Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nordmark positiv till att Arbetsförmedlingen reformeras
Taket i a-kassan behöver höjas – på sikt. Men i dag saknas politiskt stöd för det i riksdagen. Det menar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, som dessutom tycker att det är bra att Arbetsförmedlingens uppdrag görs om.
Du har arbetat fackligt i många år, vad av din fackliga erfarenhet tar du med dig till jobbet som minister?
– Dels en gedigen kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar och hur partssystemet fungerar. Det har jag upplevt genom åren att alla politiker inte har koll på. Jag ser det som en stor och viktig uppgift att säkerställa att det inte tas beslut utan förståelse för partsmodellen.
– Sedan vill jag också bidra med både erfarenhet att förhandla och att stå upp för avtal. Det är något som man verkligen lär sig som facklig ledare.
Läs mer: "Du har fått ett kamikaze-uppdrag"
Det har varit mycket tal om las, som är under utredning, ända sedan januariavtalet, behöver las reformeras?
– Det är ingen hemlighet att jag varit rätt kritisk till att den punkten kom med i januariavtalet, det var jag i min roll som ordförande i TCO och det är inte en fråga som Socialdemokraterna hade drivit utan resultatet av en förhandling. Nu kommer jag göra det bästa möjliga av den punkten. Jag hoppas att parterna ska komma fram med en gemensam överenskommelse som vi kan jobba vidare med, annars kommer vi ju få ett förslag från utredningen på bordet senast den sista maj nästa år som vi får ta ställning till.
Men du räknar med att parterna kommer överens och att det inte blir någon lagstiftning?
– Jag kan ju inte räkna med att de kommer överens, utan det återstår att se. Sedan kan jag ju hoppas för jag vet att parterna är väldigt väl lämpade att ägna sig åt sådant som handlar om hur vi reformerar arbetsmarknaden. Hoppas gör jag men jag utgår inte från att det blir så.
Det påstås ibland att las leder till en stelbent arbetsmarknad, tycker du att det stämmer?
– Nej, det tycker ju inte jag eftersom jag också har jobbat fackligt i många år och ser att det är sådant som man ofta kommer överens om och att vi i grunden har en väldigt dynamisk och bra arbetsmarknad som vi ska värna om. Den dynamiken och möjlighet till strukturomvandling som i grunden handlar om att skapa konkurrenskraftiga villkor för företag och välstånd för människor.
Som ordförande i TCO tyckte du att taket i a-kassan skulle höjas, tycker du fortfarande det?
– Som arbetsmarknadsminister ser jag hur otroligt viktig arbetslöshetsförsäkringen är. Sedan är det alltid en fråga om vilken nivå man lägger den på, men jag ser vikten av en bra arbetslöshetsförsäkring. Människor ska inte behöva bli fattiga mellan jobbb.
Så då behöver taket höjas?
– Jag kan inte utlova något sådant nu. Det är väldigt få som driver den frågan i dag, utan den ligger på en nivå där vi också – tack och lov – ser att parterna kompletterar upp både via kollektivavtal och enskilda försäkringar.
Men är det rimligt att man behöver en inkomstförsäkring för att få 80 procent av sin tidigare lön?
– Över tid behöver vi se till att höja arbetslöshetsförsäkringen, absolut, den urholkas ju för varje år. Sedan behöver det finnas politiskt stöd för att gå fram med det i riksdagen och det saknas i dag.
Det är mycket som tyder på att konjunkturen är på väg att mattas av, hur orolig är du för att Sverige ska få en hög arbetslöshet?
– Jag tar såklart den avmattningen på största allvar, samtidigt är jag inte så orolig därför att vi startar från väldigt höga nivåer när det gäller sysselsättning, vi har fortfarande högst sysselsättningsgrad i Europa. Vi är också mycket väl rustade genom statens finanser och med de olika verktyg som vi har att kunna ratta upp arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och annat.
Är det bra att Arbetsförmedlingen reformeras?
– Ja, det är bra. Redan 2014 sade Stefan Löfven att den behöver reformeras i grunden. Sedan innebar förra årets M/KD-budget – med kraftiga nedskärningar – att Arbetsförmedlingen fick spara drygt tre miljarder, vilket såklart påverkar och innebär en väldigt svår situation för myndigheten just nu. Här kom jag och Magdalena Andersson för två veckor sedan med regeringens kursändring i arbetsmarknadspolitiken, vi tillför nu lite medel för att säkra att man i närtid inte behöver varsla ytterligare personer inom Arbetsförmedlingen. Jag ser fram emot att få rapporten från Arbetsförmedlingen om hur reformeringen går om en månad och utifrån det staka ut hur den framtida vägen ska se ut för myndigheten. Det är en stor och viktig myndighet som behöver ha både förutsättningar över tid och resurser att kunna stötta människor som inte har arbete.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
En sak är säker i EU-valrörelsen: den svenska modellen dyker förr eller senare upp i partiernas kampanjer. Oavsett politisk färg.
Det nybildade Folklistan, som har fångat valets medieutrymme genom att bland annat kräva en skrotad asylrätt, har lyft ”rädda svenska modellen från EU” som ett av sina centrala budskap. SD:s toppkandidat Charlie Weimers uttryckte samma sak när fack och arbetsgivare nyligen höll en gemensam valdebatt i Bryssel.
Kort efter Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023 slog också regeringspartierna M, KD och L fast att ”Sverige ska värna det världsunika systemet på arbetsmarknaden, både här hemma och på EU-nivå”.
På andra sidan blockgränsen låter det likadant. Socialdemokraterna skriver i sitt valmanifest att EU-lagstiftning måste ”respektera den svenska modellen”. Vänsterpartiet placerar frågan längst upp på sin kampanjhemsida.
För väljarna kan det framstå som att partierna är eniga. En genomgång av hur partierna har röstat i EU-parlamentet visar att så inte är fallet. I stället tycks de ha helt olika åsikter om vad ”den svenska modellen” faktiskt betyder.
Säger samma – röstar olika
Kollega har sökt efter användningen av begrepp som ”den svenska modellen”, ”den nordiska arbetsmarknadsmodellen” och liknande synonymer i röstförklaringarna hos samtliga svenska partier som finns representerade i EU-parlamentet. Sedan har vi tittat närmare på hur parlamentarikerna har röstat i de frågor där de har hänvisat till modellen.
Resultatet visar att partiernas definitioner av den svenska modellen skiljer sig kraftigt åt.
Ett exempel: I februari 2021 tog parlamentarikerna ställning till en resolution om människor som jobbar men ändå lever i fattigdom. I resolutionen stod att det är viktigt att införa EU-regler om minimilöner, men ta hänsyn till länder där sådant inte regleras i lag, som Sverige. Det fanns också förslag om en minimiinkomst, alltså att den som lever på bidrag i EU ska ha rätt till en viss levnadsstandard.
Centerpartiet röstade nej. I sin röstförklaring slog de fast att förslagen ”innehåller direkt skadliga element för den svenska modellen”.
Miljöpartiet röstade ja. I röstförklaringen skrev de: ”Den nordiska modellen med kollektivavtal ska värnas.” Vid delomröstningarna om minimiinkomst lade de därför ned sina röster.
Även Socialdemokraterna röstade ja. Men till skillnad från MP godkände de delarna om minimiinkomst. De lade i stället ned rösterna när det gällde minimilöner. Motiveringen i deras röstförklaring löd: ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut.”
Oense om gigjobbare
I september samma år röstade EU-parlamentet om ett initiativ för stärkta arbetsvillkor för plattformsarbetare – matbud, taxiförare och andra som jobbar mot en app. Kristdemokraterna röstade nej. I sin röstförklaring skrev de att nya EU-regler skulle innebära ”ännu ett hot mot den svenska modellen”.
Socialdemokraterna röstade ja. I röstförklaringen uttryckte de glädje över initiativet: ”Betänkandet lyfter på ett bra sätt fram de utmaningar som finns i plattformsekonomin. Självklart behövs också åtgärder på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande problem”. De såg inga hinder för att rösta ja och samtidigt slå fast: ”Skulle det trots allt bli aktuellt med bindande regler, vill vi lyfta fram vikten av att dessa regler respekterar de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi samt att arbetstagarbegreppet fortsättningsvis regleras på nationell nivå.”
Andra frågor där partierna har hänvisat till den svenska modellen (eller någon synonym) och sedan röstat helt olika är distansarbete, rätten att koppla ned, psykisk hälsa på jobbet och jämställda löner.
Höger-vänster-frågor
Magnus Blomgren är statsvetare vid Umeå universitet. Han säger till Kollega att politikernas spretiga definitioner av den svenska modellen beror på att EU-maskineriet tvingar svenska politiker att ta ställning till något de inte är vana vid: detaljerade politiska förslag på arbetsmarknadsområdet.
– Den svenska modellen handlar ju egentligen om spelregler, att arbetsmarknadens parter ska komma överens och att politiken ska hålla fingrarna därifrån. Vad det betyder politiskt är ju en annan sak. När det kommer till hantering på EU-nivå så handlar det om innehållet, och därför gör man olika tolkningar. Det är klart att en moderat och en socialdemokrat inte har samma syn på den här typen av arbetslivsfrågor, säger han och fortsätter:
– På något sätt så väcker processen inom både Europaparlamentet och ministerrådet en diskussion om politisk substans som svenska politiker inte har behövt bry sig så mycket om tidigare.
Förvirring om svenska modellen
Då uppstår en förvirring hos både politiker och allmänhet, säger Blomgren. Vi är helt enkelt inte vana att ha en politisk debatt om den svenska modellens innebörd.
– Förvirringen gäller vad den svenska modellen innehåller, hur långt det går och hur man ska tolka konsekvenserna av det vi kallar svenska modellen. Minimilönsfrågan är ett bra exempel. Vi pratar inte minimilöner i Sverige, för arbetsmarknadens parter gör upp om lön. Hur ska man då få ihop det när frågan kommer upp i EU?
Hur ska man tänka som väljare om man blir förvirrad av allt detta?
– Jag skulle tänka som väljare att detta är typiska höger-vänsterfrågor, när vi pratar om själva substansen i politiken. Så jag skulle fundera på hur man tänker kring höger-vänster, vem det är som ska premieras och inte, vad statens och EU:s roll ska vara. Snarare än att fästa blicken vid debatten om den svenska modellen. För den leder diskussionen lite tokigt, tror jag.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
Ytterligare exempel
Socialpolitik – delomröstning om minimilöner (2019)
Tomas Tobé (M) (röstade nej): ”Det viktigaste för Moderaterna är att säkerställa den svenska arbetsmarknadsmodellen”
Evin Incir (S) (röstade ja): ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut”
Resolution om jämställda löner (2020)
Sara Skyttedal (KD) (röstade nej): ”Bör regleras på nationell nivå”
Karin Karlsbro (L) (röstade ja): ”Liberalerna [...] värnar samtidigt om den svenska modellen”
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
