Hoppa till huvudinnehåll
Politik

"Risk för stort fokus på LO"

Tjänstemännens villkor riskerar att hamna i skymundan under den nya regeringen. Det är en av Unionens farhågor efter att statsminister Stefan Löfven presenterat landets nya statsråd. I övrigt välkomnar Unionens ordförande Cecilia Fahlberg den nya regeringen och i synnerhet utnämningarna av Annika Strandhäll och Ylva Johansson.
Ola Rennstam Publicerad

Vilka förhoppningar har ni på den nya regeringen?
– Till att börja med så är det skönt att valet är över och att man börjar formera sig. Våra förhoppningar kring kompetensutveckling är att den nya regeringen förstår att det finns en hög andel tjänstemän med kvalificerade arbeten, och att man inte bortser, utan tar vidare, det arbete vi gjorde tillsammans med den förra regeringen.

Vilka förändringar kommer vi få se inom arbetsmarknadsområdet med Ylva Johansson vid rodret?
– Det är svårt att bedöma i nuläget, man har gått ut med en hel del förändringar som att slopa Fas 3 men vi vet att med det besvärliga parlamentariska läget gäller det att samordna med Allianspartierna.

– Ylva Johansson är en person som jag har träffat många gånger, hon är en duktig, kunnig och erfaren minister, det kommer att bli väldigt bra. Vi kommer att ha mycket kontakt framöver och det ser jag fram emot.

Hyser nu några farhågor?
– Ja, det första handlar om det svaga parlamentariska läget. Det är otroligt viktigt att vi får stabilitet och långsiktighet, alla vet att osäkerhet hämmar tillväxten, där har vi en oro.

– Det andra är att debatten har mycket fokus på arbetstagare i traditionella LO-yrken, att man inte ser den växande gruppen tjänstemän. Det är viktigt att man adresserar tjänstemän på ett tydligare sätt än vad som varit fallet under valrörelsen. Jag har stor tilltro till Stefan Löfven, han vet hur arbetsmarknaden ser ut och vi har jobbat nära varandra tidigare.  I regeringsförklaringen lyfte Stefan Löfven både stress och psykosociala arbetsmiljöproblem, frågor som vi i Unionen driver.

Både Annika Strandhäll och Stefan Löfven kommer från fackföreningsvärlden.
– Det är roligt att Visions Annika Strandhäll fick ett enormt tungt och viktigt uppdrag, det var en av skrällarna. Hon är en väldigt kompetent kvinna som har förståelse för tjänstemannarörelsen. Stefan Löfven känner jag också väl, han är en empatisk och sympatisk person, en slitvarg utan dess like som har stor vana av samarbete.

Ger regeringens sammansättning förutsättningar att få gehör för Unionens hjärtefrågor?
– Det har jag lite svårt att bedöma, jag har träffat vissa mer än andra. Det är kul att det är ett gäng på plats.  För den förra regeringen tog det lång tid innan de förstod, accepterade och till slut applåderade partsmodellen. Vi arbetade upp ett gott samarbete, i synnerhet under den senaste mandatperioden. Nu kommer vi att ha en betydligt kortare startsträcka, men det gäller att se upp med att man med parterna sätter likhetstecken med LO, där vill vi se att man adresserar tjänstemännen tydligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se