Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Avtal för nyanlända diskuteras

I veckan deltog Unionen på regeringens inbjudan i ett trepartssamtal för att hitta snabbfiler för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Det var det första i en serie samtal med olika branscher. Först ut var fack och arbetsgivarorganisationer inom industrin.
Gabriella Westberg Publicerad
Vilhelm Stokstad/TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) presenterar en del i regeringens arbete för att få nyanlända att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden, i Rosenbad i Stockholm. Vilhelm Stokstad/TT

Syftet med trepartsamtalen är att parterna kan bidra med mer branschnära kunskap men också att skapa samsyn och underlätta matchningen av inkommande kompetens med de branscher där det råder brist på arbetskraft, berättar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert som deltog i samtalet tillsammans med förbundsordföranden Cecilia Fahlberg.  Den här gången var det fack och arbetsgivarorganisationer inom industrin som bjudits in.

- Ylva Johansson och Irene Wennemo ville höra om vi som parter kunde vara med och skapa en effektivare process. Det kanske vi kan, men det här var ett första möte, vi får resonera med motparterna och även ta upp frågan på bredare front i den egna organisationen. Sedan kan vi återkomma med förslag på modeller.

Regeringen har framhållit att man vill förbättra möjligheten att kombinera praktik och studier. Unionen har sedan tidigare ett särskilt studentmedarbetaravtal, som syftar till att underlätta för studenter att vid sidan av studierna ta jobb som är relevanta för utbildningen, och på så sätt snabba på övergången till arbetsmarknaden. Skulle det kunna inspirera till en avtalslösning för nyanlända?

- Ja, det och även yrkesintroduktionsavtalet, som också möjliggör en kombination av arbete och utbildning med handledare, säger Niklas Hjert och tillägger:

- Men det är viktigt att det görs en generell ansats för att underlätta för alla som står utanför arbetsmarknaden.

Det har tidigare talats om nya former av subventionerade anställningar för nyanlända. Men det var det inte tal om den här gången.

- Det handlar om att kombinera befintliga stöd på ett mer effektivt sätt. Det finns i dagsläget 17 olika former av subventionerade anställningar – enligt Ylva Johansson kommer regeringen se över dem och förenkla.

Ser ni någon risk med att insatserna för att hjälpa nyanlända och andra som står utanför arbetsmarknaden kan leda till försämrade villkor?

- Nej, det får inte leda till att man skapar billig arbetskraft som tränger undan annan arbetskraft, men jag har inte heller uppfattat några sådana ambitioner från vare sig regeringens sida eller arbetsgivarsidan inom industrin. Det är viktigt att vi värnar villkoren också för de här grupperna.

Trepartssamtalen om nyanländas väg in på arbetsmarknaden kommer att fortsätta under våren med parterna inom bygg- och tjänstesektorn. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se