Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ny lag slår mot ideella föreningar
I maj nästa år ersätts personuppgiftslagen av en ny dataskyddsförordning, förkortad GDPR. Den berör inte minst medlemsorganisationer som måste se till att uppfylla de nya reglerna för att inte riskera stora böter.
– Den nya lagen är till viss del luddig. Det finns ingen checklista att gå efter och vi har inte de ekonomiska resurserna att ta in en jurist för att titta på hur det påverkar oss, säger Filippa Drakander, som är generalsekreterare på Sveriges elevråd, SVEA.
Under veckan som gick träffades Unionens branschråd för organisationer och föreningar för första gången. Tanken är att anställda inom branschen ska sammanstråla och utbyta erfarenheter och diskutera aktuella ämnen. En fråga som är brinnande aktuell är den nya dataskyddslagen, även förkortad GDPR. Den nya lagen ersätter den nuvarande personuppgiftslagen PuL, och ställer högre krav på personuppgiftshantering och omfattar alla företag myndigheter och organisationer som behandlar persondata.
Lagen innebär bland annat att du har rätt att få se dina personuppgifter, begära ändringar eller att de raderas helt. Men den absolut största skillnaden är att det införs kännbara straff för dem som inte följer lagen. Och organisationer och föreningar måste framöver inte bara uppfylla de nya reglerna, utan också visa att de följs genom insamlad data, berätta var man lagrar den och vilka som har tillgång till den. Enligt den nya förordningen ska säkerheten vara ”lämplig och tillräcklig” men hur den ska se ut är oklart. Klart är att varje företag eller organisation måste lösa det här själva eftersom det inte är tillåtet att delegera ut till en IT-leverantör.
– Vi har läst den information som finns och gått på seminarier för att se hur vi kan anpassa oss. Men vi och många andra ideella föreningar har inte de ekonomiska resurserna för att genomlysa vårt arbete och analysera hur det här kan påverka oss. Vi vet att man ska utse ett ombud och en ansvarig men vi hade önskat att man kunnat vara tydligare i beskrivningarna, säger Filippa Drakander.
För mindre organisationer och föreningar kan det också bli bekymmersamt att inte ha samma förutsättningar som större företag att lägga på juridisk hjälp vid rättskonflikter. Ytterligare ett bekymmer man diskuterade angående dataskyddslagen är hur den samspelar med föreningsfriheten. Den som organiserar sig i en förening och är under 16 år måste om några månader få målsmans godkännande.
– Men det är inte alla som vill berätta att man vill gå med i en förening av olika skäl och då blir datainsamlandet väldigt känsligt. Vi har försökt att få gehör för att ändra åldern till 13 år, men det har ännu inte blivit någon ändring.
Företag som bryter mot reglerna riskerar 20 miljoner euro eller 4 procent av den globala omsättningen i administrativ sanktionsavgift. Dessutom kan enskilda personer begära skadestånd från företag som behandlat deras personuppgifter fel.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
