Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Risk för stort fokus på LO"
Tjänstemännens villkor riskerar att hamna i skymundan under den nya regeringen. Det är en av Unionens farhågor efter att statsminister Stefan Löfven presenterat landets nya statsråd. I övrigt välkomnar Unionens ordförande Cecilia Fahlberg den nya regeringen och i synnerhet utnämningarna av Annika Strandhäll och Ylva Johansson.
Vilka förhoppningar har ni på den nya regeringen?
– Till att börja med så är det skönt att valet är över och att man börjar formera sig. Våra förhoppningar kring kompetensutveckling är att den nya regeringen förstår att det finns en hög andel tjänstemän med kvalificerade arbeten, och att man inte bortser, utan tar vidare, det arbete vi gjorde tillsammans med den förra regeringen.
Vilka förändringar kommer vi få se inom arbetsmarknadsområdet med Ylva Johansson vid rodret?
– Det är svårt att bedöma i nuläget, man har gått ut med en hel del förändringar som att slopa Fas 3 men vi vet att med det besvärliga parlamentariska läget gäller det att samordna med Allianspartierna.
– Ylva Johansson är en person som jag har träffat många gånger, hon är en duktig, kunnig och erfaren minister, det kommer att bli väldigt bra. Vi kommer att ha mycket kontakt framöver och det ser jag fram emot.
Hyser nu några farhågor?
– Ja, det första handlar om det svaga parlamentariska läget. Det är otroligt viktigt att vi får stabilitet och långsiktighet, alla vet att osäkerhet hämmar tillväxten, där har vi en oro.
– Det andra är att debatten har mycket fokus på arbetstagare i traditionella LO-yrken, att man inte ser den växande gruppen tjänstemän. Det är viktigt att man adresserar tjänstemän på ett tydligare sätt än vad som varit fallet under valrörelsen. Jag har stor tilltro till Stefan Löfven, han vet hur arbetsmarknaden ser ut och vi har jobbat nära varandra tidigare. I regeringsförklaringen lyfte Stefan Löfven både stress och psykosociala arbetsmiljöproblem, frågor som vi i Unionen driver.
Både Annika Strandhäll och Stefan Löfven kommer från fackföreningsvärlden.
– Det är roligt att Visions Annika Strandhäll fick ett enormt tungt och viktigt uppdrag, det var en av skrällarna. Hon är en väldigt kompetent kvinna som har förståelse för tjänstemannarörelsen. Stefan Löfven känner jag också väl, han är en empatisk och sympatisk person, en slitvarg utan dess like som har stor vana av samarbete.
Ger regeringens sammansättning förutsättningar att få gehör för Unionens hjärtefrågor?
– Det har jag lite svårt att bedöma, jag har träffat vissa mer än andra. Det är kul att det är ett gäng på plats. För den förra regeringen tog det lång tid innan de förstod, accepterade och till slut applåderade partsmodellen. Vi arbetade upp ett gott samarbete, i synnerhet under den senaste mandatperioden. Nu kommer vi att ha en betydligt kortare startsträcka, men det gäller att se upp med att man med parterna sätter likhetstecken med LO, där vill vi se att man adresserar tjänstemännen tydligt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
