Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Snart är det val och många vill diskutera hur samhället kan bli bättre. Men hur mycket politik får man prata på jobbet? Filip Vujcic är jurist på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 29 augusti 2022, kl 06:09
Kvinna begraver ansiktet i händerna när kolleger argumenterar.
För mycket snack om politik på jobbet inför valet? Hur stor plats får politik ta på arbetsplatsen? Foto: Shutterstock

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Filip Vujcic
Filip Vujcic Foto: Unionen

Generellt finns ingen lag som reglerar den frågan. Grundlagen garanterar vissa rättigheter (gentemot det allmänna, som yttrandefrihet, att vara politiskt aktiv och med i föreningar) men lagen reglerar inte vad som är okej på en arbetsplats. Det gör arbetsgivarens policys, rutiner och avtal. Man måste också skilja på att diskutera samhällsfrågor vid fikat med kollegor och att bedriva partipolitik på arbetsplatsen. 

Vad bör man tänka på som anställd när man diskuterar politik?

Givetvis har alla åsikter och det är naturligt att man pratar om dem, men det måste ske med respekt för arbetsmiljön, eftersom det finns väldigt skilda åsikter. Det är naturligt att diskutera, men det bör inte leda till konflikt på arbetsplatsen.

Får man försöka övertyga sina kollegor vid fikat om att rösta på ett visst parti?

Det finns inget som säger att du inte får argumentera för din ståndpunkt vid fika eller lunch. Men det är en balansgång mellan att vilja övertyga andra och att det blir ett arbetsmiljöproblem som trakasserande, tjat eller att man tvingar på någon sina åsikter. Det är svåra frågor och tenderar att bli känsligt.

Får man sätta upp partiaffischer på jobbet?

Generellt sett kan man inte göra det om det inte är i enlighet med policys och rutiner på arbetsplatsen. Syftet med jobbet är att utföra arbetet i första hand. Man kan inte heller ta in politiska representanter på arbetet på egen hand.)

Får man bära partipolitiska budskap på pins, tröjor och kepsar till exempel?

Du måste alltid stämma av vad som gäller på din arbetsplats och ha den dialogen innan. Man bedriver kanske inte aktiv partipolitik med kläder, men man ger uttryck för en ståndpunkt som kan riskera att uppfattas som arbetsgivarens åsikt.

Hur kan det uppfattas av kunder?

Det blir en praktisk fråga eftersom du representerar arbetsgivaren på arbetet. Har du kundmöten och har en policy på jobbet att inte ge uttryck för politiska åsikter kan det uppfattas som negativt av utomstående. Följ rutiner och policys för att inte hamna i osäkra situationer där ditt agerande kan komma i kläm med lojalitetsplikten.

Får arbetsgivare sprida partipolitiska budskap bland anställda? 2014 blev hamburgerkedjan Max omskriven för det.

Om arbetsplatsen har som rutin att den är partipolitiskt obunden bör det gälla även arbetsgivaren. Varför ska arbetsgivaren få ge uttryck för vissa åsikter men inte jag som anställd?

Får arbetsgivare fråga om partipolitiska åsikter i en anställningsintervju?

Nej, det kan man inte. Eller man kan ju ställa frågan, men vilken relevans har det för anställningen? På arbetet är det generellt sett inte utgångspunkten för anställningen. Partipolitiska åsikter har man rätt att hålla för sig själv.

Bör chefer prata om sina politiska värderingar?
Det är en arbetsgivarfråga. Är arbetsplatsen partipolitisk obunden ska chefer också följa den principen. Uppgiften är arbetet och att arbetsleda.

Var går gränsen för vad som är att kalla en politisk diskussion? 

När man pratar om samhällsfrågor, samhällsinriktning och systematiska frågor om hur ett samhälle ska se ut är man inne på politiska frågor enligt min personliga åsikt. Man kommer lätt från balansgången mellan rätten att uttrycka sina åsikter och att iaktta arbetsgivarens regler, lojalitetsplikt och arbetsmiljö. 

Om man vänder på det - borde vi prata mer om politik på jobbet för att vitalisera demokratin?

Jag ser inget negativt med att man pratar om samhällsfrågor, tvärtom, så länge det är en dialog och inte blir obehagligt, otrevligt eller negativt för andra. Samtal måste ske med stor respekt för varandra.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”

Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Noa Söderberg Publicerad 3 juni 2024, kl 13:14
Ilan De Basso, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, på sitt kontor i Bryssel.
Högerpartierna använder den svenska modellen som en retorisk slogan. Det säger EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S) när Kollega möter honom på hans kontor i Bryssel. Sarah Van Looy

Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.

Ett slagträ

Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.

– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.

Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.

– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.

Lögn det beror på sociala pelaren

Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.

– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.

Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.

– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd. 

Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, intervjuas utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Kollega möter Jessica Polfjärd (M) utanför EU-parlamentets omröstningssal. Hon säger att konflikterna om den svenska modellen i EU är Socialdemokraternas fel. Sarah Van Looy

Höger och vänster

Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.

– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.

Magnus Blomgren, Umeå universitet.
Magnus Blomgren.

Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.

Bråk om lönetransparens och socialt protokoll

EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.

Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.

Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.

Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.

Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.

– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.

Den svenska modellen

En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.

EU-valet

Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.

Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.