Den EU-parlamentariker de flesta känner till är Marit Paulsen, som än en gång toppar Folkpartiets kandidatlista. Sju procent av de tillfrågade i en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Europaportalen kände till henne.

Men tre fjärdedelar av svenskarna kan inte nämna en enda svensk EU-parlamentariker, visar undersökningen. Många som gissade namngav fel personer, som EU-kommissionären Cecilia Malmström, förre EU-kommissionären Margot Wallström och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Sverige har generellt en hög röstvilja, när det gäller riksdagsval. När det kommer till EU är intresset klart svalare. Vid det förra EU-valet för fem år sedan var det bara 45,5 procent av svenskarna som alls iddes ta sig till valurnorna, och det var ändå en ökning från det föregående valet på 37,8 procent. För årets val har regeringen uttalat som mål att minst 50 procent ska rösta. Enligt Sifo ser resultatet för närvarande inte ut att hamna över 40 procent, medan Novus undersökning visar på ett ökat valdeltagande, med 55 procent. Skulle Novus siffror peka rätt innebär det att Sverige går emot trenden i EU.

– Vi har ju sett att i hela EU har det varit ett sjunkande valdeltagande ända sedan vi började ha direkta val till Europaparlamentet 1979, säger statsvetaren Linda Berg, föreståndare för Centrum för Europaforskning, till Ekot.

Röstviljan ser också olika ut mellan partierna. Var tredje sverigedemokrat säger till exempel att de bestämt sig för att inte rösta i EU-valet, medan bara var tionde folkpartist, vänsterpartist och kristdemokrat har samma avoga inställning. Även många centerpartister och vänsterpartister svarar att de ”antagligen inte” kommer att rösta i valet.

Tjänstemän visar generellt ett större intresse för EU-valet än arbetare och fler män än kvinnor säger sig känna till valet. Men det är siffror från innan partierna dragit igång sina EU-valskampanjer.

Sverige har 20 mandat i EU-parlamentet. Den senaste femårsperioden har Socialdemokraterna suttit på sex av mandaten, Moderaterna fyra, Folkpartiet tre, Miljöpartiet två, Piratpartiet två, Centern, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna ett mandat vardera.

Enligt den opinionsundersökning som Novus genomförde på uppdrag av Ekot tidigare i veckan skulle 2009 års EU-valsraket Piratpartiet mista sina två mandat, med 1,3 procent av rösterna – att jämföra med sju procent i förra valet. Även Kristdemokraterna skulle bli utan representation i EU-parlamentet.

Junilistan, som överraskade med att ta tre mandat i förrförra EU-valet, 2004, men som inte suttit i parlamentet den senaste perioden, satsar på en comeback i år med en tvärpolitisk, EU-kritisk lista på nio kandidater som presenteras den 17 februari.

I år kandiderar Junilistan med en socialdemokrat (Jörgen Appelgren) på första plats, en folkpartist (Camilla Lindberg) på andra och tidigare Timbro-medarbetaren Philip Lerulf på tredje plats.

Ett parti som hoppas på att bli årets raket, men som inte fått plats i parlamentet tidigare, är Feministiskt initiativ som toppar sin EU-lista med den romska människorättsaktivisten Soraya Post. I ett Europa där extremhögern och främlingsfientligheten breder ut sig och romer fått en extra utsatt situation innebär det en tydlig profilering.

Sverigedemokraterna skulle, trots den utbredda oviljan att delta i EU-valet, lyckas få ett mandat, enligt Novus. Socialdemokraterna skulle enligt undersökningen fortsätta som största parti i EU-valet med 27 procent – vilket ändå är långt under vad partiet får i undersökningarna inför riksdagsvalet.

- Vår stora utmaning är att det är en väldigt stor andel av dem som väljer att gå och rösta i riksdagsvalet och väljer att rösta på oss, inte riktigt ser vad deras röst gör för skillnad i EU-valet, säger partisekreterare Carin Jämtin till Ekot.