Bland de punkter som handlar om jobben återfinns naturligtvis förändringen av arbetsrätten. I överenskommelsen heter det att den ”moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad”.
I lagen om anställningsskydd, las, ska det införas utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som utarbetar lagändringen ska också lägga förslag som innebär lägre kostnader, särskilt för mindre företag, vid uppsägningar. Samtidigt ska utredningen föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling stärks.
Läs mer: "Kollektivavtal är inte vänster"
Men det är inte givet att utredningens förslag också blir regeringens. Kommer parterna på arbetsmarknaden överens om hur las ska ändras ska i stället regeringen lägga ett förslag i linje med detta.
Ytterligare en punkt i överenskommelsen är att Arbetsförmedlingen ska reformeras. Framöver ska Arbetsförmedlingen fokusera på myndighetsansvar i form av kontroll, arbetsmarknadspolitiska bedömningar, digital infrastruktur samt statistik och analys.
Så kallade etableringsjobb i enlighet med parternas förslag införs. Det innebär jobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa. Avsikten är att minska tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden. I överenskommelsen utvidgas etableringsjobben även till att omfatta företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag.
Läs mer: Trots jobbreform - fortsatta krav på sänkta löner
Arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras. Detta i enlighet med en ”flexicurity-modell”, heter det i överenskommelsen. Flexicurity innebär en kombination av ökade möjligheter för arbetsgivaren att säga upp och anställa, och högre ersättningar för arbetssökande.
Också problemet med utvisningar av arbetskraft med speciell kompetens tas upp i överenskommelsen. Avsikten är att ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag införs.
Dessutom införs något som kallas utvecklingstid i upp till ett år för kompetensutveckling.
