Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Snart är det val och många vill diskutera hur samhället kan bli bättre. Men hur mycket politik får man prata på jobbet? Filip Vujcic är jurist på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 29 augusti 2022, kl 06:09
Kvinna begraver ansiktet i händerna när kolleger argumenterar.
För mycket snack om politik på jobbet inför valet? Hur stor plats får politik ta på arbetsplatsen? Foto: Shutterstock

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Filip Vujcic
Filip Vujcic Foto: Unionen

Generellt finns ingen lag som reglerar den frågan. Grundlagen garanterar vissa rättigheter (gentemot det allmänna, som yttrandefrihet, att vara politiskt aktiv och med i föreningar) men lagen reglerar inte vad som är okej på en arbetsplats. Det gör arbetsgivarens policys, rutiner och avtal. Man måste också skilja på att diskutera samhällsfrågor vid fikat med kollegor och att bedriva partipolitik på arbetsplatsen. 

Vad bör man tänka på som anställd när man diskuterar politik?

Givetvis har alla åsikter och det är naturligt att man pratar om dem, men det måste ske med respekt för arbetsmiljön, eftersom det finns väldigt skilda åsikter. Det är naturligt att diskutera, men det bör inte leda till konflikt på arbetsplatsen.

Får man försöka övertyga sina kollegor vid fikat om att rösta på ett visst parti?

Det finns inget som säger att du inte får argumentera för din ståndpunkt vid fika eller lunch. Men det är en balansgång mellan att vilja övertyga andra och att det blir ett arbetsmiljöproblem som trakasserande, tjat eller att man tvingar på någon sina åsikter. Det är svåra frågor och tenderar att bli känsligt.

Får man sätta upp partiaffischer på jobbet?

Generellt sett kan man inte göra det om det inte är i enlighet med policys och rutiner på arbetsplatsen. Syftet med jobbet är att utföra arbetet i första hand. Man kan inte heller ta in politiska representanter på arbetet på egen hand.)

Får man bära partipolitiska budskap på pins, tröjor och kepsar till exempel?

Du måste alltid stämma av vad som gäller på din arbetsplats och ha den dialogen innan. Man bedriver kanske inte aktiv partipolitik med kläder, men man ger uttryck för en ståndpunkt som kan riskera att uppfattas som arbetsgivarens åsikt.

Hur kan det uppfattas av kunder?

Det blir en praktisk fråga eftersom du representerar arbetsgivaren på arbetet. Har du kundmöten och har en policy på jobbet att inte ge uttryck för politiska åsikter kan det uppfattas som negativt av utomstående. Följ rutiner och policys för att inte hamna i osäkra situationer där ditt agerande kan komma i kläm med lojalitetsplikten.

Får arbetsgivare sprida partipolitiska budskap bland anställda? 2014 blev hamburgerkedjan Max omskriven för det.

Om arbetsplatsen har som rutin att den är partipolitiskt obunden bör det gälla även arbetsgivaren. Varför ska arbetsgivaren få ge uttryck för vissa åsikter men inte jag som anställd?

Får arbetsgivare fråga om partipolitiska åsikter i en anställningsintervju?

Nej, det kan man inte. Eller man kan ju ställa frågan, men vilken relevans har det för anställningen? På arbetet är det generellt sett inte utgångspunkten för anställningen. Partipolitiska åsikter har man rätt att hålla för sig själv.

Bör chefer prata om sina politiska värderingar?
Det är en arbetsgivarfråga. Är arbetsplatsen partipolitisk obunden ska chefer också följa den principen. Uppgiften är arbetet och att arbetsleda.

Var går gränsen för vad som är att kalla en politisk diskussion? 

När man pratar om samhällsfrågor, samhällsinriktning och systematiska frågor om hur ett samhälle ska se ut är man inne på politiska frågor enligt min personliga åsikt. Man kommer lätt från balansgången mellan rätten att uttrycka sina åsikter och att iaktta arbetsgivarens regler, lojalitetsplikt och arbetsmiljö. 

Om man vänder på det - borde vi prata mer om politik på jobbet för att vitalisera demokratin?

Jag ser inget negativt med att man pratar om samhällsfrågor, tvärtom, så länge det är en dialog och inte blir obehagligt, otrevligt eller negativt för andra. Samtal måste ske med stor respekt för varandra.

Politik

Så bestämmer EU över ditt jobb

Nästan alla arbetsrättsliga lagar i Sverige har fått ändras på grund av EU-regler. Kollega guidar i hur det påverkar dig – från första jobbet till pensionen.
Noa Söderberg Publicerad 22 maj 2024, kl 06:01
Föräldraledighet, pension och arbetsmiljö. Så påverkar EU dina jobbvillkor – från första jobbet till pensionen.
Föräldraledighet, pension och arbetsmiljö. Så påverkar EU dina jobbvillkor – från första jobbet till pensionen. Foto: Karl Nordlund/Colourbox.

EU-regler kan kännas långt borta från vardagen. Särskilt när det gäller villkoren på jobbet. Vi har ju den svenska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över sådant själva. Eller?

Faktum är att nästan alla svenska lagar om arbetsrätt har behövt ändras på grund av EU-regler. Många kollektivavtal också. Här är sju exempel på hur besluten i Bryssel påverkar dig, från första jobbet till pensionen.

 

Lönestransparens

  1. Du är på väg mot ditt första jobb. Hur ska du få en rättvis lön? För drygt ett år sedan beslutade EU att du har rätt att se den tilltänkta lönen, eller lönespannet, när du söker ett nytt jobb. När du sedan har blivit anställd har du rätt att se hur lönerna har satts för kollegor med liknande arbetsuppgifter. Poängen med reglerna är att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Senast 31 maj ska en utredare presentera hur de ska genomföras i Sverige.

     

    Villkorsinformation

  2. Du får kontraktet och börjar läsa det finstilta. Utöver lönen har du rätt till skriftlig information om de allra flesta villkor när du börjar på ett nytt jobb – arbetsuppgifter, schemaregler, ort, uppsägningstid, kollektivavtal och många fler. Dessutom har du rätt till ett skriftligt svar från arbetsgivaren om du begär att få heltid eller fast anställning. Liknande regler har funnits tidigare, men EU-direktivet är mer omfattande och infördes i Sverige genom en ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) sommaren 2022.

     

    EU och GDPR

  3. Du och dina kollegor bildar en fackklubb. Ni skriver en medlemslista. Nu har du tillgång till något som enligt EU-regler är en mycket känslig personuppgift: dina kollegors fackliga tillhörighet. Alla som vill att ens fackmedlemskap ska hållas hemligt har rätt till det. Om ni i klubben råkar avslöja det kan ni i värsta fall tvingas betala stora böter. Läget blir ett annat om medlemmen själv går på öppna möten eller på andra sätt visar att hen är medlem.

     

    Europeiskt företagsråd

  4. Om du jobbar på ett företag med minst 1000 anställda och som finns i två EU-länder har ni rätt att bilda ett Europeiskt företagsråd (på engelska förkortat EWC). Då får ni insyn i frågor som påverkar anställda i flera länder, exempelvis stora omorganisationer. Ni kan dock inte påverka besluten på samma sätt som medbestämmandelagen ger rätt till i Sverige.

     

    Jobba i annat EU-land

  5. Du bestämmer dig för att testa lyckan utanför Sveriges gränser. EU-medlemskapet ger dig rätt att jobba var som helst i de 27 medlemsländerna. Dessutom räknas tiden som du har jobbat i Sverige när du ansöker om till exempel föräldrapenning i det nya landet. Rättigheterna har dock en baksida. Om du åker i väg på uppdrag av din hemarbetsgivare – så kallad utstationering – har facket i mottagarlandet inte samma rätt att strejka för dina villkor. Det fick svenska Byggnads erfara när de förlorade i EU-domstolen 2007, efter en strejk för lettiska byggnadsarbetares rättigheter.

     

    Föräldraledig i EU

  6. Du får barn. Från sommaren 2022 gäller nya minimiregler för föräldraledighet i EU. De innebär att varje förälder har rätt till minst fyra månaders ledighet. Två av dem ska vara betalda och kan inte flyttas mellan föräldrarna. Reglerna ger också rätt till 10 dagars ledighet vid födseln och flexibla arbetstider fram tills barnet är 8 år. Sverige har i dag generösa regler, men om någon regering skulle vilja ändra dem får de inte gå under EU:s golv.

     

    EU och pensionen

  7. Dags för välförtjänt vila. Om du har jobbat deltid eller haft tillfälliga anställningar kan du skatta dig (någorlunda) lycklig – sedan millennieskiftet har du haft rätt till samma regler för pensionsintjänande som heltidsanställda. Tidigare fanns det kollektivavtal som sade att du måste jobba ett visst antal timmar varje månad för att börja tjäna in till pensionen. De fick ändras när Sverige gick med i EU eftersom de bröt mot unionens diskrimineringsregler. Under samma tidsperiod har dock pensionssystemet blivit mer inkomstbaserat, vilket betyder att du som har jobbat deltid ändå får en låg pension.

Läs mer om arbetsmiljö och EU

Källor: ”Facket och EU: så funkar det” (Ahlberg/Edling, Bantorgets Grafiska, 2019), EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Företagarna, Almega, Unionen.se, Europaportalen.se, med flera.