Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Partiernas svar om hållbart arbetsliv
Kollega frågade läsarna – vilka frågor är de viktigaste inför valet 2014? Sedan tog vi de frågorna till de åtta riksdagspartierna, och krävde svar. Här svarar partierna på hur de vill påverka för ett hållbart arbetsliv.
Vi lever allt längre och andelen pensionärer i samhället väntas fortsätta öka. I mars i år presenterade Pensionsgruppen sin utredning där man föreslår att den övre pensionsåldern höjs till 69 år, och för ett par år sedan chockade statsministern många när han talade om en pensionsålder på 75 år. Samtidigt ökar stressen och den psykosociala ohälsan i arbetslivet.
Hur ska man orka med ett ännu längre arbetsliv? Det frågade vi regeringspartierna Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna samt oppositionspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Allt fler jobbar med otrygga anställningar i olika former av visstidsanställningar och bemanning. Flera studier har visat att otrygga anställningar leder till stress. Sverige riskerar för närvarande stämning i EU-domstolen på grund av möjligheten att stapla visstider på varandra. Vi frågade partierna: Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos en och samma arbetsgivare?
År 2008 lades Arbetslivsinstitutet ned. Antalet forskare på området har sedan dess minskat med en tredjedel, anslagen har stramats åt med flera hundra miljoner kronor och forskningen splittrats på en stor mängd institutioner. Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka särskilda satsningar vill ni göra?
Här är partiernas svar.
MODERATERNA
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
- Möjlighet till träning på arbetstid. En undersköterska genomför idag fler tunga lyft på en dag än en brandman eller en polis. Ändå är det de två senare yrkeskategorierna som får betalt för att träna på arbetstid. Vi vill att även exempelvis undersköterskan ska ha möjlighet att träna på betald arbetstid för att kunna må bättre.
- Ytterligare höjd åldersgräns för CSN. Det handlar om att människor senare i livet ska kunna skola om sig från ett mera fysiskt krävande arbete till ett annat som bättre passar livssituationen på äldre dagar. Att man inte längre klarar av sitt gamla jobb betyder inte att man behöver vara klar med alla jobb.
- Att arbeta längre upp i åldrarna ställer krav på god arbetsmiljö och möjlighet till omställning. En lagstiftningsmässig möjlighet vore att pröva möjligheten med rätt till tjänstledighet för omskolning eller byte av arbete efter 45 år.
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Allmän visstidsanställning och vikariat har en tidsgräns om två år under en femårsperiod vardera. De flesta omfattas idag ett starkt skydd mot missbruk i LAS regler om visstidsanställning i form av tidsgränser och krav på så kallade objektiva skäl. Vi ser i nuläget ingen anledning att ändra på denna ordning."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Arbetsmiljöforskningen finns idag inom ett stort antal olika discipliner och vid många olika lärosäten. Regeringen anser att arbetsmiljö är ett viktigt forskningsområde och har därför ökat anslagen till forskningsrådet Forte som stödjer forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Forte fördelar bland annat pengar till forskning på arbetsmiljö. Regeringen har också utvidgat Arbetsmiljöverkets arbete med informations- och kunskapsspridning för att den kunskap som finns i forskningen ska komma arbetsmarknaden till nytta."
FOLKPARTIET
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
- Bättre arbetsmiljö.
- Bättre möjligheter att omskola sig också för äldre. Vi vill höja åldersgränsen för studielån och åldersgränserna för att lära sig ett yrke som lärling.
- Tryggare arbetsmarknad för dem som byter jobb. Vi vill ha en anställningstrygghet baserad på kompetens, avsättningar till individuella kompetenskonton och höjt tak i a-kassan.
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Sverige är ett av de länder med störst skillnad i trygghet för visstidsanställda och fast anställda. Detta är problematiskt då många avstår från att lämna en fast anställning. Vi vill skapa större trygghet i rörelsen; att fler ska våga byta jobb, utbilda sig och byta yrke också mitt i livet."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"För att få en ökad medvetenhet om arbetsmiljö måste vi bli bättre på att sprida den kunskap som finns. Därför har vi gett detta i uppdrag till Arbetsmiljöverket. Den svenska forskningen kring frågor som rör vård, hälsa och åldrande är oerhört viktiga, men lika viktigt är också att vi får ta del av ny internationell forskning. Allt bör inte göras av oss själva. Det viktiga är att de som arbetar med arbetsmiljö i praktiken nås av kunskapen."
CENTERPARTIET
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
- Det behövs förebyggande och hälsofrämjande arbete för att människor ska orka arbete längre upp i åren. Centerpartiet vill att det skapas en plan där alla äldre erbjuds aktiviteter som gör att skade- och sjukdomsrisken minskar.
- Insatser för att hjälpa människor tillbaka in i arbete är viktigt. Det krävs därför incitament för arbetsgivare att köpa tidiga insatser från företagshälsovården. För att företagshälsovården ska kunna hjälpa människor in i arbete krävs ett riktat stöd mot arbetsgivare som inför ett system med tidig insats från företagshälsovården. Det krävs även riktade informationsinsatser till arbetsgivarna. Det behövs minst ett halvårs informationsinsatser innan ett nytt system kan börja gälla. Dessutom krävs kontinuerlig information till såväl hälso- och sjukvården som arbetsgivarna.
- För att man ska orka jobba längre krävs också att det finns möjlighet att byta yrke sent i livet. Centerpartiet har därför arbetat för att reglerna för hur länge man kan ta studiemedel förändas till att man kan få studiemedel upp till 56 års ålder. Det är en förbättring vi avser att utveckla, med tanke på att svensken lever längre och håller sig frisk längre. Det är viktigt att man även senare i livet kan utbilda sig och byta karriär så att man orkar arbeta längre.
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Centerpartiet anser att det är viktigt att arbetsmarknaden är flexibel. Vi vill inte att EU eller någon annan aktör ska begränsa visstidsanställningarna ytterligare."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Centerpartiet anser att arbetslivsforskning är viktigt, men att den kommer för få till del idag. Centerpartiet har varit pådrivande för ett nationellt centrum för arbetsmiljöforskning som nu börjar ta form. Denna funktion ska bidra till att arbetslivsforskningen förmedlas ut i samhället och kommer till nytta vid beslutsfattande och praktiskt arbetsmiljöarbete."
KRISTDEMOKRATERNA
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
- Förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Stärk kunskaperna om följderna av att ständigt vara uppkopplad.
- Gör friskvården mer lättillgänglig.
- Håll öppet för flexibilitet kring anställningsgrad, alla kan inte jobba heltid.
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"I dag kan man vara visstidsanställd i två år under en femårsperiod. Vi föreslår inga förändringar eftersom visstidsanställningar är en vanlig väg till just en tillsvidareanställning."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"De resurser som tilldelats Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Forte) ersätter den roll som Arbetslivsinstitutet tidigare spelat. Medlen bidrar till förutsättningar att bedriva en bred arbetslivsforskning. Bland särskilda satsningar kan nämnas uppdraget att öka kunskapen om samband mellan psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Sen vill jag att man lägger fokus på konsekvenserna med dagens uppkopplade arbetsliv där vi ständigt förväntas vara nåbara, gränsen mellan arbete och fritid är väldigt vag idag."
SOCIALDEMOKRATERNA
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
- Bättre arbetsmiljö.
- Bättre vidareutbildning.
- Vi föreslår att regeringen tar initiativ till att tillsammans med arbetsmarknadens parter inrätta en erfarenhetsdelegation.
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Två års sammanlagd anställning hos en arbetsgivare inom en period av 5 år ska leda till en visstidsanställning."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Vi föreslår arbetslivsforskningen samlas i ett nationellt centrum där arbetslivets forskningsbehov kan formuleras och där kunskaper om pågående forskning finns samlad."
MILJÖPARTIET
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
- Bättre arbetsmiljö, särskilt inom kvinnodominerade sektorer. Ökad bemanning, kompetensutveckling och arbetstidsförkortning inom äldreomsorgen. Fler anställda i skolan och inom vården.
- Det krävs satsningar på folkhälsan. Vi vill se en folkhälsokommission för mer hållbara och jämlika levnadsvillkor.
- Arbetstidsförkortning och friår är åtgärder som på längre sikt gynnar människors möjlighet att stanna i arbetslivet istället för att till exempel bli sjukskrivna eller gå i tidig pension. Samtidigt får arbetslösa möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden när vakanser uppstår.
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Har man varit tidsbegränsat anställd hos samma arbetsgivare i tre år under en femårsperiod menar vi att det ska ge rätt till en tillsvidareanställning. Det ger arbetsgivaren goda möjligheter att ta in vikarier, tillfälligt utöka arbetsstyrkan eller pröva anställda som man känner sig osäker på."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Miljöpartiet ser allvarligt på att Alliansregeringen har dragit ner på forskningsinsatserna på arbetsmiljöområdet. Vi vill på sikt att det ekonomiska stödet till arbetslivsforskningen ska återföras till den nivå som gällde innan Arbetslivsinstitutet avvecklades. Vi ser särskilt behov av forskningsinsatser inom arbetsmiljöaspekten av det nya arbetslivet, där gränserna mellan arbete och fritid blir allt mer flytande."
VÄNSTERPARTIET
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
- Vi vill korta arbetstiden. Det måste vara möjligt för alla att kombinera heltidsarbete med föräldraskap och fritid utan att slita ut sig. Under mandatperioden vill vi utreda och lämna konkreta förslag för att stegvis genomföra en arbetstidsförkortning.
- Tillräcklig bemanning och inflytande över sitt eget arbete, där politiken framförallt avgör villkoren för dem som arbetar i offentlig sektor.
- Hårdare regler för att få ner övertidsuttaget.
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Vi vill sätta ett samlat tak på två år under en femårsperiod för tidsbegränsade anställningar hos en och samma arbetsgivare. I dag räknas ju tidsgränser för olika former av tillfälliga anställningar var för sig vilket gör det möjligt att stapla olika anställningsformer på varandra."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Vi vill stärka arbetslivsforskningen och samla på ett sätt som motsvarar tidigare Arbetslivsinstitutet. Vi har i dagsläget inte öronmärkt några särskilda pengar för detta i vår skuggbudget."
SVERIGEDEMOKRATERNA
Nämn tre åtgärder för ett hållbarare arbetsliv:
- Skadliga arbetsmiljöer måste upptäckas och åtgärdas. Vi vill kraftigt öka arbetsmiljöverkets anslag för att möjliggöra fler arbetsplatsinspektioner. Vi vill även inrätta ett kunskapscenter för arbetsmiljöforskning samt återinrätta det statliga stödet för fortbildning av skyddsombud.
- Arbetsvillkoren måste förbättras. Inte minst inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Vi vill anslå betydande resurser för att möjliggöra fler händer inom vården och omsorgen, ge fler arbetstagare möjligheten att leva på sin lön genom att införa rätt till heltid inom offentlig sektor samt avskaffa de ofrivilliga delade turerna.
- Öka flexibiliteten i arbetslivet bland annat genom att stärka möjligheterna att kombinera familjeliv och yrkesliv, förbättra möjligheterna till kompetensutveckling och skapa fler karriärsteg inom offentlig sektor.
Hur länge ska en person kunna vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare?
"Vi ser just nu över denna fråga och följer noga tvisten mellan regeringen och EU-kommissionen på detta område."
Hur mycket avsätter ni för arbetslivsforskning och vilka satsningar vill ni göra?
"Vi förespråkar inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljö. För detta ändamål har vi avsatt 75 miljoner kronor årligen i vår budget. Detta då vi anser det viktigt att inte bara se till att arbetsmiljölagarna efterlevs, utan att vi även förstår orsakerna till brister i arbetsmiljön samt dess konsekvenser."
Kollega
brev@kollega.se
@Tidn_Kollega
Kollega frågade läsarna
Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:
- Arbetslöshet
- Ungdomsarbetslöshet
- Sjukförsäkringen
- Hållbart arbetsliv
Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren kommer att presenteras, ämne för ämne, under de kommande veckorna. Först ut är frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv.
Kollega/Novus
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
EU-politiker röstar olika om svenska modellen
Alla svenska EU-parlamentariker säger att de värnar den svenska modellen. Samtidigt röstar de helt olika i frågor som rör arbetsmarknaden. Det visar Kollegas genomgång.
En sak är säker i EU-valrörelsen: den svenska modellen dyker förr eller senare upp i partiernas kampanjer. Oavsett politisk färg.
Det nybildade Folklistan, som har fångat valets medieutrymme genom att bland annat kräva en skrotad asylrätt, har lyft ”rädda svenska modellen från EU” som ett av sina centrala budskap. SD:s toppkandidat Charlie Weimers uttryckte samma sak när fack och arbetsgivare nyligen höll en gemensam valdebatt i Bryssel.
Kort efter Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023 slog också regeringspartierna M, KD och L fast att ”Sverige ska värna det världsunika systemet på arbetsmarknaden, både här hemma och på EU-nivå”.
På andra sidan blockgränsen låter det likadant. Socialdemokraterna skriver i sitt valmanifest att EU-lagstiftning måste ”respektera den svenska modellen”. Vänsterpartiet placerar frågan längst upp på sin kampanjhemsida.
För väljarna kan det framstå som att partierna är eniga. En genomgång av hur partierna har röstat i EU-parlamentet visar att så inte är fallet. I stället tycks de ha helt olika åsikter om vad ”den svenska modellen” faktiskt betyder.
Säger samma – röstar olika
Kollega har sökt efter användningen av begrepp som ”den svenska modellen”, ”den nordiska arbetsmarknadsmodellen” och liknande synonymer i röstförklaringarna hos samtliga svenska partier som finns representerade i EU-parlamentet. Sedan har vi tittat närmare på hur parlamentarikerna har röstat i de frågor där de har hänvisat till modellen.
Resultatet visar att partiernas definitioner av den svenska modellen skiljer sig kraftigt åt.
Ett exempel: I februari 2021 tog parlamentarikerna ställning till en resolution om människor som jobbar men ändå lever i fattigdom. I resolutionen stod att det är viktigt att införa EU-regler om minimilöner, men ta hänsyn till länder där sådant inte regleras i lag, som Sverige. Det fanns också förslag om en minimiinkomst, alltså att den som lever på bidrag i EU ska ha rätt till en viss levnadsstandard.
Centerpartiet röstade nej. I sin röstförklaring slog de fast att förslagen ”innehåller direkt skadliga element för den svenska modellen”.
Miljöpartiet röstade ja. I röstförklaringen skrev de: ”Den nordiska modellen med kollektivavtal ska värnas.” Vid delomröstningarna om minimiinkomst lade de därför ned sina röster.
Även Socialdemokraterna röstade ja. Men till skillnad från MP godkände de delarna om minimiinkomst. De lade i stället ned rösterna när det gällde minimilöner. Motiveringen i deras röstförklaring löd: ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut.”
Oense om gigjobbare
I september samma år röstade EU-parlamentet om ett initiativ för stärkta arbetsvillkor för plattformsarbetare – matbud, taxiförare och andra som jobbar mot en app. Kristdemokraterna röstade nej. I sin röstförklaring skrev de att nya EU-regler skulle innebära ”ännu ett hot mot den svenska modellen”.
Socialdemokraterna röstade ja. I röstförklaringen uttryckte de glädje över initiativet: ”Betänkandet lyfter på ett bra sätt fram de utmaningar som finns i plattformsekonomin. Självklart behövs också åtgärder på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande problem”. De såg inga hinder för att rösta ja och samtidigt slå fast: ”Skulle det trots allt bli aktuellt med bindande regler, vill vi lyfta fram vikten av att dessa regler respekterar de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi samt att arbetstagarbegreppet fortsättningsvis regleras på nationell nivå.”
Andra frågor där partierna har hänvisat till den svenska modellen (eller någon synonym) och sedan röstat helt olika är distansarbete, rätten att koppla ned, psykisk hälsa på jobbet och jämställda löner.
Höger-vänster-frågor
Magnus Blomgren är statsvetare vid Umeå universitet. Han säger till Kollega att politikernas spretiga definitioner av den svenska modellen beror på att EU-maskineriet tvingar svenska politiker att ta ställning till något de inte är vana vid: detaljerade politiska förslag på arbetsmarknadsområdet.
– Den svenska modellen handlar ju egentligen om spelregler, att arbetsmarknadens parter ska komma överens och att politiken ska hålla fingrarna därifrån. Vad det betyder politiskt är ju en annan sak. När det kommer till hantering på EU-nivå så handlar det om innehållet, och därför gör man olika tolkningar. Det är klart att en moderat och en socialdemokrat inte har samma syn på den här typen av arbetslivsfrågor, säger han och fortsätter:
– På något sätt så väcker processen inom både Europaparlamentet och ministerrådet en diskussion om politisk substans som svenska politiker inte har behövt bry sig så mycket om tidigare.
Förvirring om svenska modellen
Då uppstår en förvirring hos både politiker och allmänhet, säger Blomgren. Vi är helt enkelt inte vana att ha en politisk debatt om den svenska modellens innebörd.
– Förvirringen gäller vad den svenska modellen innehåller, hur långt det går och hur man ska tolka konsekvenserna av det vi kallar svenska modellen. Minimilönsfrågan är ett bra exempel. Vi pratar inte minimilöner i Sverige, för arbetsmarknadens parter gör upp om lön. Hur ska man då få ihop det när frågan kommer upp i EU?
Hur ska man tänka som väljare om man blir förvirrad av allt detta?
– Jag skulle tänka som väljare att detta är typiska höger-vänsterfrågor, när vi pratar om själva substansen i politiken. Så jag skulle fundera på hur man tänker kring höger-vänster, vem det är som ska premieras och inte, vad statens och EU:s roll ska vara. Snarare än att fästa blicken vid debatten om den svenska modellen. För den leder diskussionen lite tokigt, tror jag.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
Ytterligare exempel
Socialpolitik – delomröstning om minimilöner (2019)
Tomas Tobé (M) (röstade nej): ”Det viktigaste för Moderaterna är att säkerställa den svenska arbetsmarknadsmodellen”
Evin Incir (S) (röstade ja): ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut”
Resolution om jämställda löner (2020)
Sara Skyttedal (KD) (röstade nej): ”Bör regleras på nationell nivå”
Karin Karlsbro (L) (röstade ja): ”Liberalerna [...] värnar samtidigt om den svenska modellen”
Så bestämmer EU över ditt jobb
Nästan alla arbetsrättsliga lagar i Sverige har fått ändras på grund av EU-regler. Kollega guidar i hur det påverkar dig – från första jobbet till pensionen.
EU-regler kan kännas långt borta från vardagen. Särskilt när det gäller villkoren på jobbet. Vi har ju den svenska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över sådant själva. Eller?
Faktum är att nästan alla svenska lagar om arbetsrätt har behövt ändras på grund av EU-regler. Många kollektivavtal också. Här är sju exempel på hur besluten i Bryssel påverkar dig, från första jobbet till pensionen.
Lönestransparens
Du är på väg mot ditt första jobb. Hur ska du få en rättvis lön? För drygt ett år sedan beslutade EU att du har rätt att se den tilltänkta lönen, eller lönespannet, när du söker ett nytt jobb. När du sedan har blivit anställd har du rätt att se hur lönerna har satts för kollegor med liknande arbetsuppgifter. Poängen med reglerna är att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Senast 31 maj ska en utredare presentera hur de ska genomföras i Sverige.
Villkorsinformation
Du får kontraktet och börjar läsa det finstilta. Utöver lönen har du rätt till skriftlig information om de allra flesta villkor när du börjar på ett nytt jobb – arbetsuppgifter, schemaregler, ort, uppsägningstid, kollektivavtal och många fler. Dessutom har du rätt till ett skriftligt svar från arbetsgivaren om du begär att få heltid eller fast anställning. Liknande regler har funnits tidigare, men EU-direktivet är mer omfattande och infördes i Sverige genom en ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) sommaren 2022.
EU och GDPR
Du och dina kollegor bildar en fackklubb. Ni skriver en medlemslista. Nu har du tillgång till något som enligt EU-regler är en mycket känslig personuppgift: dina kollegors fackliga tillhörighet. Alla som vill att ens fackmedlemskap ska hållas hemligt har rätt till det. Om ni i klubben råkar avslöja det kan ni i värsta fall tvingas betala stora böter. Läget blir ett annat om medlemmen själv går på öppna möten eller på andra sätt visar att hen är medlem.
Europeiskt företagsråd
Om du jobbar på ett företag med minst 1000 anställda och som finns i två EU-länder har ni rätt att bilda ett Europeiskt företagsråd (på engelska förkortat EWC). Då får ni insyn i frågor som påverkar anställda i flera länder, exempelvis stora omorganisationer. Ni kan dock inte påverka besluten på samma sätt som medbestämmandelagen ger rätt till i Sverige.
Jobba i annat EU-land
Du bestämmer dig för att testa lyckan utanför Sveriges gränser. EU-medlemskapet ger dig rätt att jobba var som helst i de 27 medlemsländerna. Dessutom räknas tiden som du har jobbat i Sverige när du ansöker om till exempel föräldrapenning i det nya landet. Rättigheterna har dock en baksida. Om du åker i väg på uppdrag av din hemarbetsgivare – så kallad utstationering – har facket i mottagarlandet inte samma rätt att strejka för dina villkor. Det fick svenska Byggnads erfara när de förlorade i EU-domstolen 2007, efter en strejk för lettiska byggnadsarbetares rättigheter.
Föräldraledig i EU
Du får barn. Från sommaren 2022 gäller nya minimiregler för föräldraledighet i EU. De innebär att varje förälder har rätt till minst fyra månaders ledighet. Två av dem ska vara betalda och kan inte flyttas mellan föräldrarna. Reglerna ger också rätt till 10 dagars ledighet vid födseln och flexibla arbetstider fram tills barnet är 8 år. Sverige har i dag generösa regler, men om någon regering skulle vilja ändra dem får de inte gå under EU:s golv.
EU och pensionen
- Dags för välförtjänt vila. Om du har jobbat deltid eller haft tillfälliga anställningar kan du skatta dig (någorlunda) lycklig – sedan millennieskiftet har du haft rätt till samma regler för pensionsintjänande som heltidsanställda. Tidigare fanns det kollektivavtal som sade att du måste jobba ett visst antal timmar varje månad för att börja tjäna in till pensionen. De fick ändras när Sverige gick med i EU eftersom de bröt mot unionens diskrimineringsregler. Under samma tidsperiod har dock pensionssystemet blivit mer inkomstbaserat, vilket betyder att du som har jobbat deltid ändå får en låg pension.
Läs mer om arbetsmiljö och EU
Källor: ”Facket och EU: så funkar det” (Ahlberg/Edling, Bantorgets Grafiska, 2019), EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Företagarna, Almega, Unionen.se, Europaportalen.se, med flera.
