Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Så påverkar budgeten dig och ditt arbetsliv

Sänkt skatt för äldre arbetstagare, förändrat reseavdrag – och högre milersättning. Det är några delar av budgeten för 2023 som regeringen presenterade i dag.
Oscar Broström, David Österberg Publicerad 8 november 2022, kl 11:16
Elisabeth Svantesson under presskonferens med budgeten framför sig på podium.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar höstbudgeten 2022. Foto: Pontus Lundahl

Inför valet meddelade Moderaterna att de ville sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Det skulle ge hushållen omkring 500 kronor mer i månaden. Partiet hoppades att sänkningen skulle finnas med i 2023 års budget. Så blev det inte.

– Fler jobbskatteavdrag kommer när det är läge för det, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade budgeten, men preciserade inte när det skulle bli.

Milersättning och reseavdrag

Med den nya budgeten blir det billigare att köra bil i jobbet. Den skattefria milersättningen höjs från dagens 18,50 kronor till 25 kronor. Det blir också billigare att pendla till jobbet med bil. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.

Regeringen river upp det tidigare riksdagsbeslutet om en ny modell för reseavdrag. Enligt den modellen skulle skattelättnaden baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen, oavsett färdmedel. Tanken var bland annat att uppmuntra pendlare att använda andra färdmedel än bil.

Sänkt skatt för äldre som jobbar

Äldre som vill jobba ska få mer pengar över efter skatt.

Regeringen satsar sammanlagt 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fortsätter att arbeta efter fyllda 65. Det här innebär enligt finansminister Elisabeth Svantesson 500 kronor extra i plånboken varje månad.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet infördes av den förra regeringen efter en överenskommelse mellan fackförbunden och arbetsgivarna.

Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och arbetsmarknadsminister, meddelade när han tillträdde sitt nya ämbete att regeringen skulle ”skruva lite” på det nya omställningsstödet. Hur det här skulle se ut var dock oklart.

I Tidöavtalet står det att stödet ska beviljas för utbildningar med ”hög efterfrågan på arbetsmarknaden”. Exakt hur det här ska skilja sig från det nuvarande upplägget är oklart.

"För att ha rätt till omställnings­­studiestöd måste utbildningen stärka din ställning på arbets­­marknaden utifrån arbets­marknadens behov", skriver CSN.

Budgeten för stödet redovisas för år 2022 till 2025 i höstbudgeten. Eftersom omställningsstudiestödet är i sin linda och förväntas byggas ut successivt de kommande åren, ökar anslaget till stödet för varje år.

Nästa år ska kostnaden vara 1,4 miljarder kronor. Det är ungefär samma nivå som den förra regeringen tidigare föreslagit.

Sjukförsäkringen

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad flera gånger under sjukskrivningen. För att få behålla sjukpenningen efter 365 dagar krävs att man inte kan utföra ”ett normalt förekommande arbete”.

När pandemin orsakade vårdköer beslutade den dåvarande regeringen om undantag från bedömning av arbetsförmågan. Om sjukskrivningen orsakades av försenad vård fick en sjukskriven behålla sjukpenningen utan prövning av arbetsförmågan. Den nuvarande regeringen förlänger undantaget till sista december 2023.

A-kassan

A-kassan behåller sitt nuvarande tak. Det innebär att en arbetslös som mest kan få 26 400 kronor före skatt. Före valet var regeringspartierna överens om att sänka taket, men har nu ändrat sig.

Vi har haft en diskussion, men tycker att det är klokt att behålla nivån eftersom arbetslösa inte kompenseras på andra sätt för inflationen, sa Elisabeth Svantesson.

Under pandemin gjorde den dåvarande S-regeringen en tillfällig höjning av nivån på a-kassan. Den högsta dagpenningen för de 100 första dagarna av arbetslöshet höjdes till 1 200 kronor och ersättningen för dag 101–300 höjdes till 1 000 kronor.

Hela budgeten för 2023 hittar du på regeringen.se

Här är de största förslagen i budgeten

Regeringens budget för 2023 innehåller nya budgetförslag på drygt 40 miljarder kronor. Här är några av de största:

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, 6,7 miljarder kronor

Bibehållen a-kassenivå, 5,8 miljarder kronor

Satsningar på försvaret, 4,3 miljarder kronor

Satsningar på det civila försvaret, 900 miljoner kronor

Ökat bidrag till kommuner och regioner, 6 miljarder kronor

Riktat elstöd till elintensiva företag, 2,4 miljarder kronor

Fler vårdplatser och en förstärkt vård, 2 miljarder kronor

Ett förstärkt reseavdrag, 1,8 miljarder kronor

Vägunderhåll, 1 miljard kronor

Investeringar i ny infrastruktur, 1 miljard kronor

Ökade medel till Polismyndigheten, 900 miljoner kronor

Sänkt jobbskatt för arbetande pensionärer, 770 miljoner kronor

 

Några områden som regeringen väljer att spara in pengar på:

Minskat bistånd, 7,3 miljarder kronor

Avskaffad klimatbonus för elbilar, 3 miljarder kronor (Får genomslag i budgeten först 2024)

Minskat antal kvotflyktingar, 400 miljoner kronor

Källa: TT

Politik

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Snart är det val och många vill diskutera hur samhället kan bli bättre. Men hur mycket politik får man prata på jobbet? Filip Vujcic är jurist på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 29 augusti 2022, kl 06:09
Kvinna begraver ansiktet i händerna när kolleger argumenterar.
För mycket snack om politik på jobbet inför valet? Hur stor plats får politik ta på arbetsplatsen? Foto: Shutterstock

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Filip Vujcic
Filip Vujcic Foto: Unionen

Generellt finns ingen lag som reglerar den frågan. Grundlagen garanterar vissa rättigheter (gentemot det allmänna, som yttrandefrihet, att vara politiskt aktiv och med i föreningar) men lagen reglerar inte vad som är okej på en arbetsplats. Det gör arbetsgivarens policys, rutiner och avtal. Man måste också skilja på att diskutera samhällsfrågor vid fikat med kollegor och att bedriva partipolitik på arbetsplatsen. 

Vad bör man tänka på som anställd när man diskuterar politik?

Givetvis har alla åsikter och det är naturligt att man pratar om dem, men det måste ske med respekt för arbetsmiljön, eftersom det finns väldigt skilda åsikter. Det är naturligt att diskutera, men det bör inte leda till konflikt på arbetsplatsen.

Får man försöka övertyga sina kollegor vid fikat om att rösta på ett visst parti?

Det finns inget som säger att du inte får argumentera för din ståndpunkt vid fika eller lunch. Men det är en balansgång mellan att vilja övertyga andra och att det blir ett arbetsmiljöproblem som trakasserande, tjat eller att man tvingar på någon sina åsikter. Det är svåra frågor och tenderar att bli känsligt.

Får man sätta upp partiaffischer på jobbet?

Generellt sett kan man inte göra det om det inte är i enlighet med policys och rutiner på arbetsplatsen. Syftet med jobbet är att utföra arbetet i första hand. Man kan inte heller ta in politiska representanter på arbetet på egen hand.)

Får man bära partipolitiska budskap på pins, tröjor och kepsar till exempel?

Du måste alltid stämma av vad som gäller på din arbetsplats och ha den dialogen innan. Man bedriver kanske inte aktiv partipolitik med kläder, men man ger uttryck för en ståndpunkt som kan riskera att uppfattas som arbetsgivarens åsikt.

Hur kan det uppfattas av kunder?

Det blir en praktisk fråga eftersom du representerar arbetsgivaren på arbetet. Har du kundmöten och har en policy på jobbet att inte ge uttryck för politiska åsikter kan det uppfattas som negativt av utomstående. Följ rutiner och policys för att inte hamna i osäkra situationer där ditt agerande kan komma i kläm med lojalitetsplikten.

Får arbetsgivare sprida partipolitiska budskap bland anställda? 2014 blev hamburgerkedjan Max omskriven för det.

Om arbetsplatsen har som rutin att den är partipolitiskt obunden bör det gälla även arbetsgivaren. Varför ska arbetsgivaren få ge uttryck för vissa åsikter men inte jag som anställd?

Får arbetsgivare fråga om partipolitiska åsikter i en anställningsintervju?

Nej, det kan man inte. Eller man kan ju ställa frågan, men vilken relevans har det för anställningen? På arbetet är det generellt sett inte utgångspunkten för anställningen. Partipolitiska åsikter har man rätt att hålla för sig själv.

Bör chefer prata om sina politiska värderingar?
Det är en arbetsgivarfråga. Är arbetsplatsen partipolitisk obunden ska chefer också följa den principen. Uppgiften är arbetet och att arbetsleda.

Var går gränsen för vad som är att kalla en politisk diskussion? 

När man pratar om samhällsfrågor, samhällsinriktning och systematiska frågor om hur ett samhälle ska se ut är man inne på politiska frågor enligt min personliga åsikt. Man kommer lätt från balansgången mellan rätten att uttrycka sina åsikter och att iaktta arbetsgivarens regler, lojalitetsplikt och arbetsmiljö. 

Om man vänder på det - borde vi prata mer om politik på jobbet för att vitalisera demokratin?

Jag ser inget negativt med att man pratar om samhällsfrågor, tvärtom, så länge det är en dialog och inte blir obehagligt, otrevligt eller negativt för andra. Samtal måste ske med stor respekt för varandra.