Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Tjänstemännen får betala jobbsatsningar

Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt. En dålig idé, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén, som hellre skulle se mer av lånefinansierade investeringar än fler höjda skatter för tjänstemännen.
Gabriella Westberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / TT
För en dryg vecka sedan samlades ministrarna, Mehmet Kaplan, Mikael Damberg, Stefan Löfven och Magdalena Andersson i Barkaby för att presentera regeringens jobbpaket. Därefter har finansieringen stegvis aviserats. Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Vecka för vecka under sensommaren har regeringen presenterat delar av den budgetproposition som ska lämnas till riksdagen inom kort. Flera stora satsningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden har aviserats, för att nå målet om att ha lägst arbetslöshet i Europa till 2020. Satsningar som kostar, och det ser ut som att det blir tjänstemännen som får betala.

- Det är ingen tjänstemannavänlig budget som föreslås. Regeringen har alldeles för lite fokus på till exempel kompetensutveckling för yrkesarbetande tjänstemän, och det är ändå i den gruppen som stora delar av förnyelsen på arbetsmarknaden sker, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén.

Han tycker att det är dags att lämna krona för krona-modellen och att regeringen istället borde våga lånefinansiera stora infrastrukturinvesteringar. Det skulle dels skapa utrymme för reformer, dels minska trycket på skatteökningar som i hög grad drabbar tjänstemännen.

Även LO:s ekonomer har i en rapport som presenterades i fredags, Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner, föreslagit en större lånefinansering, för att ”kickstarta” den svenska ekonomin, vilket skulle ge en slags högtrycksekonomi som i förlängningen också skulle underlätta för de som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden att etablera sig.

Brytpunkten för statlig skatt ligger för närvarande35 800 kronor i månaden. Vanligtvis räknas den upp med cirka två procent per år, men i en överenskommelse med Vänsterpartiet har regeringen valt att frysa brytpunkten. Det innebär att ytterligare cirka 58 000 löntagare får betala statlig skatt 2016, vilket ska ge ökade skatteintäkter på 1,67 miljarder kronor.

Det riskerar att sänka incitamenten för att vidareutbilda sig och ta på sig större ansvar, menar TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom.

- För hög marginalskatt i för låga inkomstlägen gör att människor tvekar att utbilda sig, tvekar att gå upp som chef, tvekar att ta mer ansvar på jobbet och det är inte bra, säger han till TV4.

Saco:s ordförande Göran Arrius går ett steg längre och säger att regeringens politik är rent ut sagt "jobbfientlig".

- Det är väldigt många som det här slår emot. Man kan inte ens med sin bästa vilja i världen påstå att det bara är höginkomsttagare som drabbas, säger han i en kommentar.

En förändring av brytpunkten var på väg redan förra hösten, vilket då kritiserades av flera remissinstanser. Där föreslogs en sänkning av brytpunkten, vilket alltså inte är aktuellt den här gången, men istället fryser man gränsen på samma nivå som i dag.

Utöver höjningen av den statliga skatten föreslås höjda marginalskatter för alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden genom att jobbskatteavdragen trappas av. För de som tjänar över 51 300 kronor i månaden blir värnskatten omkring 61 procent.

- Det behövs en rejäl, bred, blocköverskridande skatteöversyn. I dag är det väldigt mycket av ett lapptäcke. Man går steg för steg ifrån de enkla, tydliga regler som fanns tidigare. Att inte räkna upp brytpunkten på statlig skatt är ytterligare en aspekt i det. Vi behöver en översyn för att bli av med lapptäcket, säger Lars Jagrén.

Skattehöjningar för tjänstemän

Fryst brytpunkt för statlig inkomstskatt
Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2016 räknas inte upp. Det ska ge ökade skatteintäkter med 1,67 miljarder kronor 2016. För 2017 föreslås uppräkning knytas till konsumentprisindex plus en procentenhet.

Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget trappas av för löner över 50 000 kronor i månaden och är helt avtrappat för inkomster över cirka 123 300 kronor i månaden vid genomsnittlig kommunalsats.
Det ska ge ökade skatteintäkter med 2,71 miljarder kronor 2016.

RUT
Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdrag. Städarbete och annan rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete och flyttstädning – inte tjänster som till exempel rengöring av swimmingpool. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Det ska ge ökade skatteintäkter med 0,09 miljarder kronor 2016.

ROT
Vid köp av ROT-tjänster från företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån blir subventionsgraden 30 procent 2016 istället för dagens 50 procent. Det ska ge ökade skatteintäkter med 5,57 miljarder kronor 2016.

Se hela listan med regeringens föreslagna förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2016.

Ska DU betala statlig inkomstskatt? Det här gäller.  

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Ministern: Socialtjänsten kan vara lämplig för långtidsarbetslösa

Den branta nedtrappningen av a-kassan ska få fler i jobb snabbt. För den som varit arbetslös länge är socialtjänsten mer lämplig. Det säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i en intervju med Kollega.
Sandra Lund Publicerad 4 juni 2026, kl 09:00
Johan Britz står lutad mot en gul stenvägg. Han bär glasögon och mörk kostym
Johan Britz säger att det viktigaste för alla arbetslösa är utbildning, gärna kortare som leder till jobb. Och att det finns lediga jobb i stort sett hela landet, att arbetslösa bör kunna ta andra jobb än det man tänkt men också pendla längre. Foto: Olga Demiankova/SVD/TT

Det har nu gått ett år med Johan Britz som Sveriges arbetsmarknadsminister. 

Han blev den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Och klev därmed fram från politiska roller utanför rampljuset som statssekreterare, stabschef och presschef. 

Han har också gjort några vändor på Svenskt näringsliv och pr-byrå.

Liberalerna har varit drivande i frågor som högre krav på bidragsmottagare och arbetslösa. Som den nya a-kassan. 

Taket i ersättningen höjdes visserligen med en tusenlapp till 34 000 kronor, efter att ha legat still i flera år.

”Utesluter inte att höja taket mer"

Men många tjänstemän tjänar mer än taket på 34 000 kronor i månaden. Då får man aldrig vad som låter som den högsta nivån, 80 procent av sin tidigare inkomst eftersom man redan är förbi taket.

Ministern säger blankt nej till att taket i ersättningen ska följa till exempel löneutvecklingen.

– Men jag utesluter inte att höja taket mer. Det viktiga är att a-kassan är en omställningsförsäkring, inte en långvarig försörjning. 

En större omgörning är den brantare nedtrappningen, ersättningen sänks i flera steg var hundrade dag. Något som kritiserats av såväl oppositionspartier som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa blir stressade, och fastnar i ett jobb man är överkvalificerad för. Den så kallade matchningen blir då sämre.

Det är egentligen ingen fara, eftersom det viktigaste som arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet. Att gå länge som arbetslös är livsfarligt. 

”Vi har bra data på att vi gör rätt"

En annan kritik mot reformen av a-kassan är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan kommer leda till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

Vi har bra data på att det vi gör är rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. Vi vill verkligen bryta den.

Sedan nedtrappningen inleddes i oktober förra året har Kollega följt flera personer som påverkas av de nya reglerna

En av dem är Thomas Höglund i Åre, som får aktivitetsstöd. Det är en ersättning för den som deltar i Arbetsförmedlingens program, och som följer reglerna för a-kassan. 

Han står nu på de sista trappstegen nedför, där stödet sänkts med tusenlappar sedan oktober. 

Till sommaren räknar han med att få cirka 7 000 kronor i månaden, vilket knappt täcker hyran. Han får nu vända sig till anhöriga och kyrkan.              

Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?
Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. Vi har tillåtit att människor fastnar i passivitet alldeles för länge. Det är förfärligt.

Varför ska kommunernas ta hand om arbetslöshet?

Har du varit arbetslös så länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka till ett fungerande arbetsliv. 

En annan människa Kollega skrivit om är 51-åriga nationalekonomen Maria Dahlin, som sedan en vårdskada får bo i sina föräldrars källare. 

Hon har nekats sjukersättning, skriver ständiga överklaganden och fick i början av året vända sig till just socialtjänsten för att söka stöd. 

Stödet prövas varje ny månad, då allt ska redovisas. 

Ett krav på henne har varit att skriva in sig på Arbetsförmedlingen, trots att hon har läkarintyg på att arbetsförmågan är nedsatt.

Vill se över hur arbetsförmåga mäts

Frågan om vem som ska avgöra om en människa har arbetsförmåga – staten, kommunen eller läkaren är bra men svår, säger Johan Britz.

Primärt är det läkaren, sedan Försäkringskassans läkare. Men när det kommer till att mäta arbetsförmåga vid kroniska sjukdomar finns mer att göra för att säkerställa rättstrygghet. Jag är beredd att se över det men har inga konkreta förslag i dag. 

När det kommer till sjukförsäkringen har Tidö-partierna skilda synsätt. 

Finns intresse hos övriga Tidö-partier för frågan?
Det vet jag inte.

Satsar på sänkt skatt trots kritik

Att sänka skatten för den som jobbar är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har jobbskatteavdraget utökats fyra gånger. 

Den som jobbar behåller mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdragen.

Varför ska man betala mer i skatt som arbetslös?
Det är ytterligare ett sätt att stärka incitamenten att ta jobb såklart. Det är ju därför jobbskatteavdragen infördes.

Han upprepar ofta att incitamenten att jobba ska stärkas, och att bidrag inte ska löna sig. 

Men att det skulle löna sig att leva på bidrag är något som bland andra Finanspolitiska rådet flera gånger sågat, senast i en rapport från slutet av maj i ett bokslut av finanspolitiken 2016-2025

Vad är Finanspolitiska rådet?

En myndighet som bildades 2007, vars huvudsakliga uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Rådet tar upp den vanligaste gruppen med bidrag, ensamstående utan barn. En person i den sitsen skulle dubbla sin inkomst om personen jobbade, skriver man. 

Rådet anser också att jobbskatteavdraget har ”begränsade effekter” för att få fler i arbete. Däremot blir det väldigt dyrt för staten.

Jag tror att vi nu befinner oss i en situation där incitamenten att arbeta är ungefär rätt. Men vi har haft inflationskris med reallönesänkningar på tio procent. Vilket både slår mot enskilda, men även mot ekonomin i stort. För staten har det varit viktigt att kompensera för det. Därför är det viktigt att fortsätta sänka skatten.