Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Tjänstemännen får betala jobbsatsningar

Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt. En dålig idé, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén, som hellre skulle se mer av lånefinansierade investeringar än fler höjda skatter för tjänstemännen.
Gabriella Westberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / TT
För en dryg vecka sedan samlades ministrarna, Mehmet Kaplan, Mikael Damberg, Stefan Löfven och Magdalena Andersson i Barkaby för att presentera regeringens jobbpaket. Därefter har finansieringen stegvis aviserats. Magnus Hjalmarson Neideman / TT

Vecka för vecka under sensommaren har regeringen presenterat delar av den budgetproposition som ska lämnas till riksdagen inom kort. Flera stora satsningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden har aviserats, för att nå målet om att ha lägst arbetslöshet i Europa till 2020. Satsningar som kostar, och det ser ut som att det blir tjänstemännen som får betala.

- Det är ingen tjänstemannavänlig budget som föreslås. Regeringen har alldeles för lite fokus på till exempel kompetensutveckling för yrkesarbetande tjänstemän, och det är ändå i den gruppen som stora delar av förnyelsen på arbetsmarknaden sker, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén.

Han tycker att det är dags att lämna krona för krona-modellen och att regeringen istället borde våga lånefinansiera stora infrastrukturinvesteringar. Det skulle dels skapa utrymme för reformer, dels minska trycket på skatteökningar som i hög grad drabbar tjänstemännen.

Även LO:s ekonomer har i en rapport som presenterades i fredags, Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner, föreslagit en större lånefinansering, för att ”kickstarta” den svenska ekonomin, vilket skulle ge en slags högtrycksekonomi som i förlängningen också skulle underlätta för de som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden att etablera sig.

Brytpunkten för statlig skatt ligger för närvarande35 800 kronor i månaden. Vanligtvis räknas den upp med cirka två procent per år, men i en överenskommelse med Vänsterpartiet har regeringen valt att frysa brytpunkten. Det innebär att ytterligare cirka 58 000 löntagare får betala statlig skatt 2016, vilket ska ge ökade skatteintäkter på 1,67 miljarder kronor.

Det riskerar att sänka incitamenten för att vidareutbilda sig och ta på sig större ansvar, menar TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom.

- För hög marginalskatt i för låga inkomstlägen gör att människor tvekar att utbilda sig, tvekar att gå upp som chef, tvekar att ta mer ansvar på jobbet och det är inte bra, säger han till TV4.

Saco:s ordförande Göran Arrius går ett steg längre och säger att regeringens politik är rent ut sagt "jobbfientlig".

- Det är väldigt många som det här slår emot. Man kan inte ens med sin bästa vilja i världen påstå att det bara är höginkomsttagare som drabbas, säger han i en kommentar.

En förändring av brytpunkten var på väg redan förra hösten, vilket då kritiserades av flera remissinstanser. Där föreslogs en sänkning av brytpunkten, vilket alltså inte är aktuellt den här gången, men istället fryser man gränsen på samma nivå som i dag.

Utöver höjningen av den statliga skatten föreslås höjda marginalskatter för alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden genom att jobbskatteavdragen trappas av. För de som tjänar över 51 300 kronor i månaden blir värnskatten omkring 61 procent.

- Det behövs en rejäl, bred, blocköverskridande skatteöversyn. I dag är det väldigt mycket av ett lapptäcke. Man går steg för steg ifrån de enkla, tydliga regler som fanns tidigare. Att inte räkna upp brytpunkten på statlig skatt är ytterligare en aspekt i det. Vi behöver en översyn för att bli av med lapptäcket, säger Lars Jagrén.

Skattehöjningar för tjänstemän

Fryst brytpunkt för statlig inkomstskatt
Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2016 räknas inte upp. Det ska ge ökade skatteintäkter med 1,67 miljarder kronor 2016. För 2017 föreslås uppräkning knytas till konsumentprisindex plus en procentenhet.

Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget trappas av för löner över 50 000 kronor i månaden och är helt avtrappat för inkomster över cirka 123 300 kronor i månaden vid genomsnittlig kommunalsats.
Det ska ge ökade skatteintäkter med 2,71 miljarder kronor 2016.

RUT
Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdrag. Städarbete och annan rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete och flyttstädning – inte tjänster som till exempel rengöring av swimmingpool. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Det ska ge ökade skatteintäkter med 0,09 miljarder kronor 2016.

ROT
Vid köp av ROT-tjänster från företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån blir subventionsgraden 30 procent 2016 istället för dagens 50 procent. Det ska ge ökade skatteintäkter med 5,57 miljarder kronor 2016.

Se hela listan med regeringens föreslagna förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2016.

Ska DU betala statlig inkomstskatt? Det här gäller.  

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se