Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Inför valet meddelade Moderaterna att de ville sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Det skulle ge hushållen omkring 500 kronor mer i månaden. Partiet hoppades att sänkningen skulle finnas med i 2023 års budget. Så blev det inte.
– Fler jobbskatteavdrag kommer när det är läge för det, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade budgeten, men preciserade inte när det skulle bli.
Med den nya budgeten blir det billigare att köra bil i jobbet. Den skattefria milersättningen höjs från dagens 18,50 kronor till 25 kronor. Det blir också billigare att pendla till jobbet med bil. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.
Regeringen river upp det tidigare riksdagsbeslutet om en ny modell för reseavdrag. Enligt den modellen skulle skattelättnaden baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen, oavsett färdmedel. Tanken var bland annat att uppmuntra pendlare att använda andra färdmedel än bil.
Äldre som vill jobba ska få mer pengar över efter skatt.
Regeringen satsar sammanlagt 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fortsätter att arbeta efter fyllda 65. Det här innebär enligt finansminister Elisabeth Svantesson 500 kronor extra i plånboken varje månad.
Omställningsstudiestödet infördes av den förra regeringen efter en överenskommelse mellan fackförbunden och arbetsgivarna.
Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och arbetsmarknadsminister, meddelade när han tillträdde sitt nya ämbete att regeringen skulle ”skruva lite” på det nya omställningsstödet. Hur det här skulle se ut var dock oklart.
I Tidöavtalet står det att stödet ska beviljas för utbildningar med ”hög efterfrågan på arbetsmarknaden”. Exakt hur det här ska skilja sig från det nuvarande upplägget är oklart.
"För att ha rätt till omställningsstudiestöd måste utbildningen stärka din ställning på arbetsmarknaden utifrån arbetsmarknadens behov", skriver CSN.
Budgeten för stödet redovisas för år 2022 till 2025 i höstbudgeten. Eftersom omställningsstudiestödet är i sin linda och förväntas byggas ut successivt de kommande åren, ökar anslaget till stödet för varje år.
Nästa år ska kostnaden vara 1,4 miljarder kronor. Det är ungefär samma nivå som den förra regeringen tidigare föreslagit.
Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad flera gånger under sjukskrivningen. För att få behålla sjukpenningen efter 365 dagar krävs att man inte kan utföra ”ett normalt förekommande arbete”.
När pandemin orsakade vårdköer beslutade den dåvarande regeringen om undantag från bedömning av arbetsförmågan. Om sjukskrivningen orsakades av försenad vård fick en sjukskriven behålla sjukpenningen utan prövning av arbetsförmågan. Den nuvarande regeringen förlänger undantaget till sista december 2023.
A-kassan behåller sitt nuvarande tak. Det innebär att en arbetslös som mest kan få 26 400 kronor före skatt. Före valet var regeringspartierna överens om att sänka taket, men har nu ändrat sig.
– Vi har haft en diskussion, men tycker att det är klokt att behålla nivån eftersom arbetslösa inte kompenseras på andra sätt för inflationen, sa Elisabeth Svantesson.
Under pandemin gjorde den dåvarande S-regeringen en tillfällig höjning av nivån på a-kassan. Den högsta dagpenningen för de 100 första dagarna av arbetslöshet höjdes till 1 200 kronor och ersättningen för dag 101–300 höjdes till 1 000 kronor.
Regeringens budget för 2023 innehåller nya budgetförslag på drygt 40 miljarder kronor. Här är några av de största:
Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, 6,7 miljarder kronor
Bibehållen a-kassenivå, 5,8 miljarder kronor
Satsningar på försvaret, 4,3 miljarder kronor
Satsningar på det civila försvaret, 900 miljoner kronor
Ökat bidrag till kommuner och regioner, 6 miljarder kronor
Riktat elstöd till elintensiva företag, 2,4 miljarder kronor
Fler vårdplatser och en förstärkt vård, 2 miljarder kronor
Ett förstärkt reseavdrag, 1,8 miljarder kronor
Vägunderhåll, 1 miljard kronor
Investeringar i ny infrastruktur, 1 miljard kronor
Ökade medel till Polismyndigheten, 900 miljoner kronor
Sänkt jobbskatt för arbetande pensionärer, 770 miljoner kronor
Minskat bistånd, 7,3 miljarder kronor
Avskaffad klimatbonus för elbilar, 3 miljarder kronor (Får genomslag i budgeten först 2024)
Minskat antal kvotflyktingar, 400 miljoner kronor
Källa: TT
Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.
Gränsen för kostnader man får göra avdrag för vid resependling höjs. För inkomståret 2026 (alltså den deklaration du lämnar in 2027) måste utläggen överstiga 15 000 kr (i dag 11 000 kr). Det gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (vid anställning) samt resor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst.
Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026.
Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.
A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket.
De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.
”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall.
I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.
1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”.
2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.”
3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring.
Förslaget innebär en skattereduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning.
Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen.
Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.
Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället.
Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet.
Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi.
Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025.
Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se