till 1 200 kronor och ersättningen för dag 101–300 höjdes till 1 000 kronor.

Hela budgeten för 2023 hittar du på regeringen.se

Här är de största förslagen i budgeten

Regeringens budget för 2023 innehåller nya budgetförslag på drygt 40 miljarder kronor. Här är några av de största:

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, 6,7 miljarder kronor

Bibehållen a-kassenivå, 5,8 miljarder kronor

Satsningar på försvaret, 4,3 miljarder kronor

Satsningar på det civila försvaret, 900 miljoner kronor

Ökat bidrag till kommuner och regioner, 6 miljarder kronor

Riktat elstöd till elintensiva företag, 2,4 miljarder kronor

Fler vårdplatser och en förstärkt vård, 2 miljarder kronor

Ett förstärkt reseavdrag, 1,8 miljarder kronor

Vägunderhåll, 1 miljard kronor

Investeringar i ny infrastruktur, 1 miljard kronor

Ökade medel till Polismyndigheten, 900 miljoner kronor

Sänkt jobbskatt för arbetande pensionärer, 770 miljoner kronor

 

Några områden som regeringen väljer att spara in pengar på:

Minskat bistånd, 7,3 miljarder kronor

Avskaffad klimatbonus för elbilar, 3 miljarder kronor (Får genomslag i budgeten först 2024)

Minskat antal kvotflyktingar, 400 miljoner kronor

Källa: TT

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.