Reformutrymmet i budgeten, på 24,57 miljarder kronor, finansieras med skattehöjningar på sammanlagt 19,02 miljarder kronor och genom besparingar och övriga budgetförstärkningar på 5,65 miljarder kronor och lägger grunden för en politik som ska öka sysselsättningen med 150 000 jobb de kommande åren, enligt finansminister Magdalena Andersson.
- Dessutom ger regeringens politik 80 000 nya möjligheter, säger hon till TT och syftar på de traineejobb, extratjänster och utbildningsplatser som dock inte väntas vara fullt antal förrän 2018.
Reformerna är finansierade fullt ut, enligt Magdalena Anderssons departement, vilket innebär att det statliga underskottet halveras samtidigt som det strukturella sparandet förbättras. Men att nå målet om 1 procents sparande under innevarande mandatperiod har i budgeten lagts åt sidan.
Den största intäktshöjningen för staten görs genom att dra ner på ROT-avdraget, vilket ska ge 5,57 miljarder kronor. Även RUT-avdraget får ett halverat tak, till 25 000 kronor.
Höjd skatt på bensin och diesel ger 4,29 miljarder och avtrappningen av jobbskatteavdraget för de med inkomster över 50 000 kronor i månaden ska ge 2,71 miljarder kronor till statskassan.
Brytpunkten för statlig skatt sänks inte, som föreslogs i vårförändringsbudgeten, men den räknas inte heller upp, vilket ska ge 1,67 miljarder kronor.
Skatten på kapitalförsäkring och sparande i ISK höjs och avdragsrätten för ideella gåvor, förvaltningsutgifter och pensionssparande slopas.
Staten höjer också på utgiftssidan. 8,5 miljarder kronor ska satsas på att få fler jobb och bättre matchning.
A-kassan har redan fått högre tak, från 680 till 910 kronor per dag och grundbeloppet höjs även med 45 kronor per dag. Även ersättningen till sjukskrivna arbetslösa höjs från 486 till 543 kronor per dag. Den bortre gränsen i sjukförsäkringen slopas.
Kostnaderna för migration beräknas öka från tidigare beräknade 17,4 till 19,4 miljarder kronor 2016, vilket dock påpekas baseras på en osäker prognos. Integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden ska snabbas på med en satsning på strukturerad validering av kunskaper genom bland annat universitet och högskolor och på Socialstyrelsen.
Vuxenutbildningen får ett tillskott med 1,3 miljarder i vad regeringen kallar kunskapslyftet, som ska ge 14 000 extra utbildningsplatser på komvux, folkhögskola och i yrkeshögskolan.
- Det är bra att regeringens politik för att sänka arbetslösheten har så stort fokus på utbildning. Satsningarna på utbildning är välkomna och välbehövliga. Det är dock viktigt att inte bara rikta dem till unga och arbetslösa. Även de yrkesverksamma måste ges bättre möjligheter för att öka produktiviteten på arbetsmarknaden, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i en presskommentar.
Att regeringen har ställt in siktet främst på de svagaste grupperna på arbetsmarknaden bekymrar även Unionen. Budgeten saknar tydliga satsningar på tjänstemannafrågor som kunskap, kompetens och innovationer, enligt förbundet. Om Sverige ska kunna hålla sig kvar i världstoppen som kunskapsnation behöver näringspolitiken prioriteras och möjligheter ges till återkommande kompetensutveckling under hela arbetslivet, menar Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
- Sveriges konkurrenskraft i en allt mer globaliseriad värld är helt beroende av kunskap, kompetens och innovationer. Detta inser regeringen men genomför samtidigt skattehöjningar som minskar drivkraften till ökat ansvarstagande, mer utbildning och extra jobbinsatser. Det är att gå baklänges in i kunskapssamhället, säger han.
Tio inkomstgrupper
När regeringen delar upp hushållen i tio inkomstgrupper, från den tiondel av hushållen som har lägst inkomster, upp till den tiondel som har de högsta inkomsterna, är det de fyra tiondelarna med lägst inkomster som får förbättrad ekonomi med regeringens förslag. Övriga sex får lite mindre att röra sig med.
Utslaget på hela gruppen män respektive kvinnor så får kvinnor en minskning av den individuella disponibla inkomsten med 0,25 procent medan männens minskning blir 0,8 procent.
Se regeringens snabba budgetsammanställning.
TT
