Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Lite för tjänstemännen i regeringens budget

På måndagen presenterade finansminister Magdalena Andersson höstens budgetförslag; ett paket med reformer för 24,57 miljarder kronor. Såväl TCO som Unionen ger tummen upp till fokus på utbildning i jobbsatsningen, men konstaterar också att tjänstemännen inte har mycket att vinna.
Gabriella Westberg Publicerad
Finansminister Magdalena Andersson presenterar höstens budgetproposition för 2016 vid en pressträff i Rosenbad.
Finansminister Magdalena Andersson presenterar höstens budgetproposition för 2016 vid en pressträff i Rosenbad. Foto: Jessica Gow/TT

Reformutrymmet i budgeten, på 24,57 miljarder kronor, finansieras med skattehöjningar på sammanlagt 19,02 miljarder kronor och genom besparingar och övriga budgetförstärkningar på 5,65 miljarder kronor och lägger grunden för en politik som ska öka sysselsättningen med 150 000 jobb de kommande åren, enligt finansminister Magdalena Andersson.

- Dessutom ger regeringens politik 80 000 nya möjligheter, säger hon till TT och syftar på de traineejobb, extratjänster och utbildningsplatser som dock inte väntas vara fullt antal förrän 2018.

Reformerna är finansierade fullt ut, enligt Magdalena Anderssons departement, vilket innebär att det statliga underskottet halveras samtidigt som det strukturella sparandet förbättras. Men att nå målet om 1 procents sparande under innevarande mandatperiod har i budgeten lagts åt sidan.

Den största intäktshöjningen för staten görs genom att dra ner på ROT-avdraget, vilket ska ge 5,57 miljarder kronor.  Även RUT-avdraget får ett halverat tak, till 25 000 kronor.

Höjd skatt på bensin och diesel ger 4,29 miljarder och avtrappningen av jobbskatteavdraget för de med inkomster över 50 000 kronor i månaden ska ge 2,71 miljarder kronor till statskassan.

Brytpunkten för statlig skatt sänks inte, som föreslogs i vårförändringsbudgeten, men den räknas inte heller upp, vilket ska ge 1,67 miljarder kronor. 

Skatten på kapitalförsäkring och sparande i ISK höjs och avdragsrätten för ideella gåvor, förvaltningsutgifter och pensionssparande slopas.

Staten höjer också på utgiftssidan.  8,5 miljarder kronor ska satsas på att få fler jobb och bättre matchning. 

A-kassan har redan fått högre tak, från 680 till 910 kronor per dag och grundbeloppet höjs även med 45 kronor per dag. Även ersättningen till sjukskrivna arbetslösa höjs från 486 till 543 kronor per dag. Den bortre gränsen i sjukförsäkringen slopas. 

Kostnaderna för migration beräknas öka från tidigare beräknade 17,4 till 19,4 miljarder kronor 2016, vilket dock påpekas baseras på en osäker prognos. Integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden ska snabbas på med en satsning på strukturerad validering av kunskaper genom bland annat universitet och högskolor och på Socialstyrelsen. 

Vuxenutbildningen får ett tillskott med 1,3 miljarder i vad regeringen kallar kunskapslyftet, som ska ge 14 000 extra utbildningsplatser på komvux, folkhögskola och i yrkeshögskolan.

- Det är bra att regeringens politik för att sänka arbetslösheten har så stort fokus på utbildning. Satsningarna på utbildning är välkomna och välbehövliga. Det är dock viktigt att inte bara rikta dem till unga och arbetslösa. Även de yrkesverksamma måste ges bättre möjligheter för att öka produktiviteten på arbetsmarknaden, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i en presskommentar.

Att regeringen har ställt in siktet främst på de svagaste grupperna på arbetsmarknaden bekymrar även Unionen. Budgeten saknar tydliga satsningar på tjänstemannafrågor som kunskap, kompetens och innovationer, enligt förbundet. Om Sverige ska kunna hålla sig kvar i världstoppen som kunskapsnation behöver näringspolitiken prioriteras och möjligheter ges till återkommande kompetensutveckling under hela arbetslivet, menar Unionens chefsekonom Lars Jagrén.

- Sveriges konkurrenskraft i en allt mer globaliseriad värld är helt beroende av kunskap, kompetens och innovationer. Detta inser regeringen men genomför samtidigt skattehöjningar som minskar drivkraften till ökat ansvarstagande, mer utbildning och extra jobbinsatser. Det är att gå baklänges in i kunskapssamhället, säger han.

Tio inkomstgrupper

När regeringen delar upp hushållen i tio inkomstgrupper, från den tiondel av hushållen som har lägst inkomster, upp till den tiondel som har de högsta inkomsterna, är det de fyra tiondelarna med lägst inkomster som får förbättrad ekonomi med regeringens förslag. Övriga sex får lite mindre att röra sig med.

Utslaget på hela gruppen män respektive kvinnor så får kvinnor en minskning av den individuella disponibla inkomsten med 0,25 procent medan männens minskning blir 0,8 procent.

Jämställdhetsbonusen slopas 

Se regeringens snabba budgetsammanställning. 

TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.