Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Snart är det val och många vill diskutera hur samhället kan bli bättre. Men hur mycket politik får man prata på jobbet? Filip Vujcic är jurist på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 29 augusti 2022, kl 06:09
Kvinna begraver ansiktet i händerna när kolleger argumenterar.
För mycket snack om politik på jobbet inför valet? Hur stor plats får politik ta på arbetsplatsen? Foto: Shutterstock

Hur mycket politik får man snacka på jobbet?

Filip Vujcic
Filip Vujcic Foto: Unionen

Generellt finns ingen lag som reglerar den frågan. Grundlagen garanterar vissa rättigheter (gentemot det allmänna, som yttrandefrihet, att vara politiskt aktiv och med i föreningar) men lagen reglerar inte vad som är okej på en arbetsplats. Det gör arbetsgivarens policys, rutiner och avtal. Man måste också skilja på att diskutera samhällsfrågor vid fikat med kollegor och att bedriva partipolitik på arbetsplatsen. 

Vad bör man tänka på som anställd när man diskuterar politik?

Givetvis har alla åsikter och det är naturligt att man pratar om dem, men det måste ske med respekt för arbetsmiljön, eftersom det finns väldigt skilda åsikter. Det är naturligt att diskutera, men det bör inte leda till konflikt på arbetsplatsen.

Får man försöka övertyga sina kollegor vid fikat om att rösta på ett visst parti?

Det finns inget som säger att du inte får argumentera för din ståndpunkt vid fika eller lunch. Men det är en balansgång mellan att vilja övertyga andra och att det blir ett arbetsmiljöproblem som trakasserande, tjat eller att man tvingar på någon sina åsikter. Det är svåra frågor och tenderar att bli känsligt.

Får man sätta upp partiaffischer på jobbet?

Generellt sett kan man inte göra det om det inte är i enlighet med policys och rutiner på arbetsplatsen. Syftet med jobbet är att utföra arbetet i första hand. Man kan inte heller ta in politiska representanter på arbetet på egen hand.)

Får man bära partipolitiska budskap på pins, tröjor och kepsar till exempel?

Du måste alltid stämma av vad som gäller på din arbetsplats och ha den dialogen innan. Man bedriver kanske inte aktiv partipolitik med kläder, men man ger uttryck för en ståndpunkt som kan riskera att uppfattas som arbetsgivarens åsikt.

Hur kan det uppfattas av kunder?

Det blir en praktisk fråga eftersom du representerar arbetsgivaren på arbetet. Har du kundmöten och har en policy på jobbet att inte ge uttryck för politiska åsikter kan det uppfattas som negativt av utomstående. Följ rutiner och policys för att inte hamna i osäkra situationer där ditt agerande kan komma i kläm med lojalitetsplikten.

Får arbetsgivare sprida partipolitiska budskap bland anställda? 2014 blev hamburgerkedjan Max omskriven för det.

Om arbetsplatsen har som rutin att den är partipolitiskt obunden bör det gälla även arbetsgivaren. Varför ska arbetsgivaren få ge uttryck för vissa åsikter men inte jag som anställd?

Får arbetsgivare fråga om partipolitiska åsikter i en anställningsintervju?

Nej, det kan man inte. Eller man kan ju ställa frågan, men vilken relevans har det för anställningen? På arbetet är det generellt sett inte utgångspunkten för anställningen. Partipolitiska åsikter har man rätt att hålla för sig själv.

Bör chefer prata om sina politiska värderingar?
Det är en arbetsgivarfråga. Är arbetsplatsen partipolitisk obunden ska chefer också följa den principen. Uppgiften är arbetet och att arbetsleda.

Var går gränsen för vad som är att kalla en politisk diskussion? 

När man pratar om samhällsfrågor, samhällsinriktning och systematiska frågor om hur ett samhälle ska se ut är man inne på politiska frågor enligt min personliga åsikt. Man kommer lätt från balansgången mellan rätten att uttrycka sina åsikter och att iaktta arbetsgivarens regler, lojalitetsplikt och arbetsmiljö. 

Om man vänder på det - borde vi prata mer om politik på jobbet för att vitalisera demokratin?

Jag ser inget negativt med att man pratar om samhällsfrågor, tvärtom, så länge det är en dialog och inte blir obehagligt, otrevligt eller negativt för andra. Samtal måste ske med stor respekt för varandra.

Politik

Nya lagar och regler 2023

Från och med 1 januari 2023 införs flera nya lagar och regler, som du kan vilja ha koll på. Bland annat höjt reseavdrag och skattesänkning för personer över 65 som arbetar.
Oscar Broström Publicerad 14 december 2022, kl 09:41
Person tittar på fyrverkerier.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi några av de förändringar som sker från den 1 januari 2023. Foto: Kalle Gorm/NTB

Vid årsskiften är det vanligt att tidigare bestämda förändringar i lagar och regler slår igenom och får verkan.

Här har Kollega sammanställt några av de viktigaste lag- och regeländringarna i arbetslivet som börjar gälla från och med den 1 januari 2023.

Förändrat reseavdrag

Från och med 2023 ska det bli billigare att använda bilen i jobbet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen att avdraget för arbetsresor med egen bil skulle höjas från tidigare 18,50 kronor till 25 kronor. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

Höjd pensionsålder

Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Idag kan man ta ut allmän pension vid 62 års ålder medan andra pensionsförmåner betalas ut från 65 års ålder. Från och med 1 januari 2023 är dessa åldersgränser ändrade till 63 respektive 66 års ålder.

Prisbasbelopp höjs

När inflationen skjuter i höjden ökar även prisbasbeloppet, som ska spegla prisutvecklingen och bland annat skydda värdet av sjukersättningen.

Från den 1 januari höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor.

Det här innebär att många bidrag och ersättningar, som är kopplade till prisbasbeloppet, automatiskt höjs vid årsskiftet.

Att prisbeloppet höjs innebär också att inkomstskatten sänks för många. Störst skattesänkning får höginkomsttagare till följd av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till ungefär 51 200 kronor i månaden.

Vilande företag

Under coronapandemin införde regeringen ett undantag för den så kallade femårsregeln. Den innebär att en företagare som återupptar verksamheten i ett företag som varit vilande, inte får göra ett nytt uppehåll innan det gått minst fem år för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning.

Det här undantaget från femårsregeln har den nya regeringen föreslagit ska fortsätta gälla under 2023.

Sänkt skatt för arbetande 65-plussare

Den som arbetar efter att ha fyllt 65 får sänkt skatt. I höstbudgeten satsade regeringen 770 miljoner kronor på ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fyllt 65 men vill stanna kvar i arbetslivet.

Rätt att ha kvar anställning för äldre

Riksdagens pensionsgrupp beslutade 2017 att åldern för arbetstagares rätt att kvarstå i anställning skulle höjas. Tidigare var åldern 68. Från och med 2023 höjs den med ett år till 69.

Även regler kring uppsägningstid och företrädesrätt, samt åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar ska övergå till tillsvidareanställningar, ändras från 68 till 69 år.

Bibehållen nivå a-kassa

Det här är inte en direkt förändring, men värt att understryka för 2023 är att nivån för a-kassan kommer ligga kvar på samma nivå.

Under coronapandemin införde den dåvarande regeringen tillfälligt höjda nivåer i arbetslöshetsersättningen, som sedan dess legat kvar och som kommer fortsätta göra det.

*Vissa av ändringarna vilar på att regeringens budget går igenom innan 2023.