Analysgruppen för arbetet i framtiden är en av tre som framtidsminister Kristina Persson inrättat för att bistå kansliet med strategi och analyser – med siktet längre bort än nästa mandatperiod. (De andra två är Grön omställning och konkurrenskraft samt Global samverkan.) I dag presenterar gruppen sin första delrapport.
- Ett livslångt lärande på riktigt, för alla, är en av de viktigaste investeringar som regeringen kan göra för att säkerställa individens, näringslivets och samhällets fortsatta utveckling. Särskilt eftersom digitalisering, globalisering och migration innebär stora förändringar av vilken kompetens som efterfrågas från tid till annan. Nu är det viktigare än någonsin att rusta människor för ett föränderligt arbetsliv, säger Annelie Nordström, ordförande för analysgruppen och för fackförbundet Kommunal.
Arbete i framtiden lämnar ett antal förslag på reformer utifrån två perspektiv: åtgärder som behöver vidtas i nuvarande strukturer och ett nytt system för kontinuerlig kompetensutveckling.
De utbildningar som finns för vuxna (som yrkesvux, YH-skola och högskola) behöver anpassas bättre efter yrkesverksammas behov. Utbudet av utbildningar bör vara relevant för yrkesverksamma i såväl utformning och inriktning och människor med yrkeserfarenhet måste ges bättre förutsättningar att få tillträde till utbildningarna. Det gäller reformer i nuvarande strukturer, enligt förslaget.
Det nya system som gruppen anser bör byggas består av olika former av studievägledning, däribland en stödfunktion för yrkesaktiva som fyllt 30 år, som oberoende av arbetsgivaren ska kunna ge enskilda arbetstagare råd och stöd att se sina kompetenser och möjliga utvecklingsvägar. Därutöver föreslås en kompetensförsäkring, för att ge ekonomiska förutsättningar att plugga även för enskilda som står mitt i livet, kanske med familjer att försörja och lån att betala.
Till vissa delar liknar analysgruppens förslag det omställningsavtal som Unionen genom PTK förhandlade om med Svenskt Näringsliv fram till slutet av sommaren. Då var det parterna på tjänstemannaområdet som förhandlade och det föll till slut på lagen om anställningsskydd, las, som arbetsgivarna ville få in men vissa av facken inom PTK avvisade.
Utifrån ett fackligt perspektiv är det mest kontroversiella med analysgruppens förslag att man också här valt att inkludera en uppmaning att se över las.
TCO:s före detta ordförande Sture Nordh var inbjuden för att kommentera förslagen i rapporten, när den presenterades vid en konferens i Rosenbad på förmiddagen. Han varnade för att ha ett alltför högt förtroende för vad parterna kan åstadkomma. Parternas roll är att lösa problem inom sina respektive branscher, påminde han, snarare än att ta ett bredare samhällsansvar. Ändå, eller just därför, menade han att analysgruppen borde ha lämnat las utanför.
- Backa där! Låt parterna sköta anställningstryggheten.
Även Martin Linder, Unionens förbundsordförande, var kritisk till att gruppen inkluderat las i reformförslaget, som han i övrigt berömde: ”den hade vi nästan kunnat skriva själva”.
- Det vore olyckligt om en statlig utredning om livslångt lärande skulle lyfta in reglering av anställningstryggheten, sa han.
Martin Linder ifrågasatte också analysgruppens förslag att skapa en ny supermyndighet för kompetensutveckling i arbetslivet. Olika grupper ställs då lätt emot varandra, menar han.
- En hyfsat välavlönad ingenjör behöver också få stöd till kompetensutveckling. Hur ska det inte ställas emot det lågavlönade kassabiträdets behov? Det är bättre att det ansvaret ligger på partsnivå. Jag tror att man bör tänka efter ett varv till där.
Mer positiv var han till förslaget om att införa en kompetensförsäkring och en utvecklad vägledning, som han själv hade haft nytta av, för några år sedan.
- När jag hade jobbat på Volvo i 15 år, varav en hel del fackligt, tänkte jag: ”Vad ska jag bli när jag blir stor?” Jag ville se över hur min position skulle se ut på dagens men också morgondagens arbetsmarknad. Mitt cv var inte så imponerande vad gäller akademisk utbildning, jag hade tre års gymnasiekompetens. Men också småbarn och lån på radhuset. Hur skulle jag gå till väga? Jag hittade ingen vägledning och ingen utbildning där man tog hänsyn till vad jag lärt mig på 15 år i yrkeslivet. Tack och lov hade jag en generös arbetsgivare som bekostade två års kompetensutveckling på IHM, sa Martin Linder.
Jätteutredning eller flera små?
Analysgruppen arbetet i framtiden hoppas att förslagen i den första delrapporten som presenterades i dag ska ses som ”ett mycket utförligt direktiv” till en statlig utredning.
Men när rapporten presenterades hördes flera kritiska röster till att en så stor fråga skulle hanteras i en enda jätteutredning.
- Det får inte ta tio år att komma fram till något. Vi behöver en lösning på de här frågorna nu och kan inte vänta på en framtida utredning, sa Martin Linder, Unionen.
- En så stor utredning tar flera år. Samtidigt pågår verkligheten. Att tillsätta en jätteutredning är fel metod. Snarare behöver vi gneta och vrida i alla system, sa Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen (fd statssekreterare på Utbildningsdepartementet).
- Det viktiga är inte att alla frågor löses på en gång, men att det byggs en struktur, en grund. Tala inte om utredningen med stort U, tala om utredningar, sa Sture Nordh.
Läs rapporten med förslag från analysgruppen här.
Finaniseringen av reformförslagen mötte också skepsis bland kommentatorerna. Omkring fyra miljoner människor är i dag förvärvsarbetande i Sverige. Om alla ska få tillgång till vägledning och ersättning för förlorad inkomst när de studerar blir det dyrt.
Analysgruppen ger förslag på finansiering med kollektiva avsättningar, egenavgifter och statliga medel, men lämnar till en eventuell utredning att reda ut hur det skulle kunna se ut i detalj.
