Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Analysgruppen för arbetet i framtiden är en av tre som framtidsminister Kristina Persson inrättat för att bistå kansliet med strategi och analyser – med siktet längre bort än nästa mandatperiod. (De andra två är Grön omställning och konkurrenskraft samt Global samverkan.) I dag presenterar gruppen sin första delrapport.
- Ett livslångt lärande på riktigt, för alla, är en av de viktigaste investeringar som regeringen kan göra för att säkerställa individens, näringslivets och samhällets fortsatta utveckling. Särskilt eftersom digitalisering, globalisering och migration innebär stora förändringar av vilken kompetens som efterfrågas från tid till annan. Nu är det viktigare än någonsin att rusta människor för ett föränderligt arbetsliv, säger Annelie Nordström, ordförande för analysgruppen och för fackförbundet Kommunal.
Arbete i framtiden lämnar ett antal förslag på reformer utifrån två perspektiv: åtgärder som behöver vidtas i nuvarande strukturer och ett nytt system för kontinuerlig kompetensutveckling.
De utbildningar som finns för vuxna (som yrkesvux, YH-skola och högskola) behöver anpassas bättre efter yrkesverksammas behov. Utbudet av utbildningar bör vara relevant för yrkesverksamma i såväl utformning och inriktning och människor med yrkeserfarenhet måste ges bättre förutsättningar att få tillträde till utbildningarna. Det gäller reformer i nuvarande strukturer, enligt förslaget.
Det nya system som gruppen anser bör byggas består av olika former av studievägledning, däribland en stödfunktion för yrkesaktiva som fyllt 30 år, som oberoende av arbetsgivaren ska kunna ge enskilda arbetstagare råd och stöd att se sina kompetenser och möjliga utvecklingsvägar. Därutöver föreslås en kompetensförsäkring, för att ge ekonomiska förutsättningar att plugga även för enskilda som står mitt i livet, kanske med familjer att försörja och lån att betala.
Till vissa delar liknar analysgruppens förslag det omställningsavtal som Unionen genom PTK förhandlade om med Svenskt Näringsliv fram till slutet av sommaren. Då var det parterna på tjänstemannaområdet som förhandlade och det föll till slut på lagen om anställningsskydd, las, som arbetsgivarna ville få in men vissa av facken inom PTK avvisade.
Utifrån ett fackligt perspektiv är det mest kontroversiella med analysgruppens förslag att man också här valt att inkludera en uppmaning att se över las.
TCO:s före detta ordförande Sture Nordh var inbjuden för att kommentera förslagen i rapporten, när den presenterades vid en konferens i Rosenbad på förmiddagen. Han varnade för att ha ett alltför högt förtroende för vad parterna kan åstadkomma. Parternas roll är att lösa problem inom sina respektive branscher, påminde han, snarare än att ta ett bredare samhällsansvar. Ändå, eller just därför, menade han att analysgruppen borde ha lämnat las utanför.
- Backa där! Låt parterna sköta anställningstryggheten.
Även Martin Linder, Unionens förbundsordförande, var kritisk till att gruppen inkluderat las i reformförslaget, som han i övrigt berömde: ”den hade vi nästan kunnat skriva själva”.
- Det vore olyckligt om en statlig utredning om livslångt lärande skulle lyfta in reglering av anställningstryggheten, sa han.
Martin Linder ifrågasatte också analysgruppens förslag att skapa en ny supermyndighet för kompetensutveckling i arbetslivet. Olika grupper ställs då lätt emot varandra, menar han.
- En hyfsat välavlönad ingenjör behöver också få stöd till kompetensutveckling. Hur ska det inte ställas emot det lågavlönade kassabiträdets behov? Det är bättre att det ansvaret ligger på partsnivå. Jag tror att man bör tänka efter ett varv till där.
Mer positiv var han till förslaget om att införa en kompetensförsäkring och en utvecklad vägledning, som han själv hade haft nytta av, för några år sedan.
- När jag hade jobbat på Volvo i 15 år, varav en hel del fackligt, tänkte jag: ”Vad ska jag bli när jag blir stor?” Jag ville se över hur min position skulle se ut på dagens men också morgondagens arbetsmarknad. Mitt cv var inte så imponerande vad gäller akademisk utbildning, jag hade tre års gymnasiekompetens. Men också småbarn och lån på radhuset. Hur skulle jag gå till väga? Jag hittade ingen vägledning och ingen utbildning där man tog hänsyn till vad jag lärt mig på 15 år i yrkeslivet. Tack och lov hade jag en generös arbetsgivare som bekostade två års kompetensutveckling på IHM, sa Martin Linder.
Analysgruppen arbetet i framtiden hoppas att förslagen i den första delrapporten som presenterades i dag ska ses som ”ett mycket utförligt direktiv” till en statlig utredning.
Men när rapporten presenterades hördes flera kritiska röster till att en så stor fråga skulle hanteras i en enda jätteutredning.
- Det får inte ta tio år att komma fram till något. Vi behöver en lösning på de här frågorna nu och kan inte vänta på en framtida utredning, sa Martin Linder, Unionen.
- En så stor utredning tar flera år. Samtidigt pågår verkligheten. Att tillsätta en jätteutredning är fel metod. Snarare behöver vi gneta och vrida i alla system, sa Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen (fd statssekreterare på Utbildningsdepartementet).
- Det viktiga är inte att alla frågor löses på en gång, men att det byggs en struktur, en grund. Tala inte om utredningen med stort U, tala om utredningar, sa Sture Nordh.
Läs rapporten med förslag från analysgruppen här.
Finaniseringen av reformförslagen mötte också skepsis bland kommentatorerna. Omkring fyra miljoner människor är i dag förvärvsarbetande i Sverige. Om alla ska få tillgång till vägledning och ersättning för förlorad inkomst när de studerar blir det dyrt.
Analysgruppen ger förslag på finansiering med kollektiva avsättningar, egenavgifter och statliga medel, men lämnar till en eventuell utredning att reda ut hur det skulle kunna se ut i detalj.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.