Hoppa till huvudinnehåll
Politik

"Risk för stort fokus på LO"

Tjänstemännens villkor riskerar att hamna i skymundan under den nya regeringen. Det är en av Unionens farhågor efter att statsminister Stefan Löfven presenterat landets nya statsråd. I övrigt välkomnar Unionens ordförande Cecilia Fahlberg den nya regeringen och i synnerhet utnämningarna av Annika Strandhäll och Ylva Johansson.
Ola Rennstam Publicerad 3 oktober 2014, kl 14:43

Vilka förhoppningar har ni på den nya regeringen?
– Till att börja med så är det skönt att valet är över och att man börjar formera sig. Våra förhoppningar kring kompetensutveckling är att den nya regeringen förstår att det finns en hög andel tjänstemän med kvalificerade arbeten, och att man inte bortser, utan tar vidare, det arbete vi gjorde tillsammans med den förra regeringen.

Vilka förändringar kommer vi få se inom arbetsmarknadsområdet med Ylva Johansson vid rodret?
– Det är svårt att bedöma i nuläget, man har gått ut med en hel del förändringar som att slopa Fas 3 men vi vet att med det besvärliga parlamentariska läget gäller det att samordna med Allianspartierna.

– Ylva Johansson är en person som jag har träffat många gånger, hon är en duktig, kunnig och erfaren minister, det kommer att bli väldigt bra. Vi kommer att ha mycket kontakt framöver och det ser jag fram emot.

Hyser nu några farhågor?
– Ja, det första handlar om det svaga parlamentariska läget. Det är otroligt viktigt att vi får stabilitet och långsiktighet, alla vet att osäkerhet hämmar tillväxten, där har vi en oro.

– Det andra är att debatten har mycket fokus på arbetstagare i traditionella LO-yrken, att man inte ser den växande gruppen tjänstemän. Det är viktigt att man adresserar tjänstemän på ett tydligare sätt än vad som varit fallet under valrörelsen. Jag har stor tilltro till Stefan Löfven, han vet hur arbetsmarknaden ser ut och vi har jobbat nära varandra tidigare.  I regeringsförklaringen lyfte Stefan Löfven både stress och psykosociala arbetsmiljöproblem, frågor som vi i Unionen driver.

Både Annika Strandhäll och Stefan Löfven kommer från fackföreningsvärlden.
– Det är roligt att Visions Annika Strandhäll fick ett enormt tungt och viktigt uppdrag, det var en av skrällarna. Hon är en väldigt kompetent kvinna som har förståelse för tjänstemannarörelsen. Stefan Löfven känner jag också väl, han är en empatisk och sympatisk person, en slitvarg utan dess like som har stor vana av samarbete.

Ger regeringens sammansättning förutsättningar att få gehör för Unionens hjärtefrågor?
– Det har jag lite svårt att bedöma, jag har träffat vissa mer än andra. Det är kul att det är ett gäng på plats.  För den förra regeringen tog det lång tid innan de förstod, accepterade och till slut applåderade partsmodellen. Vi arbetade upp ett gott samarbete, i synnerhet under den senaste mandatperioden. Nu kommer vi att ha en betydligt kortare startsträcka, men det gäller att se upp med att man med parterna sätter likhetstecken med LO, där vill vi se att man adresserar tjänstemännen tydligt.

Politik

Så påverkar budgeten dig och ditt arbetsliv

Sänkt skatt för äldre arbetstagare, förändrat reseavdrag – och högre milersättning. Det är några delar av budgeten för 2023 som regeringen presenterade i dag.
Oscar Broström, David Österberg Publicerad 8 november 2022, kl 11:16
Elisabeth Svantesson under presskonferens med budgeten framför sig på podium.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar höstbudgeten 2022. Foto: Pontus Lundahl

Inför valet meddelade Moderaterna att de ville sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Det skulle ge hushållen omkring 500 kronor mer i månaden. Partiet hoppades att sänkningen skulle finnas med i 2023 års budget. Så blev det inte.

– Fler jobbskatteavdrag kommer när det är läge för det, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade budgeten, men preciserade inte när det skulle bli.

Milersättning och reseavdrag

Med den nya budgeten blir det billigare att köra bil i jobbet. Den skattefria milersättningen höjs från dagens 18,50 kronor till 25 kronor. Det blir också billigare att pendla till jobbet med bil. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil.

Regeringen river upp det tidigare riksdagsbeslutet om en ny modell för reseavdrag. Enligt den modellen skulle skattelättnaden baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen, oavsett färdmedel. Tanken var bland annat att uppmuntra pendlare att använda andra färdmedel än bil.

Sänkt skatt för äldre som jobbar

Äldre som vill jobba ska få mer pengar över efter skatt.

Regeringen satsar sammanlagt 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fortsätter att arbeta efter fyllda 65. Det här innebär enligt finansminister Elisabeth Svantesson 500 kronor extra i plånboken varje månad.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet infördes av den förra regeringen efter en överenskommelse mellan fackförbunden och arbetsgivarna.

Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna och arbetsmarknadsminister, meddelade när han tillträdde sitt nya ämbete att regeringen skulle ”skruva lite” på det nya omställningsstödet. Hur det här skulle se ut var dock oklart.

I Tidöavtalet står det att stödet ska beviljas för utbildningar med ”hög efterfrågan på arbetsmarknaden”. Exakt hur det här ska skilja sig från det nuvarande upplägget är oklart.

"För att ha rätt till omställnings­­studiestöd måste utbildningen stärka din ställning på arbets­­marknaden utifrån arbets­marknadens behov", skriver CSN.

Budgeten för stödet redovisas för år 2022 till 2025 i höstbudgeten. Eftersom omställningsstudiestödet är i sin linda och förväntas byggas ut successivt de kommande åren, ökar anslaget till stödet för varje år.

Nästa år ska kostnaden vara 1,4 miljarder kronor. Det är ungefär samma nivå som den förra regeringen tidigare föreslagit.

Sjukförsäkringen

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad flera gånger under sjukskrivningen. För att få behålla sjukpenningen efter 365 dagar krävs att man inte kan utföra ”ett normalt förekommande arbete”.

När pandemin orsakade vårdköer beslutade den dåvarande regeringen om undantag från bedömning av arbetsförmågan. Om sjukskrivningen orsakades av försenad vård fick en sjukskriven behålla sjukpenningen utan prövning av arbetsförmågan. Den nuvarande regeringen förlänger undantaget till sista december 2023.

A-kassan

A-kassan behåller sitt nuvarande tak. Det innebär att en arbetslös som mest kan få 26 400 kronor före skatt. Före valet var regeringspartierna överens om att sänka taket, men har nu ändrat sig.

Vi har haft en diskussion, men tycker att det är klokt att behålla nivån eftersom arbetslösa inte kompenseras på andra sätt för inflationen, sa Elisabeth Svantesson.

Under pandemin gjorde den dåvarande S-regeringen en tillfällig höjning av nivån på a-kassan. Den högsta dagpenningen för de 100 första dagarna av arbetslöshet höjdes till 1 200 kronor och ersättningen för dag 101–300 höjdes till 1 000 kronor.

Hela budgeten för 2023 hittar du på regeringen.se

Här är de största förslagen i budgeten

Regeringens budget för 2023 innehåller nya budgetförslag på drygt 40 miljarder kronor. Här är några av de största:

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, 6,7 miljarder kronor

Bibehållen a-kassenivå, 5,8 miljarder kronor

Satsningar på försvaret, 4,3 miljarder kronor

Satsningar på det civila försvaret, 900 miljoner kronor

Ökat bidrag till kommuner och regioner, 6 miljarder kronor

Riktat elstöd till elintensiva företag, 2,4 miljarder kronor

Fler vårdplatser och en förstärkt vård, 2 miljarder kronor

Ett förstärkt reseavdrag, 1,8 miljarder kronor

Vägunderhåll, 1 miljard kronor

Investeringar i ny infrastruktur, 1 miljard kronor

Ökade medel till Polismyndigheten, 900 miljoner kronor

Sänkt jobbskatt för arbetande pensionärer, 770 miljoner kronor

 

Några områden som regeringen väljer att spara in pengar på:

Minskat bistånd, 7,3 miljarder kronor

Avskaffad klimatbonus för elbilar, 3 miljarder kronor (Får genomslag i budgeten först 2024)

Minskat antal kvotflyktingar, 400 miljoner kronor

Källa: TT