Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Nordmark positiv till att Arbetsförmedlingen reformeras

Taket i a-kassan behöver höjas – på sikt. Men i dag saknas politiskt stöd för det i riksdagen. Det menar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, som dessutom tycker att det är bra att Arbetsförmedlingens uppdrag görs om.
David Österberg Publicerad
Kollega
"Som arbetsmarknadsminister ser jag hur otroligt viktig arbetslöshetsförsäkringen är", säger Eva Nordmark. Kollega

Du har arbetat fackligt i många år, vad av din fackliga erfarenhet tar du med dig till jobbet som minister?
– Dels en gedigen kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar och hur partssystemet fungerar. Det har jag upplevt genom åren att alla politiker inte har koll på. Jag ser det som en stor och viktig uppgift att säkerställa att det inte tas beslut utan förståelse för partsmodellen.

– Sedan vill jag också bidra med både erfarenhet att förhandla och att stå upp för avtal. Det är något som man verkligen lär sig som facklig ledare.

Läs mer: "Du har fått ett kamikaze-uppdrag"

Det har varit mycket tal om las, som är under utredning, ända sedan januariavtalet, behöver las reformeras?
– Det är ingen hemlighet att jag varit rätt kritisk till att den punkten kom med i januariavtalet, det var jag i min roll som ordförande i TCO och det är inte en fråga som Socialdemokraterna hade drivit utan resultatet av en förhandling. Nu kommer jag göra det bästa möjliga av den punkten. Jag hoppas att parterna ska komma fram med en gemensam överenskommelse som vi kan jobba vidare med, annars kommer vi ju få ett förslag från utredningen på bordet senast den sista maj nästa år som vi får ta ställning till.

Men du räknar med att parterna kommer överens och att det inte blir någon lagstiftning?
– Jag kan ju inte räkna med att de kommer överens, utan det återstår att se. Sedan kan jag ju hoppas för jag vet att parterna är väldigt väl lämpade att ägna sig åt sådant som handlar om hur vi reformerar arbetsmarknaden. Hoppas gör jag men jag utgår inte från att det blir så.

Det påstås ibland att las leder till en stelbent arbetsmarknad, tycker du att det stämmer?
– Nej, det tycker ju inte jag eftersom jag också har jobbat fackligt i många år och ser att det är sådant som man ofta kommer överens om och att vi i grunden har en väldigt dynamisk och bra arbetsmarknad som vi ska värna om. Den dynamiken och möjlighet till strukturomvandling som i grunden handlar om att skapa konkurrenskraftiga villkor för företag och välstånd för människor.

Som ordförande i TCO tyckte du att taket i a-kassan skulle höjas, tycker du fortfarande det?
– Som arbetsmarknadsminister ser jag hur otroligt viktig arbetslöshetsförsäkringen är. Sedan är det alltid en fråga om vilken nivå man lägger den på, men jag ser vikten av en bra arbetslöshetsförsäkring. Människor ska inte behöva bli fattiga mellan jobbb.

Så då behöver taket höjas?
– Jag kan inte utlova något sådant nu. Det är väldigt få som driver den frågan i dag, utan den ligger på en nivå där vi också – tack och lov – ser att parterna kompletterar upp både via kollektivavtal och enskilda försäkringar.

Men är det rimligt att man behöver en inkomstförsäkring för att få 80 procent av sin tidigare lön?
– Över tid behöver vi se till att höja arbetslöshetsförsäkringen, absolut, den urholkas ju för varje år. Sedan behöver det finnas politiskt stöd för att gå fram med det i riksdagen och det saknas i dag.

Det är mycket som tyder på att konjunkturen är på väg att mattas av, hur orolig är du för att Sverige ska få en hög arbetslöshet?
– Jag tar såklart den avmattningen på största allvar, samtidigt är jag inte så orolig därför att vi startar från väldigt höga nivåer när det gäller sysselsättning, vi har fortfarande högst sysselsättningsgrad i Europa. Vi är också mycket väl rustade genom statens finanser och med de olika verktyg som vi har att kunna ratta upp arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och annat.

Är det bra att Arbetsförmedlingen reformeras?
– Ja, det är bra. Redan 2014 sade Stefan Löfven att den behöver reformeras i grunden. Sedan innebar förra årets M/KD-budget – med kraftiga nedskärningar – att Arbetsförmedlingen fick spara drygt tre miljarder, vilket såklart påverkar och innebär en väldigt svår situation för myndigheten just nu. Här kom jag och Magdalena Andersson för två veckor sedan med regeringens kursändring i arbetsmarknadspolitiken, vi tillför nu lite medel för att säkra att man i närtid inte behöver varsla ytterligare personer inom Arbetsförmedlingen. Jag ser fram emot att få rapporten från Arbetsförmedlingen om hur reformeringen går om en månad och utifrån det staka ut hur den framtida vägen ska se ut för myndigheten. Det är en stor och viktig myndighet som behöver ha både förutsättningar över tid och resurser att kunna stötta människor som inte har arbete.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se